Företag i fokus:

DEBATT: Boel Godner svartmålar hela Södertälje

Boel G

Foto: Shamash Oyal.

Boel Godner (S) skrev en debattartikel i DN den 8 oktober.

Först blev jag ledsen när jag läste debattartikeln sedan blev jag arg för att hon svartmålar hela Södertälje.

Godner skriver att det förekommit upplopp i olika stadsdelar, i plural, och stenkastning mot polis. Jag vill gärna få svar av Godner vilka upplopp och i vilka stadsdelar hon menar. När har Södertäljepolisen blivit utsatta för stenkastning. Ta gärna med årtal så att det blir tydligt.

Godner skriver också att arbete mot hederskultur är en av de förebyggande insatserna i kommunen. Detta för att tydliggöra att det handlar om människor med en annan bakgrund än henne själv, för att på så sätt säkerställa att läsaren förstår att det handlar om utomnordiska individer. Jag har i vart fall inte sett tendenser till hederskultur i vår stad, Godner överdriver.

Godner har en förmåga att överdramatisera allt som händer i Södertälje och helst ska det göras i riksmedia för att visa att hennes stad är Sveriges Chicago på 1920-talet. Och självklart vill hon få lite mer pengar till sin skattkista.

”Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt”

Hon skriver vidare att det var kaos i Södertälje för 10-15 år sedan och att vakter med skyddsvästar stod utanför krogarna. Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt och en del av ordningsvakternas utrustning och detta gäller inte bara i Södertälje, utan i hela Sverige. Varför Godner väljer att lyfta upp incidenter minst ett decennium tillbaka i tiden är ett mysterium.

Godner vill ge en bild av pågående kaos och laglöshet i alla led i vår stad. Och att alla är inblandade, därav förvränger hon sanningen. Det finns undertoner av rasism i den Godnerska debattartikeln. Hon förtalar halva befolkningen i vårt Södertälje, Godner har skapat en Vi och Ni mentalitet i vår stad.

Skribenten anser att kommunstyrelsens ordförande svärtar ned Södertälje medvetet.

Godner skriver vidare att hon vill återgå till att den kommunala förköpsrätten för alla fastigheter ska gälla. Det vill säga att alla som ska köpa sig ett hus ska bli godkända av Godner själv. En maktfullkomlighet utan dess like. Medborgarnas fri- och rättigheter ska begränsas ännu mer och mer makt ska åtnjutas av borgmästaren Godner.

Godner vill även ha tillbaka allmän värnplikt, skriver hon, för att det är den bästa integrationsinsatsen. Här visar hon återigen med tydlighet att det handlar om folk med annan bakgrund då hon pratar om integration. Folkets fria vilja ska än en gång begränsas, de ska inte få välja utan det ska vara obligatoriskt. Godners bästa integrationsförslag låter som ett förslag som skulle kunna vara skrivet av Vladimir Putin eller Kim Jong-un.

”Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar”

Initiativet Tryggare Södertälje har bemött Godners artikel, bla. annat i Telgenytt. Debattörerna menar att Godners artikel är direkt rasistisk. Två av de som skrivit under artikeln är uttalade socialdemokrater, Besim Aho och Sonya Aho. De andra är Birgitta Kaya och Polin Shahho. Alla fyra är ordföranden i kyrkor och föreningar. Tillsammans representerar debattörerna en majoritet av den Assyriska/Syrianska populationen i Södertälje. Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar.

(Annonslänk)

Godner läxar upp ledarna för Initiativet Tryggare Södertälje i en replik i Telgenytt, där hon skriver att deras grova övertramp skrivits i affekt. Godner kan inte förstå att hon får kritik från egna led och av goda människor i samhället. Godner kan inte heller förstå att av de 50 000 församlingsmedlemmarna så är det inte ens en promille som är kriminella. Godner verkar inte heller förstå att hon svartmålar och stämplar en hel folkgrupp i sin debattartikel. Godner verkar inte ha insikt i att hon sårar vanliga hederliga medborgare med sina utpekanden. Och att svartmålning av staden träffar alla som bor i Södertälje. Godner verkar inte heller förstå att hennes artikel är direkt rasistisk och träffar helt fel.

Den Godnerska organiserade diskrimineringen av Södertälje och folkgruppen fortsätter oavbrutet.

”Det är Godner själv som gör det grova övertrampet”

Det är Godner själv som gör det grova övertrampet genom att svärta ned vår stad medvetet. Hon tar upp gammalt skit som hände för 15 år sedan och sammanfattar det i en debattartikel i DN och får det att låta som att vår stad är genomrutten och att alla, läs nysvenskar, som bor i staden är kriminella. Det märks att valåret är över, Godner har tagit av sig silkesvantarna och svingar hejvilt mot folket och staden som avlönar henne och hennes lakejer.

En normalfuntad borgmästare lyfter upp det som är bra i sin stad och berättar i positiva ordalag om sin hemkommun. Men nej inte Godner, hon vet att man då inte får plats i riksmedia och inte heller några pengar från regeringen.

Avslutningsvis, vill jag uppmana socialdemokratiska ledamöter i kommunfullmäktige att gå över till Södertälje Alliansen. Gör Godner en tjänst och hjälp henne ned från den höga tronen hon sitter på, och vägrar släppa.

Kommunanställd

Läs även: – Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 oktober 2022 16:41
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors