Företag i fokus:

Stort upprop – 35 aktörer mot skjutvåldet i Södertälje

2022_03_polis-avsparrat

35 aktörer ställer sig bakom uppropet.

Vems liv är värt att sörja? Vems liv är värt att skydda?

Vilka får leva värdiga liv?

2015 definierade Polisens särskilda utredare Ronna som ett av många utsatta områden i Sverige. Enligt lokalpolitiker och polisen i Södertälje har det gjorts väldigt mycket för att komma åt den organiserade brottsligheten. Men det verkar inte ha hjälpt.

Arbetet med att stoppa rekryteringen av unga till kriminella nätverk har misslyckats och vi ser hur allt yngre barn rekryteras.

Vad har då kommunen gjort för till exempel Ronna efter att det definierats som ett utsatt område?

• Har det inrättats en Familje-central? Nej.
• Finns det en träffpunkter för medborgare? Nej.
• Finns det ett bibliotek? Nej.
• Finns det en konsthall eller ett museum? Nej.
• Finns det tillräckligt många Fältare? Nej.
• Har storleken på skolklasserna minskats? Nej.
• Finns fler kuratorer och familjepedagoger? Nej.


Vad arbetar då kommunens kultursamordnare och demokratiombud med? Ingenting. Vi har nämligen inte en sådan i vår kommun. Vi hävdar att det förebyggande arbetet inte varit tillräckligt. Vi menar att det går att se i mordstatistiken. Kultur- och demokratistärkande insatser lyser med sin frånvaro i Ronna och i andra områden med liknande problembild.

Nätverken fyller på med nya barn kontinuerligt, för de är verkligen barn när de rekryteras. Vi måste strypa den tillförseln. Så små barn som 9-10-åringar tillfrågas på lekplatsen om de vill vara med och tjäna pengar på Cannabis.

Vi vill leva på lika villkor som alla andra människor i Sverige. Att Södertäljes barn ska leva på lika villkor som alla andra barn i Sverige. Vi vill ha samma samhällsservice som finns i andra bostadsområden. Vi vill ha värdiga liv och leva värdigt. Sverige betraktades för inte alls länge sedan som ett av världens mest fredliga och trygga länder. Alla måste se sitt ansvar i att det inte längre är det.

Vi ska med samlad och enad kraft outtröttligt försvara vår demokrati. I det arbetet bär vi alla ett ansvar, såväl kommunen som civilsamhällsaktörerna. Politiken ska skapa förutsättningar för det arbetet. Det betyder att civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet bättre bör tas till vara. Så att barnen får en jämlik utbildning och ges meningsfull fritid, det är grundläggande för demokratin.

Vi lutar oss mot barnkonventionen som lag och kräver att den skall efterlevas också i Södertälje. Den gör enligt artikel 31 gällande att barn har rätt till vila, fritid, rekreation och deltagande i det kulturella och konstnärliga livet. Enligt artikel 33 har alla barn rätt att skyddas mot olaglig användning av narkotika. Enligt artikel 2 har alla barn samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras.

Vi önskar att regeringen visar sitt stöd och intresse för utmaningarna i Södertälje genom ökad närvaro och handlingskraftiga politiska åtgärder. Vi efterfrågar resurser som kan bryta denna negativa utveckling.

Våra krav är rimliga. Våra krav är följande:

1) Att Södertälje kommun tar fram en handlingsplan som grundar sig i det förebyggande preventiva arbetet mot organiserad brottslighet för varje sektor i kommunen. Denna handlingsplan skall förankras och arbetas fram med civilsamhällsaktörer.

2) Det ska finnas föräldrastödsprogram i samverkan med civilsamhällsaktörer som möter målgruppen i sina dagliga verksamheter, anpassade för olika målgruppers och organisationers behov.

3) Kunskapshöjande insatser om demokratiska processer, mot machonormer och rasism i hela vår stad.

Skriv under mot våldet du också.

Vi som ställer oss bakom uppropet är civilsamhällsaktörer i Södertälje:

  1. Läsfrämjarinstitutet
  2. Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn
  3. Hagarbergs folkhögskolan
  4. Oktoberteatern
  5. Kvinnovation
  6. Assyriska kulturföreningen
  7. Suroyo-tv
  8. Livet bitchscenkonst
  9. Assyriska fotbollsföreningen
  10. Bethnahrin kvinnoförbund i Sverige
  11. Syrianska/Assyriska riksförbundet i Sverige
  12. Bethnahrin kulturcentrum
  13. Babylon Media föreningen
  14. Syriac Cross/Sverige
  15. Södertälje Fotbollsklubb
  16. Grafikens hus
  17. Musikteater 89
  18. Assyriska kvinnoförbundet
  19. Assyria Media Institutet
  20. Suryoyo Sat
  21. Ikoro
  22. Bättre ungdom
  23. Lebi Skol IF
  24. Tjejhuset
  25. Barnenshus
  26. Syrianska FC
  27. S:t Jacob församling
  28. Mor Afrem församling
  29. S:t Ansgars katolska församling
  30. Syrisk ortodoxa kyrkan patriarkaliska ställföreskapet i Sverige
  31. Mor Gabriel församling
  32. Syriska Jazire Riksförbundet
  33. Syriska riksförbundet
  34. Jazire Familj Förening
  35. Miljö och Ekologi förningen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2022 12:55
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors