Företag i fokus:

DEBATT: Boel Godner svartmålar hela Södertälje

Boel G

Foto: Shamash Oyal.

Boel Godner (S) skrev en debattartikel i DN den 8 oktober.

Först blev jag ledsen när jag läste debattartikeln sedan blev jag arg för att hon svartmålar hela Södertälje.

Godner skriver att det förekommit upplopp i olika stadsdelar, i plural, och stenkastning mot polis. Jag vill gärna få svar av Godner vilka upplopp och i vilka stadsdelar hon menar. När har Södertäljepolisen blivit utsatta för stenkastning. Ta gärna med årtal så att det blir tydligt.

Godner skriver också att arbete mot hederskultur är en av de förebyggande insatserna i kommunen. Detta för att tydliggöra att det handlar om människor med en annan bakgrund än henne själv, för att på så sätt säkerställa att läsaren förstår att det handlar om utomnordiska individer. Jag har i vart fall inte sett tendenser till hederskultur i vår stad, Godner överdriver.

Godner har en förmåga att överdramatisera allt som händer i Södertälje och helst ska det göras i riksmedia för att visa att hennes stad är Sveriges Chicago på 1920-talet. Och självklart vill hon få lite mer pengar till sin skattkista.

”Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt”

Hon skriver vidare att det var kaos i Södertälje för 10-15 år sedan och att vakter med skyddsvästar stod utanför krogarna. Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt och en del av ordningsvakternas utrustning och detta gäller inte bara i Södertälje, utan i hela Sverige. Varför Godner väljer att lyfta upp incidenter minst ett decennium tillbaka i tiden är ett mysterium.

Godner vill ge en bild av pågående kaos och laglöshet i alla led i vår stad. Och att alla är inblandade, därav förvränger hon sanningen. Det finns undertoner av rasism i den Godnerska debattartikeln. Hon förtalar halva befolkningen i vårt Södertälje, Godner har skapat en Vi och Ni mentalitet i vår stad.

Skribenten anser att kommunstyrelsens ordförande svärtar ned Södertälje medvetet.

Godner skriver vidare att hon vill återgå till att den kommunala förköpsrätten för alla fastigheter ska gälla. Det vill säga att alla som ska köpa sig ett hus ska bli godkända av Godner själv. En maktfullkomlighet utan dess like. Medborgarnas fri- och rättigheter ska begränsas ännu mer och mer makt ska åtnjutas av borgmästaren Godner.

Godner vill även ha tillbaka allmän värnplikt, skriver hon, för att det är den bästa integrationsinsatsen. Här visar hon återigen med tydlighet att det handlar om folk med annan bakgrund då hon pratar om integration. Folkets fria vilja ska än en gång begränsas, de ska inte få välja utan det ska vara obligatoriskt. Godners bästa integrationsförslag låter som ett förslag som skulle kunna vara skrivet av Vladimir Putin eller Kim Jong-un.

”Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar”

Initiativet Tryggare Södertälje har bemött Godners artikel, bla. annat i Telgenytt. Debattörerna menar att Godners artikel är direkt rasistisk. Två av de som skrivit under artikeln är uttalade socialdemokrater, Besim Aho och Sonya Aho. De andra är Birgitta Kaya och Polin Shahho. Alla fyra är ordföranden i kyrkor och föreningar. Tillsammans representerar debattörerna en majoritet av den Assyriska/Syrianska populationen i Södertälje. Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar.

(Annonslänk)

Godner läxar upp ledarna för Initiativet Tryggare Södertälje i en replik i Telgenytt, där hon skriver att deras grova övertramp skrivits i affekt. Godner kan inte förstå att hon får kritik från egna led och av goda människor i samhället. Godner kan inte heller förstå att av de 50 000 församlingsmedlemmarna så är det inte ens en promille som är kriminella. Godner verkar inte heller förstå att hon svartmålar och stämplar en hel folkgrupp i sin debattartikel. Godner verkar inte ha insikt i att hon sårar vanliga hederliga medborgare med sina utpekanden. Och att svartmålning av staden träffar alla som bor i Södertälje. Godner verkar inte heller förstå att hennes artikel är direkt rasistisk och träffar helt fel.

Den Godnerska organiserade diskrimineringen av Södertälje och folkgruppen fortsätter oavbrutet.

”Det är Godner själv som gör det grova övertrampet”

Det är Godner själv som gör det grova övertrampet genom att svärta ned vår stad medvetet. Hon tar upp gammalt skit som hände för 15 år sedan och sammanfattar det i en debattartikel i DN och får det att låta som att vår stad är genomrutten och att alla, läs nysvenskar, som bor i staden är kriminella. Det märks att valåret är över, Godner har tagit av sig silkesvantarna och svingar hejvilt mot folket och staden som avlönar henne och hennes lakejer.

En normalfuntad borgmästare lyfter upp det som är bra i sin stad och berättar i positiva ordalag om sin hemkommun. Men nej inte Godner, hon vet att man då inte får plats i riksmedia och inte heller några pengar från regeringen.

Avslutningsvis, vill jag uppmana socialdemokratiska ledamöter i kommunfullmäktige att gå över till Södertälje Alliansen. Gör Godner en tjänst och hjälp henne ned från den höga tronen hon sitter på, och vägrar släppa.

Kommunanställd

Läs även: – Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 oktober 2022 16:41
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors