Företag i fokus:

Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Alex Ataseven (2)

Mariekällskolans rektor, Lena Youssef. Foto: Alex Ataseven

Mariekällskolan invigdes år 1950, för 72 år sedan, och fick ett tråkigt slut 1996 då skolan stängdes för att göra plats åt Campus Telge, högskolan. Men förra året, hösten 2021, väcktes grundskolan till liv igen efter 25 år.

Rektor för den nya Mariekällskolan är Lena Youssef, som tillsammans med sin personal, lyckats höja elevernas resultat.

– Jag är otrolig stolt över eleverna och personalen. Eleverna gjorde ett grymt jobb, vi visade bara vägen. En härlig skola som jag känner en enorm stolthet för och glädje att arbeta i, säger rektorn Lena Youssef till Telgenytt.

Men att ”bara” visa vägen är en riktigt utmaning och är lättare sagt än gjort. Det är väldigt tydligt att lärarnas hårda arbete ligger bakom elevernas framgångar på Mariekällskolan.

Från vänster, Lena Youssef, Dragana Cvijetic, Alexandra Noyan, Manuela Vikman, Kristina Racho, Anaga Kamal Hagblom och Lina Shaid. Foto: Alex Ataseven

Här engagerar lärarna sig i att skapa goda relationer med eleverna, ge en god skolgång och inge trygghet där de känner att vuxna har en tilltro till varje elev. Skolan arbetar bland annat aktivt med en gemensam frånvarouppföljning där kurator leder arbetet med att följa upp problematisk skolfrånvaro i samarbete med mentorerna. Arbetssättet har resulterat i att elevernas frånvaro är väldigt låg. Ett annat viktigt inslag är att skolan bjuder alla elever på frukost varje måndag, ett inslag som är oerhört uppskattat.

– Vi vet också att skolan är en instans som är otroligt viktig för individer som riskerar att hamna snett i samhället. Här på Mariekällskolan har vi varit skarpa på att våga tänka utanför boxen, när vi sett att något inte fungerar på önskvärt sätt har vi analyserat det och förändrat vårt arbetssätt, säger rektorn Lena.

Ett av många planeringsmöten mellan lärarna. Foto: Alex Ataseven.

Skolan som är belägen i centrala Södertälje har, tillsammans med Oxbacksskolan, cirka 750 elever. Skolorna har ett gemensamt arbetssätt för att ingen elev ska falla mellan stolarna. Resultatet talar sitt tydliga språk. I år hade årskurs 9 en behörighet för högre studier med hela 91,6 %, betydligt högre än andra skolor i Södertälje.

– Vi har höjt elevernas resultat och flera årskurser visar uppåtgående resultat, åk 9 är den årskursen som gjort det största klivet hitintills, berättar Lena.

För de elever som inte når de förväntande målen sätts tidiga åtgärder in med bland annat individuella handlingsplaner och åtgärder som följs upp kontinuerligt. Här lämnas ingen utanför eller efter, alla ska med.

Skolan som invigdes hösten 2022 kännetecknas av tydligt fokus på lärande och eftersträvar alltid högre kvalité. För att behålla toppnivåerna arbetar personalen aktivt med tidskrävande processer som kräver samsyn, stabilitet, tydlighet och ett engagemang.

Lena med elever på Mariekällskolan. Foto: Alex Ataseven.

– Jag brukar utgå från mitt favoritcitat från Maya Angelou, en författare och poet; ”Jag gjorde mitt bästa jag kunde och när jag förstod bättre så gjorde jag bättre”. Det innebär att vi i skolans värld behöver ha en vilja och nyfikenhet att ständigt förbättras, har vi inte det så kommer vi upphöra att bli bättre, säger rektorn Lena. – En av de viktigaste ingredienserna i arbetet med att sträva mot att det ska bli bättre för varje elev är att; hålla i, håll ut, hålla på och självklart värna om och hålla om varandra, säger rektorn.

Vad tycker du är viktigast för att skapa en bra skolgång

– Att vi vägleder och stöttar eleverna i deras väg som ska fyllas av viktiga kunskaper. Att skapa en skola som resulterar i en bra skolgång för alla elever. Viktigt att få hela kollegiet att kraftsamla och ingå i ett kugghjul tillsammans. Fungerar inte kugghjulet så kommer det att påverka skolan negativ, men ett fungerande kugghjul där alla tar ansvar och känner sig delaktiga leder till en bra och fungerande skola. Skolan ska arbeta för en god miljö som leder till lärande och utveckling och det är där vårt fokus ska vara.


Foto: Alex Ataseven

Skolan invigdes för ett år sedan, hur har det senaste året gått

– Det har gått väldigt bra, vi har fått en otroligt fin skola med fina ljusa klassrum. Vi har även skolans ljushall som jag brukar kalla hjärtat av skolan, så otroligt vackert. Där umgås våra härliga elever och kanske handlar något från vår nyöppnade café. Vi har även börjat serverat gratis frukost för alla på måndagar för att de ska få en bra start på veckan. Det har varit en succé och många kommer för att bara starta veckan lugnt med sina kamrater.

Vad vill du att eleverna har med sig när de går ut årskurs 9 på Mariekällskolan?

– Jag vill att eleverna ska vara rustade för livet och fortsätta till högre studier, de ska känna glädje och förväntan inför gymnasiet. De ska känna att grundskoletiden var en fin tid som förberedde dem inför nästa steg i livet, säger rektorn Lena till Telgenytt.

Läs även: – Stängdes år 1996 – 25 år senare är grundskolan tillbaka

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Eleven Romario Zaki Foto: Alex Ataseven

Aulan är hjärtat av skolan. Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 oktober 2022 17:03
Senast uppdaterad: 10 oktober 2022 17:34

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors