Företag i fokus:

Debatt: Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

146D71EA-7021-444B-8B4E-5E21C5869761

Foto: Alex Ataseven.

Det är tråkigt att kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, på DN Debatt återigen beskriver vår stad som all grova brottslighets näste.

Vi är många ur civilsamhället som inte känner igen oss i det som just nu händer i Södertälje. Men vi känner heller inte igen oss i politikernas beskrivningar.

Om bilden av Södertäljeborna hade balanserats även med allt det positiva som också händer i vår stad hade det väl varit en sak. Men när narrativet ”här bor kriminella” upprepas gång på gång får detta med rätta många Södertäljebor att känna sig stigmatiserade.

”Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande”

Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande, ett underliggande ”vi mot dem-tänk” som är farligt. Många, även ungdomar, känner av detta när de till exempel söker jobb och i kontakt med samhällsinstitutioner. Vi är en del av samhället och många av oss och våra barn är födda här. Precis som alla andra bidrar vi på många sätt till vårt land och vår stad. Många av oss har, till skillnad från andra, valt att bo kvar i Södertälje. Vi vill att våra barn ska känna att man ser dem som de individer de är och inte som ett kollektiv.

Visst är välfärdsbrott som illegal andrahandsuthyrning och bidragsfusk problem vi måste prata om. Parallellt med detta behöver vi prata om politikens oerhörda misslyckanden som lett till att dagens utsatta områden nedrustats på allt som representerar ett modernt välfärdssamhälle. Inte minst behöver vi prata om dagens cementerade boendesegregation som började långt innan ebo-lagens inträde 1994.

Istället för att utmåla en hel generation som presumtiva kriminella behöver politiken ägna mer kraft åt att ställa frågan om hur staten kunnat tillåta införsel av narkotika och skjutvapen så till den graden att det blivit problem av oerhörda mått.

”Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning”

Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning. Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminaliteten eller bringa klarhet i de många ouppklarade dödsskjutningarna.

I söndags förra helgen samlade vi tusentals Södertäljebor i en manifestation i centrala staden. Genom ”Initiativet för tryggare Södertälje” vill vi visa att civilsamhället är en stark kraft att räkna med. Nu är tiden inne för att tillvarata all den kompetens som finns i vår kommun. En hållbar förändring kan bara uppnås genom att kommunen och polisen samverkar med civilsamhället och utnyttjar de resurser som finns.

Fler poliser och strängare straff räcker inte. Vi behöver titta på grundorsakerna till skjutningarna och prata mer om de omständigheter som barnen som dras in i kriminalitet lever i. All forskning visar att goda skolresultat är det bästa vaccinet mot att hamna snett i livet. Men vi vet också att en meningsfull fritid är en viktig pusselbit för att i att hålla barnen ifrån kriminalitet. Tillsammans kan vi skapa ett varmare och tryggare Södertälje.

Framförallt måste alla goda krafter i vår stad stå enade och sluta smutskasta Södertäljeborna.

För Initiativet tryggare Södertälje:

  • Besim Aho, ordf S:t Jacobs församling
  • Sonya Aho, ordf Assyriska föreningen
  • Birgitta Kaya, ordf S:t Afrem församling
  • Polin Shahho, S:t Gabriel församling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2022 20:02
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors