Företag i fokus:

Färre Södertäljeelever behöriga till gymnasiet – Här är betygen

Täljegymnasiet

Foto: Alex Ataseven.

Av niondeklassarna i Södertälje som gick ut i våras var det en lägre andel som uppnådde behörighet till gymnasiets yrkesprogram, jämfört med de som gick ut 2022. Det visar Skolverket statistik som presenterades i dag. 

82 procent av eleverna som gick ut nian i Södertälje i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Stockholms län i våras fanns i Danderyds kommun (98 procent). Lägst var andelen i Upplands Väsby (82 procent). 

Andelen behöriga minskade både bland flickor och pojkar och var ungefär lika hög i båda grupperna.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Södertälje kommun var 81 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, medan 78 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 77 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program. 

68 procent av niondeklassarna i Södertälje nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 73 procent. 

1 223 elever i 26 skolor

I Södertälje finns 26 skolor där totalt 1 223 elever som gick ut nian i våras. 13 av dem drivs i kommunal regi (856 elever), medan 13 är friskolor (367 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är högre bland eleverna i friskolorna (85 jämfört med 81 procent). 

Det här är ett mönster som återfinns i riket som helhet också. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Slutbetyg per skola i Södertälje kommun 2022

SkolaAndel behöriga till yrkesprogram, föregående år i parentesGenomsnittligt meritvärdeTyp
Blombackaskolan79 % (84 %)205,7Kommunal
Brunnsängskolan88 % (87 %)226,1Kommunal
Eneskolan86 % (89 %)228,8Kommunal
Hovsjöskolan87 % (67 %)212,1Kommunal
Hölöskolan80 % (~100 %)210,1Kommunal
Igelsta grundskola54 % (68 %)173,2Kommunal
Innovitaskolan Södertälje87 % (–)238,5Enskild
Internationella Engelska Skolan Södertälje88 % (95 %)262,9Enskild
Järna friskola~100 % (~100 %)275,0Enskild
Lilla Parkskolan.. (–)..Enskild
Lina grundskola86 % (66 %)227,6Kommunal
Magelungens grundskola Södertälje.. (..)..Enskild
Mariaskolan100 % (100 %)265,3Enskild
Mariekällskolan92 % (80 %)219,2Kommunal
Mikaelgården Läkeped. Institut.. (..)..Enskild
Mora Parks skola.. (..)..Enskild
Nyckelskolan82 % (100 %)243,7Enskild
Pershagenskolan79 % (84 %)228,8Kommunal
Ronnaskolan61 % (61 %)189,8Kommunal
Rosenborgskolan92 % (89 %)242,7Kommunal
Soldalaskolan85 % (90 %)234,0Kommunal
Solvikskolan.. (~100 %)..Enskild
Södertälje friskola74 % (~100 %)225,9Enskild
Vittra Östertälje89 % (100 %)232,7Enskild
Wasaskolan75 % (76 %)202,5Kommunal
Örjanskolan grund~100 % (100 %)243,9Enskild

~100 innebär att 1-4 elever inte klarade behörigheten. Två prickar (..) innebär att det rör sig om färre än tio elever och uppgiften maskeras. En prick (.) betyder att uppgift saknas. Källa: Skolverket

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 oktober 2022 04:00
Senast uppdaterad: 26 augusti 2023 13:09

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors