Företag i fokus:

Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Alex Ataseven (2)

Mariekällskolans rektor, Lena Youssef. Foto: Alex Ataseven

Mariekällskolan invigdes år 1950, för 72 år sedan, och fick ett tråkigt slut 1996 då skolan stängdes för att göra plats åt Campus Telge, högskolan. Men förra året, hösten 2021, väcktes grundskolan till liv igen efter 25 år.

Rektor för den nya Mariekällskolan är Lena Youssef, som tillsammans med sin personal, lyckats höja elevernas resultat.

– Jag är otrolig stolt över eleverna och personalen. Eleverna gjorde ett grymt jobb, vi visade bara vägen. En härlig skola som jag känner en enorm stolthet för och glädje att arbeta i, säger rektorn Lena Youssef till Telgenytt.

Men att ”bara” visa vägen är en riktigt utmaning och är lättare sagt än gjort. Det är väldigt tydligt att lärarnas hårda arbete ligger bakom elevernas framgångar på Mariekällskolan.

Från vänster, Lena Youssef, Dragana Cvijetic, Alexandra Noyan, Manuela Vikman, Kristina Racho, Anaga Kamal Hagblom och Lina Shaid. Foto: Alex Ataseven

Här engagerar lärarna sig i att skapa goda relationer med eleverna, ge en god skolgång och inge trygghet där de känner att vuxna har en tilltro till varje elev. Skolan arbetar bland annat aktivt med en gemensam frånvarouppföljning där kurator leder arbetet med att följa upp problematisk skolfrånvaro i samarbete med mentorerna. Arbetssättet har resulterat i att elevernas frånvaro är väldigt låg. Ett annat viktigt inslag är att skolan bjuder alla elever på frukost varje måndag, ett inslag som är oerhört uppskattat.

– Vi vet också att skolan är en instans som är otroligt viktig för individer som riskerar att hamna snett i samhället. Här på Mariekällskolan har vi varit skarpa på att våga tänka utanför boxen, när vi sett att något inte fungerar på önskvärt sätt har vi analyserat det och förändrat vårt arbetssätt, säger rektorn Lena.

Ett av många planeringsmöten mellan lärarna. Foto: Alex Ataseven.

Skolan som är belägen i centrala Södertälje har, tillsammans med Oxbacksskolan, cirka 750 elever. Skolorna har ett gemensamt arbetssätt för att ingen elev ska falla mellan stolarna. Resultatet talar sitt tydliga språk. I år hade årskurs 9 en behörighet för högre studier med hela 91,6 %, betydligt högre än andra skolor i Södertälje.

– Vi har höjt elevernas resultat och flera årskurser visar uppåtgående resultat, åk 9 är den årskursen som gjort det största klivet hitintills, berättar Lena.

För de elever som inte når de förväntande målen sätts tidiga åtgärder in med bland annat individuella handlingsplaner och åtgärder som följs upp kontinuerligt. Här lämnas ingen utanför eller efter, alla ska med.

Skolan som invigdes hösten 2022 kännetecknas av tydligt fokus på lärande och eftersträvar alltid högre kvalité. För att behålla toppnivåerna arbetar personalen aktivt med tidskrävande processer som kräver samsyn, stabilitet, tydlighet och ett engagemang.

Lena med elever på Mariekällskolan. Foto: Alex Ataseven.

– Jag brukar utgå från mitt favoritcitat från Maya Angelou, en författare och poet; ”Jag gjorde mitt bästa jag kunde och när jag förstod bättre så gjorde jag bättre”. Det innebär att vi i skolans värld behöver ha en vilja och nyfikenhet att ständigt förbättras, har vi inte det så kommer vi upphöra att bli bättre, säger rektorn Lena. – En av de viktigaste ingredienserna i arbetet med att sträva mot att det ska bli bättre för varje elev är att; hålla i, håll ut, hålla på och självklart värna om och hålla om varandra, säger rektorn.

Vad tycker du är viktigast för att skapa en bra skolgång

– Att vi vägleder och stöttar eleverna i deras väg som ska fyllas av viktiga kunskaper. Att skapa en skola som resulterar i en bra skolgång för alla elever. Viktigt att få hela kollegiet att kraftsamla och ingå i ett kugghjul tillsammans. Fungerar inte kugghjulet så kommer det att påverka skolan negativ, men ett fungerande kugghjul där alla tar ansvar och känner sig delaktiga leder till en bra och fungerande skola. Skolan ska arbeta för en god miljö som leder till lärande och utveckling och det är där vårt fokus ska vara.


Foto: Alex Ataseven

Skolan invigdes för ett år sedan, hur har det senaste året gått

– Det har gått väldigt bra, vi har fått en otroligt fin skola med fina ljusa klassrum. Vi har även skolans ljushall som jag brukar kalla hjärtat av skolan, så otroligt vackert. Där umgås våra härliga elever och kanske handlar något från vår nyöppnade café. Vi har även börjat serverat gratis frukost för alla på måndagar för att de ska få en bra start på veckan. Det har varit en succé och många kommer för att bara starta veckan lugnt med sina kamrater.

Vad vill du att eleverna har med sig när de går ut årskurs 9 på Mariekällskolan?

– Jag vill att eleverna ska vara rustade för livet och fortsätta till högre studier, de ska känna glädje och förväntan inför gymnasiet. De ska känna att grundskoletiden var en fin tid som förberedde dem inför nästa steg i livet, säger rektorn Lena till Telgenytt.

Läs även: – Stängdes år 1996 – 25 år senare är grundskolan tillbaka

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Eleven Romario Zaki Foto: Alex Ataseven

Aulan är hjärtat av skolan. Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 oktober 2022 17:03
Senast uppdaterad: 10 oktober 2022 17:34

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors