Företag i fokus:

Debatt: Boel Godner (S) – Övertampet skrivs i affekt

Boel

Boel Godner(S), kommunstyrelsens ordförande.

I en artikel som publicerats på flera ställen skriver Besim Aho, Sonya Aho, Birgitta Kaya och Polin Shahho om en debattartikel som jag skrivit på DN Debatt om den grova organiserade brottsligheten i Södertälje.

De menar att jag svärtar ner kommunen genom att berätta vad som sker här, hur vi hanterar det och vad staten/regeringen kan hjälpa oss med. Det är dock inte jag som svärtar ner kommunen, det är den organiserade brottsligheten. Jag är övertygad om att det är rätt och viktigt att prata om de problem som Södertälje har och inte sopa dem under mattan. 

Skribenterna påstår också att det finns en ”underliggande rasism” och ”utpekanden” i min artikel. Det finns inget av det i min artikel och det finns det aldrig i något jag säger eller skriver. Jag är helt trygg i mina grundvärderingar om alla människors lika värde. Jag blir både ledsen och förvånad över att artikelförfattarna som jag fört samtal med många gånger om riktigt svåra frågor ändå anklagar mig för det. Det de skriver ger dessutom en skev bild av det viktiga arbete Södertälje kommun gör tillsammans med Polisen och andra myndigheter som alltid byggt på offentlighet.

Birgitta Kaya och Sonya Aho från Initiativet tryggare Södertälje. Foto: Shamash Oyal.

Jag väljer ändå att se det grova övertrampet i deras artikel som något som just ett övertramp. Jag tänker att det skrivits i affekt, i ilskan och sorgen över de mord och skjutningar som skett i Södertälje de senaste veckorna. Vi bär alla på en oro men den får inte ta ifrån oss engagemanget för vår fina kommun. Det är viktigt att vi kan gå vidare med det viktiga som de också skriver om, nämligen vikten av samling och samarbete för att göra Södertälje till en tryggare plats.

Det kan vi bara åstadkomma tillsammans och alla goda krafter behöver kliva fram. Jag tar därför fasta på den vilja till samarbete som artikelförfattarna tydligt skriver om. Jag ser fram emot samarbete med såväl alla politiska partier som företag och civilsamhället i dessa för Södertälje extremt viktiga frågor.

Södertälje är en jättefin stad/kommun med en tusenårig historia. Här finns viktiga tillverknings- och exportindustrier, tusentals småföretag, ståtliga kyrkor, människor från olika delar av världen, landsbygd, stadsmiljö och en vacker gammal stadskärna med Marens vattenspegel mitt i centrum. Det är Björn Borgs hemstad och här finns idrott både på elitnivå och med bredd. Företag etablerar sig här, bostäder byggs och Södertälje växer snabbt.

De allra flesta av oss gör rätt för sig och bidrar till samhällets och kommunens utveckling. Jag älskar vår stad och jag står alltid på Södertäljes sida.

Boel Godner, Kommunstyrelsens ordförande.

Läs även – Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 oktober 2022 09:41
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors