Företag i fokus:

Demokratin född 24 maj 1919 – död 17 oktober 2022

2022_01_Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet.

Ska valvinster kunna köpas?

Hur påverkas tron på demokratin när valvinster köps? Hur påverkas synen och förtroendet för oss politiker när valutgången inte respekteras?

Måndagen 17e oktober 2022 är en historisk dag, det var dagen då S, C och MP skulle acceptera sin valförlust och ett nytt empatiskt och lyssnande styre skulle ta över kommunledningen.

M, SD, KD, RP och L hade suttit i veckor och planerat hur vi skulle bli den goda kraft som Södertälje verkligen nu behöver. Vi skulle införa ett styre som faktiskt lyssnade på medborgarna, medarbetarna och oppositionen, vi skulle bevilja bra förslag som lades fram oavsett vem eller vilket parti som tog fram dem.

Vi går in i en lågkonjunktur och behöver se över varje krona, vi hade tänkt att sätta punkt för penningslöseriet där några få bolag får förtur och betalas hutlösa priser för att utföra tjänster eller bygga åt kommunen.

”Kommunanställda som nyttjar kommunens tillgångar som sina egna”

Vi hade tänkt att rensa upp bland svågerpolitiken, bland kommunanställda som nyttjar kommunens tillgångar som sina egna, rensa upp bland alla dåliga avtal vi sitter fast i och betalar överpriser för.

Vi hade tänkt göra stora satsningar på våra unga och föreningslivet, satsa på åtgärder som kämpar för att hålla våra ungdomar borta från kriminalitet och öka tryggheten i vår stad för alla!

Vi skulle förbättra servicen till medborgarna, vara schysta och lyssna på deras behov, vi hade stora planer på att kraftigt förbättra företagsklimatet, öka samarbetet med våra små och medelstora företag för att få fler unga i arbete. Framförallt så hade vi tänkt ta ansvar för att all skit man ställt till med under de sista 12 åren skulle komma upp till ytan och hål där skattepengar rinner ut täppas till.

Ja vi hade tänk göra en massa saker, men…

Allt detta fick ett abrupt slut då Boel Godner vägrar släppa ifrån sig makten!

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande.

I sportens värld så köper man in spelare, man bjuder över varandra för att få bra spelare och behålla ett sportsligt övertag mot motståndarna, är det så vi vill ha det inom politiken med? Ska folk gå och rösta på partierna och sedan efter valet så påbörjas en budgivning på de olika ledamöterna?

Boel vägrar att acceptera valförlusten och tar desperat till det som krävs för att få behålla den – Boel sitter på kassalådan så länge hon styr! Kommunen har ca 6 miljarder i intäkter årligen, vad gör det om hon kastar ut några miljoner extra för att få behålla makten?

Om vi skall ha en sådan ordning så kommer Socialdemokraterna aldrig att släppa ifrån sig makten i Södertälje då dem sitter på kassalådan, denna gång behövde man ”bara” köpa 2 ledamöter, vad är det som säger att man inte köper in 4–5 nästa gång?

En skrupelfri person ser inte något problem i denna metod, hen försvarar sig med att ändamålet helgar medlen. Att man själv är så bra att det är värt varje krona för att alternativet – M, SD, KD, RP och L är ett så hemskt alternativ, ett ”mörkt styre” – Så resonerar en person med en extrem övertro på sin egen förmåga.

Problemet med politiska vildar har diskuterats på regeringsnivå, vi minns väl alla Vänstervilden Amineh Kakabaveh som satt på makten att fälla (S) regeringen? Det talas nu om att mandaten partierna har fått i valet skall tillhöra partiet och inte personen. Huruvida det är rätt eller inte kan jag inte svara på, men det är inte bra med en situation där den som sitter på plånboken kan köpa sig kvar vid makten, det är odemokratiskt och respektlöst mot väljarna.

För det är väl ingen här som på riktigt tror att David Winerdal och Martin Ahlman gav makten till (S) Boel Godner gratis?

När uppdragen fördelas så kommer det visa sig vad slakten av demokratin 17 oktober 2022 kostade skattebetalarna.

Joakim Granberg, Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 oktober 2022 11:47
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors