Företag i fokus:

Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Alex Ataseven (2)

Mariekällskolans rektor, Lena Youssef. Foto: Alex Ataseven

Mariekällskolan invigdes år 1950, för 72 år sedan, och fick ett tråkigt slut 1996 då skolan stängdes för att göra plats åt Campus Telge, högskolan. Men förra året, hösten 2021, väcktes grundskolan till liv igen efter 25 år.

Rektor för den nya Mariekällskolan är Lena Youssef, som tillsammans med sin personal, lyckats höja elevernas resultat.

– Jag är otrolig stolt över eleverna och personalen. Eleverna gjorde ett grymt jobb, vi visade bara vägen. En härlig skola som jag känner en enorm stolthet för och glädje att arbeta i, säger rektorn Lena Youssef till Telgenytt.

Men att ”bara” visa vägen är en riktigt utmaning och är lättare sagt än gjort. Det är väldigt tydligt att lärarnas hårda arbete ligger bakom elevernas framgångar på Mariekällskolan.

Från vänster, Lena Youssef, Dragana Cvijetic, Alexandra Noyan, Manuela Vikman, Kristina Racho, Anaga Kamal Hagblom och Lina Shaid. Foto: Alex Ataseven

Här engagerar lärarna sig i att skapa goda relationer med eleverna, ge en god skolgång och inge trygghet där de känner att vuxna har en tilltro till varje elev. Skolan arbetar bland annat aktivt med en gemensam frånvarouppföljning där kurator leder arbetet med att följa upp problematisk skolfrånvaro i samarbete med mentorerna. Arbetssättet har resulterat i att elevernas frånvaro är väldigt låg. Ett annat viktigt inslag är att skolan bjuder alla elever på frukost varje måndag, ett inslag som är oerhört uppskattat.

– Vi vet också att skolan är en instans som är otroligt viktig för individer som riskerar att hamna snett i samhället. Här på Mariekällskolan har vi varit skarpa på att våga tänka utanför boxen, när vi sett att något inte fungerar på önskvärt sätt har vi analyserat det och förändrat vårt arbetssätt, säger rektorn Lena.

Ett av många planeringsmöten mellan lärarna. Foto: Alex Ataseven.

Skolan som är belägen i centrala Södertälje har, tillsammans med Oxbacksskolan, cirka 750 elever. Skolorna har ett gemensamt arbetssätt för att ingen elev ska falla mellan stolarna. Resultatet talar sitt tydliga språk. I år hade årskurs 9 en behörighet för högre studier med hela 91,6 %, betydligt högre än andra skolor i Södertälje.

– Vi har höjt elevernas resultat och flera årskurser visar uppåtgående resultat, åk 9 är den årskursen som gjort det största klivet hitintills, berättar Lena.

För de elever som inte når de förväntande målen sätts tidiga åtgärder in med bland annat individuella handlingsplaner och åtgärder som följs upp kontinuerligt. Här lämnas ingen utanför eller efter, alla ska med.

Skolan som invigdes hösten 2022 kännetecknas av tydligt fokus på lärande och eftersträvar alltid högre kvalité. För att behålla toppnivåerna arbetar personalen aktivt med tidskrävande processer som kräver samsyn, stabilitet, tydlighet och ett engagemang.

Lena med elever på Mariekällskolan. Foto: Alex Ataseven.

– Jag brukar utgå från mitt favoritcitat från Maya Angelou, en författare och poet; ”Jag gjorde mitt bästa jag kunde och när jag förstod bättre så gjorde jag bättre”. Det innebär att vi i skolans värld behöver ha en vilja och nyfikenhet att ständigt förbättras, har vi inte det så kommer vi upphöra att bli bättre, säger rektorn Lena. – En av de viktigaste ingredienserna i arbetet med att sträva mot att det ska bli bättre för varje elev är att; hålla i, håll ut, hålla på och självklart värna om och hålla om varandra, säger rektorn.

Vad tycker du är viktigast för att skapa en bra skolgång

– Att vi vägleder och stöttar eleverna i deras väg som ska fyllas av viktiga kunskaper. Att skapa en skola som resulterar i en bra skolgång för alla elever. Viktigt att få hela kollegiet att kraftsamla och ingå i ett kugghjul tillsammans. Fungerar inte kugghjulet så kommer det att påverka skolan negativ, men ett fungerande kugghjul där alla tar ansvar och känner sig delaktiga leder till en bra och fungerande skola. Skolan ska arbeta för en god miljö som leder till lärande och utveckling och det är där vårt fokus ska vara.


Foto: Alex Ataseven

Skolan invigdes för ett år sedan, hur har det senaste året gått

– Det har gått väldigt bra, vi har fått en otroligt fin skola med fina ljusa klassrum. Vi har även skolans ljushall som jag brukar kalla hjärtat av skolan, så otroligt vackert. Där umgås våra härliga elever och kanske handlar något från vår nyöppnade café. Vi har även börjat serverat gratis frukost för alla på måndagar för att de ska få en bra start på veckan. Det har varit en succé och många kommer för att bara starta veckan lugnt med sina kamrater.

Vad vill du att eleverna har med sig när de går ut årskurs 9 på Mariekällskolan?

– Jag vill att eleverna ska vara rustade för livet och fortsätta till högre studier, de ska känna glädje och förväntan inför gymnasiet. De ska känna att grundskoletiden var en fin tid som förberedde dem inför nästa steg i livet, säger rektorn Lena till Telgenytt.

Läs även: – Stängdes år 1996 – 25 år senare är grundskolan tillbaka

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Eleven Romario Zaki Foto: Alex Ataseven

Aulan är hjärtat av skolan. Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 oktober 2022 17:03
Senast uppdaterad: 10 oktober 2022 17:34

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Polisen samverkar med boende när yngre dras in i kriminalitet

Polis

Arkivbild: Alexander Isa

När allt yngre barn dras in i kriminaliteten är det extra viktigt att med förebyggande insatser. Under måndagen befann sig polisen i Saltskog för att skapa en medvetenhet kring de risker barn utsätt för när de dras in i gängkriminalitet.

Nyrekrytering till kriminella gäng kan ske på olika sätt och det är en process som sker över tid. Ofta riktas rekryteringen till riskutsatta barn och ungdomar som lär sig värderingar och attityder som främjar kriminellt beteende.

Måndagseftermiddagen och kvällen tillbringade Södertäljepolisen och socialtjänsten i Saltskog med syftet att informera föräldrar och boende om de risker som finns när det gäller att barn och ungdomar dras in i kriminalitet. Under insatsen diskuterade man även hur man tillsammans kan arbeta för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng. Målet är att samverka med boende och öka medvetenheten hos föräldrar, för att förebygga att barn i riskzonen dras in fullt ut i kriminalitet.

Ett sätt för gängen att rekrytera barn kan dels vara genom tvång och hot om våld, men en indirekt rekrytering kan ske genom positiv förstärkning och belöningar.

– Det kan börja med att man erbjuder att hänga med och äta för att nästa gang åka med i bilen med killarna man ser upp till, säger förundersökningsledaren Calle Kos vid Södertäljepolisen.

Kriminella gäng söker också efter personer som de kan använda sig av på olika sätt, till exempel personer som är skickliga på att meka med mopeder eller hantera sprängmedel. Det är gängets behov som styr valet av rekryter. Att vara med i ett kriminellt gäng innebär ofta en ökad risk för både fysisk och psykisk hälsa.

Det är därför viktigt att förebygga och stoppa nyrekryteringen till dessa gäng. Under måndagen riktades insatsen mot Saltskog, men Södertäljepolisen har som målsättning att även rikta insatsen mot flera platser i Södertälje.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2023 17:11
Senast uppdaterad: 11 mars 2023 12:12

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors