Företag i fokus:

Hennes bok uppmärksammas stort – ”Känns fantastiskt”

311983316_2167809483407211_613153530846008665_n

Foton: Privata.

Teknologin utvecklas i en rasande fart, men vad har det för påverkan på oss människor?

I sin nya bok skildrar Södertäljebon Marianne Engman hur den yngre generation snabbt och enkelt navigerar sig fram, men den äldre generationen däremot har det inte lika lätt.

Efter väldigt många iakttagelser, främst i arbetslivet, har Engman upptäckt hur man själv måste ta ett stort ansvar för att följa med den moderna teknologin. I sin nya bok ”Din biljett till internet: kom i gång och förstå den moderna tekniken” får läsarna korta och enkla svar på vanliga frågor om den moderna tekniken.

Till Telgenytt berättar Marianne Engman att det tidigare krävdes en kurs, kanske en gång per år, för att klara sig, men den tiden är förbi. Tekniska verktyg och plattformar utvecklas hela tiden och enligt Engman behövs grundläggande kunskaper om både själva verktygen och även exempelvis datasäkerhet för att kunna arbeta på ett effektivt sätt.

Boken ”Din biljett till internet: kom i gång och förstå den moderna tekniken”

– Det är många i arbetslivet som faktiskt inte kan förklara skillnaden på till exempel mobilt och fast bredband, som inte helt förstår vad molnlagring eller wifi betyder, eller som inte tänker tillräckligt mycket på datasäkerheten. Många som är i arbetslivet kan få en mer stabil grund att stå på samt några aha-upplevelser och tips när de läser min bok, säger Engman till Telgenytt.

Den äldre generationen är den grupp som drabbas hårdast då de inte hinner följa med utvecklingen. Samtidigt blir den ungdomar och den yngre generationen allt snabbare och kan bero på att de är födda under internet-eran och är duktiga på att använda tekniken.

Men samtidigt är ungdomarna mindre försiktigt om vilka länkar de klickar på och vilka appar de laddar ner. I sin bok berättar hon grundligt om datasäkerheten som är till stor nytta om vad som faktiskt gäller.

– Jag tror att många unga skulle behöva ta sig en funderare exempelvis på hur mycket personlig information de lägger ut på nätet. Stanna upp och ställ frågan ”Vad är det här för länk?” eller ”Vem ligger bakom den här appen? Varför vill de att jag ska fota mitt ansikte?”. Jag tror att kapitlen om datasäkerhet skulle kunna vara nyttig läsning för många, säger hon.

Men seniorerna har det inte lika enkelt med tekniken. Bland annat framgår det i Internetstiftelsens rapport, från 2020 om digitalt utanförskap, att nästan alla i Sverige använder internet, men att många behöver hjälp med att använda de digitala tjänsterna.

(Annonslänk)

– Jag besökte nyss ett café där man skulle skanna en QR-kod för att läsa menyn, betala med Swish och när beställningen var klar fick man ett sms. Jag känner väldigt många som inte skulle klara av att köpa en kopp kaffe på det caféet. För att klara av att använda olika tekniska verktyg måste man ha koll på det mest grundläggande. Men eftersom tekniken utvecklas så snabbt kommer sådana råd väldigt fort bli inaktuella, berättar Engman.

Men den utvecklande teknolog har även orsakat att många äldre drabbats av olika typer av bedrägerier och i sin bok på 149 sidor ger Engman bra tips på hur man kan tänka kring säkerheten. 

Den digitala sidan, BTJ, har gett boken varma rekommendationer och fantastiska recensioner. Bland annat skriver Lektör Nina Moritz på BTJ; – ”Boken är lättläst och pedagogiskt skriven med en positiv och peppande ton”.

Boken har fått stor uppmärksamhet sedan lansering. Hur känns framgångarna?

Känns jätteroligt! Feedbacken jag har fått från läsare har också varit jättepositiv. Många berättar att boken är den perfekta presenten! Vad ska man ge till den som redan har allt? Kanske blir lite tips och trix om den moderna tekniken den självklara julklappen i år, säger Marianne Engman.

Marianne Engman. Foto: Privat.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 oktober 2022 13:49
Senast uppdaterad: 21 oktober 2022 13:49

KRÖNIKA: Jag ser bara mörker för våra barn

331227499_714275173698355_3489362152861148064_n

Moa Simper-Allen

Jag källsorterar och det har jag gjort sedan mina yngre tonår. Jag vill tillägga att jag inte skriver det här för att jag ska få en klapp på axeln för att jag ska anses vara duktig som gjort det sedan tidig ålder eller för att jag är särskilt insatt när det kommer till miljön. Utan för att det är så jag har lärt mig att det är såhär man ska göra.

Jag minns än idag när jag gick med min mor vid Bårstafältet, vi pratar om när jag var i 10-års åldern och var lite små-lat och la en pantflaska på vägen och fortsatte gå. Min mor stannade till direkt och var som nästan rosenrasande för att jag hade lagt den där. – ”Sådär gör du absolut inte, plocka upp den genast och släng den i en soptunna när vi väl passerar en!”.

När jag bodde hemma hos mina föräldrar i vårt lilla radhus så hade vi sorteringskärl utanför, det fanns det för varje hus längst hela radhuslängorna som hade enkel markering för varje bytta. Ofärgat glas, färgat glas, kartonger, papper med mera. Det var enkelt att bara lägga det där det skulle vara och det fick både jag och min lillebror gå ut och sortera många gånger. För det är så vi lärt oss att såhär ska man göra.

Nu bor jag i en bostadsrätt tillsammans med min man och våra två små barn i Mariekäll i Södertälje. Ett av de bättre familjevänligare områdena i staden. Vi flytta hit hösten 2019, mycket lugnt område med många trevliga grannar.

Här har vi en förening som håller olika aktiviteter för oss boenden som bland annat vårstädning varje år, där alla som bor i området kan delta för att hålla området rent och städat.

Vi har avfallsanläggning för matavfall och andra sopor med nyckellås för att bara vi boenden ska kunna slänga våra avfallssopor. När andra som inte bor i området kom hit för att slänga sitt fylldes de snabbare än vad blixten slog ner. Sopbilarna åkte hit oftare än vanligt för att tömma.

Det fanns en återvinningsstation tidigare vid Vasa Handelsplats där invånare kunde slänga sådant som vanliga hushållsavfall. Den togs bort på grund av att sådant som skulle kastas på en återvinningscentral slängdes där istället. Nu har det kommit till Mariekäll istället. Hit kommer folk från alla möjliga områden i staden och lämnar av sådant som inte ska lämnas av här.

Kastad TV-apparat i Mariekäll. Foto: Privat

Här ska det, som vid vilken återvinningsstation som helst, endast slängas vanliga hushållsavfall som kartong och lättare plastförpackningar. Inte soffor, tv-apparater, trasiga vitrinskåp, vagnar, handfat, dunkar med farliga kemikalier, tavlor eller fritöser.

Det är problematiskt. Inte bara för oss boenden, utan även för alla djur som bor i skogen intill, alla barn och äldre i området som kan komma åt det farliga avfallet. Vid backen mot äldreboendet Mariekällgården har avfallet fallit längst ner med vägen.

Har man orken att packa en bil eller släpvagn för att ta sig hit för att lasta av sitt stora avfall, ska man ha lika mycket ork att ta sig till en faktiskt återvinningscentral som vi har. Två av dem i Södertälje – Moraberg och Tveta.

På återvinningscentralerna får man ett besökskort där man som boende i Södertälje har möjligheten att slänga just stora avfall, farliga kemikalier och trädgårdsavfall upp till 25 gånger per år på 3 kubikmeter, bra va? 

Det är vi vuxna som våra barn har att skylla på när dem kommer bo i något som liknar Chernobyl i framtiden. Det är vi vuxna som har ansvaret att faktiskt TA ett ansvar och göra något som är så fruktansvärt enkelt som att källsortera och slänga större avfall där det ska vara.

Att ni som gör sånt här inte skäms. Nedskräpning är ett av dem vanligaste brotten i Sverige och kostar ofantligt mycket skattepengar. Lägg omedelbart av med detta. Ni försämrar hälsan för barn som ska växa upp till det här. Det är ni som utplånar naturen, havet och djuren. Därför ser jag bara mörker för våra barn.

Moa Simper-Allen.
24 år och småbarnsmamma. Född och uppvuxen i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 februari 2023 11:17
Senast uppdaterad: 10 maj 2024 17:20

Vem tycker du ska tilldelas jämställdhetspriset 2023?

2022_03_CA4D07F2-AD13-4C67-9FA7-31FD565D355E-1068x800-1

Marie-Christine Samre, grundare Kvinnovation, och Boel Godner(S) 2022. Foto: Privat.

Varje år delar Södertälje kommunen, tillsammans med flera aktörer, ut utmärkelsen Jämställdhetspriset. Ett pris till en person, förening eller företag som haft stor betydelse för jämställdheten i Södertälje. 

Jämställdhetspriset handlar bland annat om att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma inflytande att forma samhället och sina egna liv.

Nu är det dags att nominera den du tycker är värd att belönas med jämställdhetspriset 2023. I fjol tilldelades utmärkelsen till Kvinnovation, och grundaren Marie-Christine Samre, för sina insatser.

”Att nätverka och nå nya sammanhang tycks självklart för den som från början har rätt kontext. För unga kvinnor i Södertälje fanns det en längtan efter en mer jämställd mötesplats, där både kvinnor och män kan nå sin verkliga kapacitet och förmåga. Hos Kvinnovation är jämställdhet självklart fokus, där alla får stöd i sitt företagande.”, skriver Södertälje kommun i nomineringen.”, löd nomineringen 2022 när Kvinnovation tog emot utmärkelsen.

Kommunen delar priset till den som visat på insatser som:

  • pekar på nya vägar för att öka jämlikheten
  • visar på konkreta samhällsvinster genom ett ökat jämställdhetstänk
  • motverkar diskriminering på grund av kön
  • utvecklar jämställdhetsarbetet inom utbildningsområdet
  • utvecklar den egna arbetsplatsen, föreningen eller företaget så att jämställdhet mellan könen ökar
  • motverkar mäns våld mot kvinnor
  • motverkar våld i nära relationer

Priset delas ut den 8 mars under den Internationella kvinnodagen i stadshuset där det även kommer att hållas två föreläsningar. Sandra Hallgren som pratar om kartläggning mot prostitution och människohandel, samt Vivi Havia som presenterar kommunens arbete med normpiloter i förskolan.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 15 februari 2023 20:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors