Företag i fokus:

Marlen Eskander prisas för exemplariska insatser

alfons-bokalen-2022-3

Foto: Privat.

Hon har hjälpt barnen i Södertälje att nå nya höjder. Hon var delaktig när Läsfrämjarinstitutet nominerades i fjol till kommunens Hållbarhetspris och nu står det klart att hon tilldelas hedersutmärkelsen ”Alfons-Bokalen.

Marlen Eskander, grundare och verksamhetschef för Läsfrämjarinstitutet, belönas för sina föredömliga insatser inom barnkulturen.

För ett strålande arbete med att bjuda in barn till medskapande genom teater, litteratur, språk och fantasi – och därmed skapa magi i vardagen, helt i Alfons Åbergs och Gunilla Bergströms anda”, lyder motiveringen.

– Jag är innerligt glad och överväldigad för Alfons-Bokalen. Alfons Åberg har gett mig många fina lässtunder med mina barn och fått oss att reflektera. Alfons är nog en liten filosof och hans nyfikenhet kan ta oss till oanade platser. Jag önskar också att alla barn skulle få ha Alfons pappa i sitt liv – och världsplåster till världens alla barn, säger Marlen Eskander, grundare av Läsfrämjarinstitutet. 

Alfons-Bokalen är ett pris som instiftades 1992 av författaren Gunilla Bergström och bokförlaget Rabén & Sjögren vid tjugoårsjubileet av den första boken om Alfons Åberg år 1972.

Marlene Eskander, verksamhetschef för Läsfrämjarinstitutet. Pressbild.

”Marlen Eskander grundade Läsfrämjarinstitutet 2015 med målet att genom läsning öka språkförståelsen hos barn som en viktig del i integrationen. När hon själv kom till Sverige som 14-åring förstod hon snabbt att språk är makt, och att just läsning och kulturupplevelser är en viktig grundsten för att närma sig det. Hos Läsfrämjarinstitutet får barn och deras medföljande vuxna vara med i interaktiva och medskapande läs-, litteratur- och kulturaktiviteter varje vecka.”, skriver Norstedts Forlagsgrupp i ett pressmeddelande.

Nu prisas Eskander för sitt arbete med läsning för integration hos barn, unga och deras vuxna. Ett pris hon med delar med Läsfrämjarinstitutet och alla sina medarbetare.

– Jag har världens bästa medarbetar som skapar magi varenda dag. Utan varenda en av dem vore detta inte möjligt, säger Marlene Eskander till Telgenytt.

I år det exakt 50 år sedan Alfons Åberg grundades och firas med ett 50-årsjubiluem i Malmö.

Tidigare pristagare:

  • 1992 Suzanne Osten
  • 1995 Erik Haag
  • 1997 Thomas Tidholm och Anders Alnemark
  • 2002 Pytte Ravn
  • 2008 Tobbe Trollkarl
  • 2013 Nassim Al Fakir
  • 2014 El sistema
  • 2017 Ayla Kabaca

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 oktober 2022 09:44
Senast uppdaterad: 13 oktober 2022 19:57

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors