Företag i fokus:

Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Alex Ataseven (2)

Mariekällskolans rektor, Lena Youssef. Foto: Alex Ataseven

Mariekällskolan invigdes år 1950, för 72 år sedan, och fick ett tråkigt slut 1996 då skolan stängdes för att göra plats åt Campus Telge, högskolan. Men förra året, hösten 2021, väcktes grundskolan till liv igen efter 25 år.

Rektor för den nya Mariekällskolan är Lena Youssef, som tillsammans med sin personal, lyckats höja elevernas resultat.

– Jag är otrolig stolt över eleverna och personalen. Eleverna gjorde ett grymt jobb, vi visade bara vägen. En härlig skola som jag känner en enorm stolthet för och glädje att arbeta i, säger rektorn Lena Youssef till Telgenytt.

Men att ”bara” visa vägen är en riktigt utmaning och är lättare sagt än gjort. Det är väldigt tydligt att lärarnas hårda arbete ligger bakom elevernas framgångar på Mariekällskolan.

Från vänster, Lena Youssef, Dragana Cvijetic, Alexandra Noyan, Manuela Vikman, Kristina Racho, Anaga Kamal Hagblom och Lina Shaid. Foto: Alex Ataseven

Här engagerar lärarna sig i att skapa goda relationer med eleverna, ge en god skolgång och inge trygghet där de känner att vuxna har en tilltro till varje elev. Skolan arbetar bland annat aktivt med en gemensam frånvarouppföljning där kurator leder arbetet med att följa upp problematisk skolfrånvaro i samarbete med mentorerna. Arbetssättet har resulterat i att elevernas frånvaro är väldigt låg. Ett annat viktigt inslag är att skolan bjuder alla elever på frukost varje måndag, ett inslag som är oerhört uppskattat.

– Vi vet också att skolan är en instans som är otroligt viktig för individer som riskerar att hamna snett i samhället. Här på Mariekällskolan har vi varit skarpa på att våga tänka utanför boxen, när vi sett att något inte fungerar på önskvärt sätt har vi analyserat det och förändrat vårt arbetssätt, säger rektorn Lena.

Ett av många planeringsmöten mellan lärarna. Foto: Alex Ataseven.

Skolan som är belägen i centrala Södertälje har, tillsammans med Oxbacksskolan, cirka 750 elever. Skolorna har ett gemensamt arbetssätt för att ingen elev ska falla mellan stolarna. Resultatet talar sitt tydliga språk. I år hade årskurs 9 en behörighet för högre studier med hela 91,6 %, betydligt högre än andra skolor i Södertälje.

– Vi har höjt elevernas resultat och flera årskurser visar uppåtgående resultat, åk 9 är den årskursen som gjort det största klivet hitintills, berättar Lena.

För de elever som inte når de förväntande målen sätts tidiga åtgärder in med bland annat individuella handlingsplaner och åtgärder som följs upp kontinuerligt. Här lämnas ingen utanför eller efter, alla ska med.

Skolan som invigdes hösten 2022 kännetecknas av tydligt fokus på lärande och eftersträvar alltid högre kvalité. För att behålla toppnivåerna arbetar personalen aktivt med tidskrävande processer som kräver samsyn, stabilitet, tydlighet och ett engagemang.

Lena med elever på Mariekällskolan. Foto: Alex Ataseven.

– Jag brukar utgå från mitt favoritcitat från Maya Angelou, en författare och poet; ”Jag gjorde mitt bästa jag kunde och när jag förstod bättre så gjorde jag bättre”. Det innebär att vi i skolans värld behöver ha en vilja och nyfikenhet att ständigt förbättras, har vi inte det så kommer vi upphöra att bli bättre, säger rektorn Lena. – En av de viktigaste ingredienserna i arbetet med att sträva mot att det ska bli bättre för varje elev är att; hålla i, håll ut, hålla på och självklart värna om och hålla om varandra, säger rektorn.

Vad tycker du är viktigast för att skapa en bra skolgång

– Att vi vägleder och stöttar eleverna i deras väg som ska fyllas av viktiga kunskaper. Att skapa en skola som resulterar i en bra skolgång för alla elever. Viktigt att få hela kollegiet att kraftsamla och ingå i ett kugghjul tillsammans. Fungerar inte kugghjulet så kommer det att påverka skolan negativ, men ett fungerande kugghjul där alla tar ansvar och känner sig delaktiga leder till en bra och fungerande skola. Skolan ska arbeta för en god miljö som leder till lärande och utveckling och det är där vårt fokus ska vara.


Foto: Alex Ataseven

Skolan invigdes för ett år sedan, hur har det senaste året gått

– Det har gått väldigt bra, vi har fått en otroligt fin skola med fina ljusa klassrum. Vi har även skolans ljushall som jag brukar kalla hjärtat av skolan, så otroligt vackert. Där umgås våra härliga elever och kanske handlar något från vår nyöppnade café. Vi har även börjat serverat gratis frukost för alla på måndagar för att de ska få en bra start på veckan. Det har varit en succé och många kommer för att bara starta veckan lugnt med sina kamrater.

Vad vill du att eleverna har med sig när de går ut årskurs 9 på Mariekällskolan?

– Jag vill att eleverna ska vara rustade för livet och fortsätta till högre studier, de ska känna glädje och förväntan inför gymnasiet. De ska känna att grundskoletiden var en fin tid som förberedde dem inför nästa steg i livet, säger rektorn Lena till Telgenytt.

Läs även: – Stängdes år 1996 – 25 år senare är grundskolan tillbaka

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Eleven Romario Zaki Foto: Alex Ataseven

Aulan är hjärtat av skolan. Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 oktober 2022 17:03
Senast uppdaterad: 10 oktober 2022 17:34

Forskaren om upplevd rasism: ”Kommunen utmålar gruppen”

Pr

Sonya Aho (Assyriska föreningen), forskaren Nazem Tahvilzadeh, Birgitta Kaya (S:t Afrems kyrka) och Besim Aho (S:t Jacobs kyrka).
Foto: Privat.

Initiativet Tryggare Södertälje anordnade en föreläsning med statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh, där deltagare delade med sig av sina erfarenheter av stigmatisering, fördomar och rasism. – Gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar, säger Tahvilzadeh till Telgenytt.

Initiativet Tryggare Södertälje, som representerar tiotusentals invånare, organiserade en välbesökt föreläsning med forskaren Nazem Tahvilzadeh som hölls på Suryoyocenter i Geneta. Något likande gränsöverskridande möten har inte funnits på över 40.

– Jag var både hedrad och imponerad av gästfriheten, mångfalden och den stora uppslutningen. Jag blev också mycket illa berörd av vittnesmål om hur våld, diskriminering och rasism upplevs av Södertäljebor som försöker leva helt vanliga liv. På det stora hela är mitt intryck att deltagarna uppfattar kommunföreträdares kollektiva skuldbeläggande som ett stort problem och att det finns en vilja till dialog och samverkan för att förändra bilden.

Hur skulle du beskriva de erfarenheter av stigmatisering som assyrier/syrianer i Södertälje har delat med dig?

– Jag har deltagit i liknande samtal i flera städer i landet och det slår mig att assyrier/syrianers erfarenheter speglar hur andra minoritetsgrupper eller förortinvånare upplever rasismen. Deltagarna berättade att omvärlden har en negativ bild av staden som belamrad med invandring och livsfarlig kriminalitet.
En ung kvinna sa att elever i en skola i Stockholm liknade Södertälje med en Brasiliansk ”favelas”, extremt fattiga kåkstäder. Stigmatiserande uttalanden om Södertälje som dålig plats skapar en ”en tung filt över våra sinnen”, sa en annan kvinna och menade att ”en trösklarnas stad” har uppstått som hindrar individers frihet. Man skäms för att säga att man är från Södertälje eller att man är assyrier/syrian sa flera personer. Man döljer det från sitt CV när man söker arbete och ser det som ett hinder att ”få vara med som alla andra”, säger Tahvilzadeh

Samtidigt upplever forskaren att att brottsligheten också är ett pågående trauma som många vill göra någonting åt.

– Man önskar att man hade kommunledningens förtroende att inkluderas i det brottsförebyggande arbetet, till exempel genom att få sitt föreningsliv erkänt som en resurs för ungdomars möjligheter. Osynliggörande av gruppens positiva strävanden är en frustration som jag tycker många uttryckte. Oavsett vad man försöker göra åt problemen i staden så utmålar kommunen gruppen som problemet. 

Vad anser du om kommunens påstådda roll i att bidra till en negativ bild av assyrier/syrianer?

– En man på mötet så att de senaste fem åren har kommunledningen fokuserat på frågor om kriminalitet i både lokal och riksmedia. Problemet är att socialdemokratin, med olika koalitioner över åren, problematiserat invandringen och segregationen i Södertälje som ett stort problem, och nu talar man uteslutande om kriminalitet.
Från kritik mot ebo-lagen, bristande stöd till nyanlända och integrationspolitik har kommunen börjat fokusera på medborgares fusk, bedrägerier, kriminalitet, korrupta tjänstepersoner med utländsk bakgrund, ”tystnadskultur”, ”parallellsamhällen” och ”kriminella klaner” osv.
Den stora mobiliseringen runt konferensen om ”Kommuner som brottsplats” och agendan för arbete mot organiserad brottslighet i strategin ”Pax”(Polisens och kommunens gemensamma arbete mot organiserad brottslighet) är tecken på detta, säger han och fortsätter.

Forskaren Nazem Tahvilzadeh på plats i Södertälje.
Foto: Privat

– Detta reser frågan om vad Socialdemokratins nya roll är i staden? Ska partiet förebygga och åtgärda brottslighet och andra sociala problem genom robust arbetsmarknads-, välfärds-, kultur- och fritidspolitik?  Eller ska man bli förvandla kommunen till en polisiär underavdelning som låter andra aktörer bestämma hur man ska förstå samhällsproblem? Nuvarande koalition har slagit in på den senare banan vilket säkert gynnar makthavarna individuellt, men det är en usel strategi för ett enat Södertälje. Vilka är idéerna om möjligheternas Sverige? 

Nazem Tahvilzadeh menar att problemet inte ligger i de strategier som används för att bekämpa grov kriminalitet. Istället står kommunen inför en utmaning där handlingar utförda av enskilda individer ofta ses som representativa för hela grupper, vilket leder till orättvisa generaliseringar.

– Brottslighet rasifieras. Istället för att se till de sociala faktorerna bakom kriminalitet anklagar kommunen på både subtila och direkta sätt ett ”parallellsamhälle” vara orsaken. Med parallellsamhället menar man olika invandrargrupper och deras barn och skiljer dessa från ”goda svenskar”. Frågan är vilken nytta en socialdemokrati gör som inte längre pratar om klassamhället, om inkomstskillnader, om sociala rättigheter och lika möjligheter?

Många assyrier/syrianer berättade att de känner att de utsätts för rasism. Hur skulle du beskriva det och delar du den bilden?

– Rasismen uttrycker sig på två sätt. För det första att gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar vilket gör att det mångkulturella Södertälje uppfattas vara negativt i sig. För det andra så osynliggörs det enorma bidrag som invandrargrupper, däribland assyrier/syrianer, gör och har gjort för Södertälje som stad. Utan invandringen hade Södertälje och Sverige stannat.

Fullt hus när Nazem Tahvilzadeh gästade Suryoyocenter i Geneta
Foto: privat.

– Att assyrier/syrianer skulle leva i ett eget samhälle är en rasistisk föreställning. Det målar en bild av det mångkulturella svenska samhället som ett biljardbord med hårda bollar som studsar mot varandra utan viljan att interagera. I själva verket är det svenska samhället mångkulturellt välfungerande där minoritetsgruppers framgångar genom samspel med svenskheten: pliktkänslan att arbeta, robust föreningsliv, fackligt och partipolitiskt engagemang, universitetsstudier och beundransvärda karriärer i privat och offentlig sektor, författare och kulturpersonligheter, fotbollsproffs, entreprenörskap som bidrar till levande innerstäder, kultur och möten med mera.

Vilken inverkan tror du att stigmatiseringen och diskrimineringen kan ha för påverkan på folkgruppen på lång sikt? 

– Föreställningen att gruppen lever i ett ”parallellsamhälle” som fungerar som en plattform för kriminell organisering skuldbelägger invandrare och deras barn för sociala problem som skapas av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har historiskt syftat på ömsesidighet: invandraren blir svensk och svenskheten förändras med mångkulturalismen. Detta har hänt i vårt land där en tredjedel av befolkningen har utländskt påbrå. Vad som betonas av regeringar och kommuner nu är en assimilationspolitik som mer eller mindre sammankopplar personlig framgång med ambition att bli ”svensk”. En ung kvinna sa på mötet att hon känner sig som svensk/assyrier och många andra beskrev sig själva som stolta södertäljebor eller ”tälje-tokar”. 

– När politiska makthavare stigmatiserar en särskild etnicitet eller kulturell gemenskap för problematiskt ger detta klartecken för andra att göra likadant. Normerna om en ”dålig” minoritetsetnisk identitet och en ”god” svenskhet är inte bara fantasier utan skapar komplex i människors självbilder. Historiskt har assyrier/syrianer goda skäl att bekräfta sin etniska särart vilket många befarar kan försvinna i och med att ungdomar ser negativt på sin identitet. Forskning om mångspråkighet och -kultur visar att barn och ungdomar mår bäst av att bejaka sina olika identiteter, även de minoritetsetniska, genom hemspråk och kontinuerliga möten och gemenskaper. Många på mötet påtalade därför oro om barnens framtid och deras självbilder i takt med ökad rasism. Jag har samma oro för mina barn också, säger statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh.

Läs även: – Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 12:57

DEBATT: Socialdemokraternas maktmonopol hotar demokratin

DSC_0005-1536x1025-1

Joakim Granberg, Realistpartiet
Foto: Shamash Oyal

Det spelar mindre roll hur Södertäljeborna röstar, Socialdemokraterna behåller ändå makten då flera partier möjliggör det.

Trots att Socialdemokraterna tappat väljare i varje kommunalval sedan 2002 så har partiet lyckats behålla makten, det skadar inte bara den demokratiska processen, det skapar också en plattform för maktmissbruk och korruption.

Att ha styrt Södertälje i över 100 år sedan 1912 (undantaget 1989–91) är Boel och Socialdemokraterna stolta över, men att långvariga styren oavsett politiskt parti skapar demokratiska och strukturella problem är något som de flesta forskare är överens om.

Långvarig makt leder till en ökad maktkoncentration där stora beslut kan fattas enbart av den styrande partitoppen, något vi sett tydliga exempel på som vid försäljningen av bostäder i Hovsjö där endast tre höga socialdemokrater tog beslutet och sedan hemligstämplade affären.

I valet 2022 så röstade Södertäljeborna för ett maktskifte, men anledningen till att S behåller makten närapå oavsett valutgång är att Boel Godner och hennes parti har lyckats väl med att måla upp en världsbild om att de är solen som övriga partier cirkulerar runt i väntan på sin tur att få stödja fortsatt S styre. För Boel har varit tydligt med att allt annat än ett S lett styre är ett mörkt styre, utan (S)olen så faller ett mörker över Södertälje. Endast hon och Socialdemokraterna kan styra Södertälje är budskapet.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Så länge de övriga partierna som tillsammans har ca 70% av väljarnas stöd sväljer Boels världsbild så kommer S att fortsätta att styra Södertälje i 100 år till. För maktpartiet så spelar det inte så stor roll vilka tecken det är bakom S, det kan vara V och MP, eller varför inte MP, C, V och två vildar, eller till och med Moderaterna med MP.

”Tjänstemän blir lojala till den eviga makten”

Det primära är att S behåller kommunstyrelsens ordförande posten och därmed den operativa makten.

Tjänstemän blir lojala till den eviga makten som i sin tur möjliggör att S märkta småpåvar inte ens märker att det har varit ett val då allt rullar på som vanligt oavsett vilka partitecken det blir bakom S efter ett val. Det leder i sin tur till en kultur i stadshuset om att ”jag sköter mitt så sköter du ditt” – Inga tydliga rutiner och kontrollfunktioner, vilket i grunden är orsaken till alla skandaler vi sett genom åren.

(Annonslänk)

Tjänstepersoner har kunnat sälja ut kommunens bilar till reapriser, ett konsultbolag har i praktiken tagit över driften av samhällsbyggnadskontoret och ökat sina intäkter med över 450% från 2022 till 2023.

Det senaste och tydligaste exemplet är ändå driften av Farstanäs Camping då den S märkte tjänstepersonen (hans fru är en högt uppsatt Socialdemokrat) helt missat att det varit ett val, han körde på som vanligt och tyckte att det skulle vara en lyxkrog ute i farstanäs, så han beställde en för 30 miljoner och rev den väl fungerande restaurangen som redan nyligen byggts på platsen.

”Rosenberg (M) panikstoppade bygget men får nu böta nära sex miljoner”

Alexander Rosenberg (M) panikstoppade bygget men får nu böta nära sex miljoner till bolaget som kontrakterats av tjänstemannen, och nu ska en ny krog upphandlas ungefär som den som revs.
Miljontals kronor rakt i sjön och utan konsekvenser för ansvariga som vanligt.

Oavsett antal skandaler så plockar Boel fram teflon paraplyet och kör mantrat:
”För Södertäljes bästa samt ordning och reda.”

Men är det verkligen ordning och reda vi ser?
Är det verkligen för Södertäljes bästa att S får styra staden i all evighet?

För dig som vill ha förändring på riktigt – Rösta på Realistpartiet 2026!

Joakim Granberg
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors