Företag i fokus:

Skjutningarna och morden är en effekt av dåligt förd politik

DE1680AF-8011-49B0-AE21-E4356C86A20A

Foto: Alex Ataseven.

Det är högst beklagligt att tonåringar, barn, dödar varandra. Jag lider med familjerna som förlorar sina barn i det meningslösa våldet.

Jag lider även med alla medborgarna i vår stad som satts i skräck. Medborgare som inte längre vågar röra sig fritt i staden, oavsett tid på dygnet.  

Problemen med utanförskap är inget nytt, de kommer inte som en blixt från klar himmel. Problematiken som finns i områdena som ”krigar” mot varandra, öppet på våra gator, är något kommunledningen känt till. 

Skjutningarna och morden är en effekt av dåligt förd politik som lett till utanförskap och felsatsningar som gjorts av kommunledningen under många år.

”Spökjakten som kommunledningen sysslar med kan liknas med att skjuta mygg med kanoner.”

Felsatsningar som kan nämnas är bland annat jakten på spöken som kommunen ägnar sig åt. Och med detta menar jag självklart alla miljoner kronor som kommunen satsar på att bakgrundsgranska alla sina anställda. Spökjakten som kommunledningen sysslar med kan liknas med att skjuta mygg med kanoner.

Miljonerna som kommunen sätter sprätt på i spökjakten är en grov felsatsning och kanske en olaglig sådan, det återstår att se då granskningen är JO-anmäld.

Södertälje kommun. Foto: Alex Ataseven.

Ungdomar som misslyckats med sin skolgång i Södertäljes skolor används som verktyg i kriget om narkotikan. 

”Ungdomarna hamnar i klorna på kriminella och blir utnyttjade”

Barnen som hamnar snett har också mål i livet, men hjälpmedlen att ta sig dit är defekta och bristfälliga. Därför väljer vissa ungdomar en annan väg, den snabba och farliga vägen. Ungdomarna hamnar i klorna på kriminella och blir utnyttjade på olika sätt. 

Kommunledningen med Boel Godner (S) i spetsen har misslyckats fatalt. Allt prat om att förebygga organiserad brottslighet har inte varit annat än tomt prat. Boel Godner har jagat spöken i stadshuset istället för att arbeta långsiktigt och förebyggande i socialt utsatta områden. Resultatet av detta är att narkotikan, skjutvapnen och kriminaliteten flödar fritt på gatorna i vårt Södertälje. 

Miljonerna hade med all säkerhet gjort mer nytta i skolans budget.

Zeljka

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 oktober 2022 09:25
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors