Företag i fokus:

Flera förskolelärare utmärks för betydelsefulla insatser

288460026_1187652045119511_5449158481577604500_n

Ellinor Hallerström, förskolelärare och samordnare för IKT-Nätverket Södertälje. Foto: Privat.

IKT-nätverket Förskolan i Södertälje kommun tilldelas Guldäpplejuryns Särskilda Pris 2022, som delas ut av stiftelsen Yngve Lindbergs Minne, för deras långvariga och främjande arbete med lärande genom användning av informationsteknologi och medier.

Lärare runt om i landet har blivit uppmärksammade för sina betydande framgångar med att genomföra digital undervisning. En grupp som har överträffat förväntningarna är IKT-nätverket Förskolan i Södertälje, som inkluderar representanter från samtliga förskoleområden i kommunen.

IKT-nätverket Förskolan har visat en imponerande förmåga att kombinera digital undervisning med traditionell undervisning i klassrummet och online. Därmed har lärarna skapat nya pedagogiska möjligheter för att dra nytta av de digitala verktygen.

Nu prisas och hyllas förskolan samt lärarna för deras fantastiska insatser.

Samtliga lärare som prisas. Foto: Södertälje kommun.

– Vi har tillsammans skapat ett kollegialt lärande mellan Södertäljes förskolorna som fokuserat på att höja lägsta nivån. Vi har skapat en kunskapsbank och dokument för att inspirera och vägleda kollegor i hur digitala verktyg stärker det analoga, säger förskolläraren och IKT-Nätverkets samordnare, Ellinor Hallerström, till kommunen i samband utmärkelsen.

Guldäpplejuryns Särskilda Pris tilldelas en eller flera personer som har gjort långvariga och betydelsefulla insatser för att främja lärandet med hjälp av informationsteknologi och medier. Det är för denna typ av insatser som förskolelärarna nu blir prisade.

– Guldäpplejuryns Särskilda Pris 2022 tilldelas IKT-nätverket Förskolan i Södertälje kommun för den brett förankrade, djupa och forskningsanknutna, kollegiala samverkan man utvecklat kring lärandet för barnen i förskolan, med digitala verktyg. Man visar styrkan i att utveckla och utvecklas tillsammans, systematiskt och långsiktigt, säger Peter Becker, ordförande i Guldäpplets jury.

Representanter för kommunens förskoleområden:

  • Ellinor Hallerström, förskollärare, Centrum förskoleområde, samt samordnare för IKT-Nätverket
  • Amanda Hällqvist, förskollärare, Västra förskoleområde
  • Anna Thunstam, förskollärare, Södra förskoleområde
  • Claudia Odell, förskollärare och IKT-ansvarig, Rösberga förskoleområde
  • Eva Östblom, förskollärare och pedagogisk lagledare, Rosenborg Fornhöjden förskoleområde
  • Frida Hansson, barnskötare och ikt-ansvarig, Östertälje förskoleområde
  • Jennie Strömvall, it-tekniker, Resurscentrum
  • Jessica Hellsén, barnskötare, Brunnsäng Grusåsen förskoleområde
  • Jessica Nilssonbarnskötare och ikt-pedagog, Järna förskoleområde
  • Malin Hellsén, förskollärare, Ritorp Viksberg förskoleområde
  • Mariam Kourieförskollärare, Ronna förskoleområde
  • Mikaela Hynninen, IKT-utvecklare, Mariekäll Saltskog förskoleområde
  • Mirjam Lindberg, förskollärare, Lina Enhörna förskoleområde
  • Rebecca Backholm, pedagogista, Tveta förskoleområde
  • Sara Helinförskollärare, Tveta förskoleområde
  • Susanne Ivarssonförskollärare, Södra förskoleområde
  • Tina Langevikpedagogista och gruppchef, Atelje Källan, Resurcentrum

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 oktober 2022 11:38
Senast uppdaterad: 5 oktober 2023 06:12

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors