Företag i fokus:

Färre Södertäljeelever behöriga till gymnasiet – Här är betygen

Täljegymnasiet

Foto: Alex Ataseven.

Av niondeklassarna i Södertälje som gick ut i våras var det en lägre andel som uppnådde behörighet till gymnasiets yrkesprogram, jämfört med de som gick ut 2022. Det visar Skolverket statistik som presenterades i dag. 

82 procent av eleverna som gick ut nian i Södertälje i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Stockholms län i våras fanns i Danderyds kommun (98 procent). Lägst var andelen i Upplands Väsby (82 procent). 

Andelen behöriga minskade både bland flickor och pojkar och var ungefär lika hög i båda grupperna.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Södertälje kommun var 81 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, meda78 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 77 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program. 

68 procent av niondeklassarna i Södertälje nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 73 procent. 

1 223 elever i 26 skolor

I Södertälje finns 26 skolor där totalt 1 223 elever som gick ut nian i våras. 13 av dem drivs i kommunal regi (856 elever), medan 13 är friskolor (367 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är högre bland eleverna i friskolorna (85 jämfört med 81 procent). 

Det här är ett mönster som återfinns i riket som helhet också. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Slutbetyg per skola i Södertälje kommun 2022

SkolaAndel behöriga till yrkesprogram, föregående år i parentesGenomsnittligt meritvärdeTyp
Blombackaskolan79 % (84 %)205,7Kommunal
Brunnsängskolan88 % (87 %)226,1Kommunal
Eneskolan86 % (89 %)228,8Kommunal
Hovsjöskolan87 % (67 %)212,1Kommunal
Hölöskolan80 % (~100 %)210,1Kommunal
Igelsta grundskola54 % (68 %)173,2Kommunal
Innovitaskolan Södertälje87 % (–)238,5Enskild
Internationella Engelska Skolan Södertälje88 % (95 %)262,9Enskild
Järna friskola~100 % (~100 %)275,0Enskild
Lilla Parkskolan.. (–)..Enskild
Lina grundskola86 % (66 %)227,6Kommunal
Magelungens grundskola Södertälje.. (..)..Enskild
Mariaskolan100 % (100 %)265,3Enskild
Mariekällskolan92 % (80 %)219,2Kommunal
Mikaelgården Läkeped. Institut.. (..)..Enskild
Mora Parks skola.. (..)..Enskild
Nyckelskolan82 % (100 %)243,7Enskild
Pershagenskolan79 % (84 %)228,8Kommunal
Ronnaskolan61 % (61 %)189,8Kommunal
Rosenborgskolan92 % (89 %)242,7Kommunal
Soldalaskolan85 % (90 %)234,0Kommunal
Solvikskolan.. (~100 %)..Enskild
Södertälje friskola74 % (~100 %)225,9Enskild
Vittra Östertälje89 % (100 %)232,7Enskild
Wasaskolan75 % (76 %)202,5Kommunal
Örjanskolan grund~100 % (100 %)243,9Enskild

~100 innebär att 1-4 elever inte klarade behörigheten. Två prickar (..) innebär att det rör sig om färre än tio elever och uppgiften maskeras. En prick (.) betyder att uppgift saknas. Källa: Skolverket

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 oktober 2022 04:00
Senast uppdaterad: 26 augusti 2023 13:09

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors