Företag i fokus:

DEBATT: Boel Godner svartmålar hela Södertälje

Boel G

Foto: Shamash Oyal.

Boel Godner (S) skrev en debattartikel i DN den 8 oktober.

Först blev jag ledsen när jag läste debattartikeln sedan blev jag arg för att hon svartmålar hela Södertälje.

Godner skriver att det förekommit upplopp i olika stadsdelar, i plural, och stenkastning mot polis. Jag vill gärna få svar av Godner vilka upplopp och i vilka stadsdelar hon menar. När har Södertäljepolisen blivit utsatta för stenkastning. Ta gärna med årtal så att det blir tydligt.

Godner skriver också att arbete mot hederskultur är en av de förebyggande insatserna i kommunen. Detta för att tydliggöra att det handlar om människor med en annan bakgrund än henne själv, för att på så sätt säkerställa att läsaren förstår att det handlar om utomnordiska individer. Jag har i vart fall inte sett tendenser till hederskultur i vår stad, Godner överdriver.

Godner har en förmåga att överdramatisera allt som händer i Södertälje och helst ska det göras i riksmedia för att visa att hennes stad är Sveriges Chicago på 1920-talet. Och självklart vill hon få lite mer pengar till sin skattkista.

”Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt”

Hon skriver vidare att det var kaos i Södertälje för 10-15 år sedan och att vakter med skyddsvästar stod utanför krogarna. Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt och en del av ordningsvakternas utrustning och detta gäller inte bara i Södertälje, utan i hela Sverige. Varför Godner väljer att lyfta upp incidenter minst ett decennium tillbaka i tiden är ett mysterium.

Godner vill ge en bild av pågående kaos och laglöshet i alla led i vår stad. Och att alla är inblandade, därav förvränger hon sanningen. Det finns undertoner av rasism i den Godnerska debattartikeln. Hon förtalar halva befolkningen i vårt Södertälje, Godner har skapat en Vi och Ni mentalitet i vår stad.

Skribenten anser att kommunstyrelsens ordförande svärtar ned Södertälje medvetet.

Godner skriver vidare att hon vill återgå till att den kommunala förköpsrätten för alla fastigheter ska gälla. Det vill säga att alla som ska köpa sig ett hus ska bli godkända av Godner själv. En maktfullkomlighet utan dess like. Medborgarnas fri- och rättigheter ska begränsas ännu mer och mer makt ska åtnjutas av borgmästaren Godner.

Godner vill även ha tillbaka allmän värnplikt, skriver hon, för att det är den bästa integrationsinsatsen. Här visar hon återigen med tydlighet att det handlar om folk med annan bakgrund då hon pratar om integration. Folkets fria vilja ska än en gång begränsas, de ska inte få välja utan det ska vara obligatoriskt. Godners bästa integrationsförslag låter som ett förslag som skulle kunna vara skrivet av Vladimir Putin eller Kim Jong-un.

”Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar”

Initiativet Tryggare Södertälje har bemött Godners artikel, bla. annat i Telgenytt. Debattörerna menar att Godners artikel är direkt rasistisk. Två av de som skrivit under artikeln är uttalade socialdemokrater, Besim Aho och Sonya Aho. De andra är Birgitta Kaya och Polin Shahho. Alla fyra är ordföranden i kyrkor och föreningar. Tillsammans representerar debattörerna en majoritet av den Assyriska/Syrianska populationen i Södertälje. Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar.

(Annonslänk)

Godner läxar upp ledarna för Initiativet Tryggare Södertälje i en replik i Telgenytt, där hon skriver att deras grova övertramp skrivits i affekt. Godner kan inte förstå att hon får kritik från egna led och av goda människor i samhället. Godner kan inte heller förstå att av de 50 000 församlingsmedlemmarna så är det inte ens en promille som är kriminella. Godner verkar inte heller förstå att hon svartmålar och stämplar en hel folkgrupp i sin debattartikel. Godner verkar inte ha insikt i att hon sårar vanliga hederliga medborgare med sina utpekanden. Och att svartmålning av staden träffar alla som bor i Södertälje. Godner verkar inte heller förstå att hennes artikel är direkt rasistisk och träffar helt fel.

Den Godnerska organiserade diskrimineringen av Södertälje och folkgruppen fortsätter oavbrutet.

”Det är Godner själv som gör det grova övertrampet”

Det är Godner själv som gör det grova övertrampet genom att svärta ned vår stad medvetet. Hon tar upp gammalt skit som hände för 15 år sedan och sammanfattar det i en debattartikel i DN och får det att låta som att vår stad är genomrutten och att alla, läs nysvenskar, som bor i staden är kriminella. Det märks att valåret är över, Godner har tagit av sig silkesvantarna och svingar hejvilt mot folket och staden som avlönar henne och hennes lakejer.

En normalfuntad borgmästare lyfter upp det som är bra i sin stad och berättar i positiva ordalag om sin hemkommun. Men nej inte Godner, hon vet att man då inte får plats i riksmedia och inte heller några pengar från regeringen.

Avslutningsvis, vill jag uppmana socialdemokratiska ledamöter i kommunfullmäktige att gå över till Södertälje Alliansen. Gör Godner en tjänst och hjälp henne ned från den höga tronen hon sitter på, och vägrar släppa.

Kommunanställd

Läs även: – Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 oktober 2022 16:41
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Inför På spåret: Det talar för ett stopp i Södertälje

Foto: Bo Håkansson, SVT-SVT.-Pa-sparet

På spåret. Foto: Bo Håkansson, SVT

Nykvarns kommun tillhör de 140 kommuner där På spåret inte stannat till under de första 33 säsongerna. Två gånger har Södertälje varit resmål i På spåret. Händer det i år igen? Newsworthy försöker knäcka På spåret-koden. 

Imorgon bänkar sig ett par miljoner svenskar för en ny säsong av På spåret. Tretton avsnitt, vilket under de senaste säsongerna har inneburit resor till och frågor om tretton svenska orter.

På spåret har stannat två gånger i Södertälje, men aldrig i Nykvarn. Programmet har besökt åtta av 26 kommuner i Stockholms län. Senast fick Sigtuna och Stockholm besök, förra säsongen. 

Vad gör en ort till ett resmål? Det finns närmare 2 000 svenska tätorter som skulle kunna tänkas vara resmål. 162 av dessa har fått vara med i På spåret. Frågan är vad de har gemensamt. Newsworthy har samlat ett tjugotal olika datapunkter om alla dessa orter för att försöka knäcka På spåret-koden. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Det talar för Södertälje
Så vad säger På spåret-koden om Södertäljes chanser att dyka upp under säsongen som börjar på fredag? Vår modell bedömer att Södertälje antagligen inte är ett av årets resmål. Det som trots allt talar för en resa är tidsperspektivet. Det har gått 13 säsonger sedan På spåret senast besökte staden.

I länet som helhet tror På spåret-koden att Södertälje är den ort som har störst chans att vara med i årets säsong. Skulle det istället handla om en för programmet helt ny destination ligger Sollentuna bäst till även om det finns andra rookie-orter i landet som har lägre odds. 

Å andra sidan talar detta mot Nykvarn. På spåret har, som nämnts, aldrig stannat inom Nykvarns kommun, och det är dessutom ovanligt att programmet introducerar helt nya resmål.

Men ska man som tittare chansa och dra tidigt lönar det sig i regel att gissa på stora och välkända orten. Newsworthys På spåret-kod tror i år på bland annat Uppsala och Malmö som är två av de mest högfrekventa resmålen och som inte har varit med sedan säsongen 2019/20. Andra starka kandidater inför årets säsong är Västerås, Kalmar och Norrköping som varit med fem gånger tidigare, men inte sedan 2017.

Läs även: – 11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 13:41
Senast uppdaterad: 2 november 2023 13:41

Så kan nya lekplatsen på Slussholmen se ut

2023-1012-lekplatsen

Bild/Illustration: Systra/Södertälje kommun

Nättunnel ovanför marken, rutschkanor och klätternät. Södertäljes yngsta invånare har bidragt med idéer till en ny lekplats på Slussholmen som kan bli verklighet 2026.

Under året samlade Södertäljes stad in önskemål från sina yngsta invånare om hur den framtida lekplatsen på Slussholmen borde se ut. Resultatet av dessa dialoger blir en lekplats som uppfyller barnens drömmar om att röra sig fritt, komma högt upp i luften och ha roliga aktiviteter.

Det centrala temat för lekplatsens design är ”Flöda som vatten”. Utformningen, med sina strukturerade områden, bänkar och växtlighet, syftar till att ge barnen känslan av att vara i en park. Lekplatsen kommer att ha allt från en nättunnel och rutschkanor till klassiska gungor och sandlåda. Ett särdrag i designen är en bäck med en gångbro, som ger lekplatsen en naturkänsla.

Lekplatsen kommer att vara placerad nära Hebbevillan och den omgivande parken, intill den så kallade ”blindtarmen”. Medan byggstarten för hela Slussholmen planeras till 2026, finns det möjlighet för allmänheten att kommentera på planförslaget från början av 2024. Slussholmens projekt förväntas vara klart omkring 2028.

Under veckan arrangerar även Samhällsbyggnadskontoret en utställning och workshop i Lunagallerian för Södertäljes barn om Slussholmens lekplats. Den pågår fram till den 3 november, från klockan 12-18:00 och fredag 12-17.

Läs även: – Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Bild/Illustration: Systra/Södertälje kommun

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 12:44
Senast uppdaterad: 7 november 2023 15:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors