Företag i fokus:

Debatt: Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

146D71EA-7021-444B-8B4E-5E21C5869761

Foto: Alex Ataseven.

Det är tråkigt att kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, på DN Debatt återigen beskriver vår stad som all grova brottslighets näste.

Vi är många ur civilsamhället som inte känner igen oss i det som just nu händer i Södertälje. Men vi känner heller inte igen oss i politikernas beskrivningar.

Om bilden av Södertäljeborna hade balanserats även med allt det positiva som också händer i vår stad hade det väl varit en sak. Men när narrativet ”här bor kriminella” upprepas gång på gång får detta med rätta många Södertäljebor att känna sig stigmatiserade.

”Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande”

Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande, ett underliggande ”vi mot dem-tänk” som är farligt. Många, även ungdomar, känner av detta när de till exempel söker jobb och i kontakt med samhällsinstitutioner. Vi är en del av samhället och många av oss och våra barn är födda här. Precis som alla andra bidrar vi på många sätt till vårt land och vår stad. Många av oss har, till skillnad från andra, valt att bo kvar i Södertälje. Vi vill att våra barn ska känna att man ser dem som de individer de är och inte som ett kollektiv.

Visst är välfärdsbrott som illegal andrahandsuthyrning och bidragsfusk problem vi måste prata om. Parallellt med detta behöver vi prata om politikens oerhörda misslyckanden som lett till att dagens utsatta områden nedrustats på allt som representerar ett modernt välfärdssamhälle. Inte minst behöver vi prata om dagens cementerade boendesegregation som började långt innan ebo-lagens inträde 1994.

Istället för att utmåla en hel generation som presumtiva kriminella behöver politiken ägna mer kraft åt att ställa frågan om hur staten kunnat tillåta införsel av narkotika och skjutvapen så till den graden att det blivit problem av oerhörda mått.

”Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning”

Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning. Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminaliteten eller bringa klarhet i de många ouppklarade dödsskjutningarna.

I söndags förra helgen samlade vi tusentals Södertäljebor i en manifestation i centrala staden. Genom ”Initiativet för tryggare Södertälje” vill vi visa att civilsamhället är en stark kraft att räkna med. Nu är tiden inne för att tillvarata all den kompetens som finns i vår kommun. En hållbar förändring kan bara uppnås genom att kommunen och polisen samverkar med civilsamhället och utnyttjar de resurser som finns.

Fler poliser och strängare straff räcker inte. Vi behöver titta på grundorsakerna till skjutningarna och prata mer om de omständigheter som barnen som dras in i kriminalitet lever i. All forskning visar att goda skolresultat är det bästa vaccinet mot att hamna snett i livet. Men vi vet också att en meningsfull fritid är en viktig pusselbit för att i att hålla barnen ifrån kriminalitet. Tillsammans kan vi skapa ett varmare och tryggare Södertälje.

Framförallt måste alla goda krafter i vår stad stå enade och sluta smutskasta Södertäljeborna.

För Initiativet tryggare Södertälje:

  • Besim Aho, ordf S:t Jacobs församling
  • Sonya Aho, ordf Assyriska föreningen
  • Birgitta Kaya, ordf S:t Afrem församling
  • Polin Shahho, S:t Gabriel församling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2022 20:02
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors