Företag i fokus:

Debatt: Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

146D71EA-7021-444B-8B4E-5E21C5869761

Foto: Alex Ataseven.

Det är tråkigt att kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, på DN Debatt återigen beskriver vår stad som all grova brottslighets näste.

Vi är många ur civilsamhället som inte känner igen oss i det som just nu händer i Södertälje. Men vi känner heller inte igen oss i politikernas beskrivningar.

Om bilden av Södertäljeborna hade balanserats även med allt det positiva som också händer i vår stad hade det väl varit en sak. Men när narrativet ”här bor kriminella” upprepas gång på gång får detta med rätta många Södertäljebor att känna sig stigmatiserade.

”Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande”

Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande, ett underliggande ”vi mot dem-tänk” som är farligt. Många, även ungdomar, känner av detta när de till exempel söker jobb och i kontakt med samhällsinstitutioner. Vi är en del av samhället och många av oss och våra barn är födda här. Precis som alla andra bidrar vi på många sätt till vårt land och vår stad. Många av oss har, till skillnad från andra, valt att bo kvar i Södertälje. Vi vill att våra barn ska känna att man ser dem som de individer de är och inte som ett kollektiv.

Visst är välfärdsbrott som illegal andrahandsuthyrning och bidragsfusk problem vi måste prata om. Parallellt med detta behöver vi prata om politikens oerhörda misslyckanden som lett till att dagens utsatta områden nedrustats på allt som representerar ett modernt välfärdssamhälle. Inte minst behöver vi prata om dagens cementerade boendesegregation som började långt innan ebo-lagens inträde 1994.

Istället för att utmåla en hel generation som presumtiva kriminella behöver politiken ägna mer kraft åt att ställa frågan om hur staten kunnat tillåta införsel av narkotika och skjutvapen så till den graden att det blivit problem av oerhörda mått.

”Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning”

Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning. Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminaliteten eller bringa klarhet i de många ouppklarade dödsskjutningarna.

I söndags förra helgen samlade vi tusentals Södertäljebor i en manifestation i centrala staden. Genom ”Initiativet för tryggare Södertälje” vill vi visa att civilsamhället är en stark kraft att räkna med. Nu är tiden inne för att tillvarata all den kompetens som finns i vår kommun. En hållbar förändring kan bara uppnås genom att kommunen och polisen samverkar med civilsamhället och utnyttjar de resurser som finns.

Fler poliser och strängare straff räcker inte. Vi behöver titta på grundorsakerna till skjutningarna och prata mer om de omständigheter som barnen som dras in i kriminalitet lever i. All forskning visar att goda skolresultat är det bästa vaccinet mot att hamna snett i livet. Men vi vet också att en meningsfull fritid är en viktig pusselbit för att i att hålla barnen ifrån kriminalitet. Tillsammans kan vi skapa ett varmare och tryggare Södertälje.

Framförallt måste alla goda krafter i vår stad stå enade och sluta smutskasta Södertäljeborna.

För Initiativet tryggare Södertälje:

  • Besim Aho, ordf S:t Jacobs församling
  • Sonya Aho, ordf Assyriska föreningen
  • Birgitta Kaya, ordf S:t Afrem församling
  • Polin Shahho, S:t Gabriel församling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2022 20:02
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors