Företag i fokus:

Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Alex Ataseven (2)

Mariekällskolans rektor, Lena Youssef. Foto: Alex Ataseven

Mariekällskolan invigdes år 1950, för 72 år sedan, och fick ett tråkigt slut 1996 då skolan stängdes för att göra plats åt Campus Telge, högskolan. Men förra året, hösten 2021, väcktes grundskolan till liv igen efter 25 år.

Rektor för den nya Mariekällskolan är Lena Youssef, som tillsammans med sin personal, lyckats höja elevernas resultat.

– Jag är otrolig stolt över eleverna och personalen. Eleverna gjorde ett grymt jobb, vi visade bara vägen. En härlig skola som jag känner en enorm stolthet för och glädje att arbeta i, säger rektorn Lena Youssef till Telgenytt.

Men att ”bara” visa vägen är en riktigt utmaning och är lättare sagt än gjort. Det är väldigt tydligt att lärarnas hårda arbete ligger bakom elevernas framgångar på Mariekällskolan.

Från vänster, Lena Youssef, Dragana Cvijetic, Alexandra Noyan, Manuela Vikman, Kristina Racho, Anaga Kamal Hagblom och Lina Shaid. Foto: Alex Ataseven

Här engagerar lärarna sig i att skapa goda relationer med eleverna, ge en god skolgång och inge trygghet där de känner att vuxna har en tilltro till varje elev. Skolan arbetar bland annat aktivt med en gemensam frånvarouppföljning där kurator leder arbetet med att följa upp problematisk skolfrånvaro i samarbete med mentorerna. Arbetssättet har resulterat i att elevernas frånvaro är väldigt låg. Ett annat viktigt inslag är att skolan bjuder alla elever på frukost varje måndag, ett inslag som är oerhört uppskattat.

– Vi vet också att skolan är en instans som är otroligt viktig för individer som riskerar att hamna snett i samhället. Här på Mariekällskolan har vi varit skarpa på att våga tänka utanför boxen, när vi sett att något inte fungerar på önskvärt sätt har vi analyserat det och förändrat vårt arbetssätt, säger rektorn Lena.

Ett av många planeringsmöten mellan lärarna. Foto: Alex Ataseven.

Skolan som är belägen i centrala Södertälje har, tillsammans med Oxbacksskolan, cirka 750 elever. Skolorna har ett gemensamt arbetssätt för att ingen elev ska falla mellan stolarna. Resultatet talar sitt tydliga språk. I år hade årskurs 9 en behörighet för högre studier med hela 91,6 %, betydligt högre än andra skolor i Södertälje.

– Vi har höjt elevernas resultat och flera årskurser visar uppåtgående resultat, åk 9 är den årskursen som gjort det största klivet hitintills, berättar Lena.

För de elever som inte når de förväntande målen sätts tidiga åtgärder in med bland annat individuella handlingsplaner och åtgärder som följs upp kontinuerligt. Här lämnas ingen utanför eller efter, alla ska med.

Skolan som invigdes hösten 2022 kännetecknas av tydligt fokus på lärande och eftersträvar alltid högre kvalité. För att behålla toppnivåerna arbetar personalen aktivt med tidskrävande processer som kräver samsyn, stabilitet, tydlighet och ett engagemang.

Lena med elever på Mariekällskolan. Foto: Alex Ataseven.

– Jag brukar utgå från mitt favoritcitat från Maya Angelou, en författare och poet; ”Jag gjorde mitt bästa jag kunde och när jag förstod bättre så gjorde jag bättre”. Det innebär att vi i skolans värld behöver ha en vilja och nyfikenhet att ständigt förbättras, har vi inte det så kommer vi upphöra att bli bättre, säger rektorn Lena. – En av de viktigaste ingredienserna i arbetet med att sträva mot att det ska bli bättre för varje elev är att; hålla i, håll ut, hålla på och självklart värna om och hålla om varandra, säger rektorn.

Vad tycker du är viktigast för att skapa en bra skolgång

– Att vi vägleder och stöttar eleverna i deras väg som ska fyllas av viktiga kunskaper. Att skapa en skola som resulterar i en bra skolgång för alla elever. Viktigt att få hela kollegiet att kraftsamla och ingå i ett kugghjul tillsammans. Fungerar inte kugghjulet så kommer det att påverka skolan negativ, men ett fungerande kugghjul där alla tar ansvar och känner sig delaktiga leder till en bra och fungerande skola. Skolan ska arbeta för en god miljö som leder till lärande och utveckling och det är där vårt fokus ska vara.


Foto: Alex Ataseven

Skolan invigdes för ett år sedan, hur har det senaste året gått

– Det har gått väldigt bra, vi har fått en otroligt fin skola med fina ljusa klassrum. Vi har även skolans ljushall som jag brukar kalla hjärtat av skolan, så otroligt vackert. Där umgås våra härliga elever och kanske handlar något från vår nyöppnade café. Vi har även börjat serverat gratis frukost för alla på måndagar för att de ska få en bra start på veckan. Det har varit en succé och många kommer för att bara starta veckan lugnt med sina kamrater.

Vad vill du att eleverna har med sig när de går ut årskurs 9 på Mariekällskolan?

– Jag vill att eleverna ska vara rustade för livet och fortsätta till högre studier, de ska känna glädje och förväntan inför gymnasiet. De ska känna att grundskoletiden var en fin tid som förberedde dem inför nästa steg i livet, säger rektorn Lena till Telgenytt.

Läs även: – Stängdes år 1996 – 25 år senare är grundskolan tillbaka

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Eleven Romario Zaki Foto: Alex Ataseven

Aulan är hjärtat av skolan. Foto: Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 oktober 2022 17:03
Senast uppdaterad: 10 oktober 2022 17:34

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors