Företag i fokus:

Debatt: Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

146D71EA-7021-444B-8B4E-5E21C5869761

Foto: Alex Ataseven.

Det är tråkigt att kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, på DN Debatt återigen beskriver vår stad som all grova brottslighets näste.

Vi är många ur civilsamhället som inte känner igen oss i det som just nu händer i Södertälje. Men vi känner heller inte igen oss i politikernas beskrivningar.

Om bilden av Södertäljeborna hade balanserats även med allt det positiva som också händer i vår stad hade det väl varit en sak. Men när narrativet ”här bor kriminella” upprepas gång på gång får detta med rätta många Södertäljebor att känna sig stigmatiserade.

”Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande”

Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande, ett underliggande ”vi mot dem-tänk” som är farligt. Många, även ungdomar, känner av detta när de till exempel söker jobb och i kontakt med samhällsinstitutioner. Vi är en del av samhället och många av oss och våra barn är födda här. Precis som alla andra bidrar vi på många sätt till vårt land och vår stad. Många av oss har, till skillnad från andra, valt att bo kvar i Södertälje. Vi vill att våra barn ska känna att man ser dem som de individer de är och inte som ett kollektiv.

Visst är välfärdsbrott som illegal andrahandsuthyrning och bidragsfusk problem vi måste prata om. Parallellt med detta behöver vi prata om politikens oerhörda misslyckanden som lett till att dagens utsatta områden nedrustats på allt som representerar ett modernt välfärdssamhälle. Inte minst behöver vi prata om dagens cementerade boendesegregation som började långt innan ebo-lagens inträde 1994.

Istället för att utmåla en hel generation som presumtiva kriminella behöver politiken ägna mer kraft åt att ställa frågan om hur staten kunnat tillåta införsel av narkotika och skjutvapen så till den graden att det blivit problem av oerhörda mått.

”Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning”

Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning. Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminaliteten eller bringa klarhet i de många ouppklarade dödsskjutningarna.

I söndags förra helgen samlade vi tusentals Södertäljebor i en manifestation i centrala staden. Genom ”Initiativet för tryggare Södertälje” vill vi visa att civilsamhället är en stark kraft att räkna med. Nu är tiden inne för att tillvarata all den kompetens som finns i vår kommun. En hållbar förändring kan bara uppnås genom att kommunen och polisen samverkar med civilsamhället och utnyttjar de resurser som finns.

Fler poliser och strängare straff räcker inte. Vi behöver titta på grundorsakerna till skjutningarna och prata mer om de omständigheter som barnen som dras in i kriminalitet lever i. All forskning visar att goda skolresultat är det bästa vaccinet mot att hamna snett i livet. Men vi vet också att en meningsfull fritid är en viktig pusselbit för att i att hålla barnen ifrån kriminalitet. Tillsammans kan vi skapa ett varmare och tryggare Södertälje.

Framförallt måste alla goda krafter i vår stad stå enade och sluta smutskasta Södertäljeborna.

För Initiativet tryggare Södertälje:

  • Besim Aho, ordf S:t Jacobs församling
  • Sonya Aho, ordf Assyriska föreningen
  • Birgitta Kaya, ordf S:t Afrem församling
  • Polin Shahho, S:t Gabriel församling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2022 20:02
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors