Företag i fokus:

Debatt: Skolan behöver också ta ansvar

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pixabay.

”Lärare som bryr sig om sina elever motarbetas av föräldrar” efterlyser en lärare ett bättre samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Så långt är vi överens.

Men som förälder till ett barn där det fungerat väldigt dåligt i skolan, både på raster och i klassrummet, så önskar jag att även skolan tar ansvar för sin del av samarbetet. 

Skolan sätter för stor tilltro till att bara vi föräldrar pratar med barnen hemma så löser sig problemen automatiskt. Som att vi glömt att tala om för vårt barn vad som är rätt och fel. Vårt barn är helt på det klara med det. Han vet exakt när han gjort något som är fel och berättar ofta hemma när något hänt i skolan, både vad andra har gjort mot honom och vad han har gjort mot andra.

Men i stundens hetta har han svårt att stoppa sig själv och behöver närvarande vuxna som ser signalerna på att det är på väg åt fel håll. Men på skolgården står de flesta vuxna i grupp och pratar med varandra och griper inte in förrän det redan gått för långt. De vuxna söker sig dessutom gärna till de aktiviteter som redan flyter på och håller sig långt borta från ”de stökiga grabbarna” som är krävande att ha att göra med. Där de egentligen behövs som mest. Jag har varit med i skolan och sett det själv. 

(Annonslänk)

Vi tar vårt ansvar som föräldrar och lär vårt barn rätt och fel, håller koll på honom hemma, vet vilka han umgås med och håller kontakten när han är ute med kompisar för att kolla av läget. Vi försöker att lära honom att gå ifrån när han blir arg och söka upp en vuxen och hemma gör han ofta det numera, men i skolan har det varit svårare. Han upplever nämligen inte att personalen i skolan bryr sig när han söker stöd. De kan säga till någon gång, men om de som bråkar inte lyssnar så går de därifrån. 

Vi har även försökt stötta vårt barns kunskapsutveckling, då vi märkt att han kämpar och han själv sagt (vilket bekräftats av hans lärare) att han knappt får något gjort på lektionerna. Ändå har skolan lugnat oss med att han når målen i alla ämnen.

Vi har hela tiden ifrågasatt hur läraren kan ha underlag att göra den bedömningen om han inte gör något på lektionerna, men har bara fått till svar att vi måste lita på lärarens kompetens. Efter år av möten med lärare, rektorer och elevhälsoteam blev vi till slut tvungna att inse att situationen på den skolan aldrig skulle bli bättre, så vi bytte skola. Där visade det sig att sonen inte alls når målen i alla ämnen (precis som vi misstänkt hela tiden). Men här lyckas man få honom att börja arbeta på lektionerna och det fungerar plötsligt mycket bättre på rasterna.

Så vad vill jag då ha sagt med allt detta?

Jo, att självklart så är det optimala att skola och vårdnadshavare samarbetar och jobbar mot samma mål det absolut bästa för barnet. Men jag önskar också ibland att skolan la lite mindre energi på att på att tala om för föräldrarna vad de ska göra och lite mer energi på vad de själva kan göra när eleverna faktiskt är på plats i skolan.

Alla elever har olika förutsättningar hemma, det är ingenting som skolan kommer att kunna förändra. Och även med engagerade föräldrar som vill samarbeta så är inte föräldrarna på plats i skolan och vi kan inte fjärrstyrda våra barn. I vårt fall har vi samma barn, samma föräldrar, men två olika skolor. Där den ena inte fungerar, men den andra gör det. Skillnaden är att på den första skolan lämnade lärarna över problem i skolan till föräldrarna att lösa, men på den andra tar skolan ansvar för de problem som uppstår där och låter oss föräldrar ta ansvar för de problem som uppstår hemma.

Så kära lärare, vad kan DU göra för att det ska fungera bättre på din arbetsplats?

Föräldern

DEBATT: Lärare som bryr sig om elever motarbetas av föräldrar

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2022 13:17
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Inkomstklyftorna växer i landet – Södertälje går mot strömmen

Södertälje

Bild: Alexander Isa.

En ny sammanställning från SCB visar att inkomstklyftorna i Sverige ökar, där tre av fyra kommuner har ökat andelen invånare som bor i hushåll med låg ekonomisk standard under åren 2015–2021. Men i Södertälje kommun är utvecklingen annorlunda.

– I Södertälje kommun bodde 18,6 procent av invånarna i hushåll med låg ekonomisk standard 2021. Det är en minskning med 1,4 procentenheter sedan 2015, säger Peter Gärdqvist, utredare på SCB.

Enligt SCB bodde 14,2 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard år 2021, vilket är en ökning med drygt en halv procentenhet sedan 2015. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard till 5,7 procent under samma period.

I Södertälje är andelen personer i hushåll med hög ekonomisk standard varit relativt oförändrad mellan 2015 och 2021.

Hushållens ekonomiska standard beräknas utifrån deras totala disponibla inkomst, som på riksnivå har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men utvecklingen ser olika ut i olika kommuner. En annan måttstock för att mäta inkomstfördelning är ginikoefficienten, som visar att inkomstskillnaderna var relativt oförändrade i Södertälje kommun mellan 2015 och 2021.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 24 juni 2023 00:13

Fick missfall och vårdades akut efter lång väntetid

Sodertalje-Sjukhus Foto Alex Ataseven

Arkivbild: Alexander Isa

En gravid kvinna fick missfall efter att hon upplevde svåra smärtor och fick vänta tio timmar på operation. Nu har Södertälje sjukhus anmält sig själva till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för incidenten.

Det var den 22 december som kvinnan i vecka 15 av graviditeten anlände med ambulans till akutmottagningen i Södertälje med smärtor som visade sig vara en bukhinneinflammation.

Två dagar tidigare hade kvinnan genomgått en blindtarmsoperation på ett annat sjukhus. Sjukhuset i Södertälje beslutade att genomföra en provtagning och röntgenundersökning och övervakades i fler timmar. Cirka fyra timmar efter att kvinnan anlände till akutmottagningen skickades hon vidare till nästa sjukhus på grund av att sjukhuset i Södertälje var fullbelagt. Där fick hon vänta ytterligare sex timmar, totalt 10 timmars väntetid, innan beslut togs om en ny akut operation.

Dagen efter operationen drabbades kvinnan av ett missfall och behövde vårdas på intensivvårdsavdelningen i sex dagar.

”Patientens tillstånd var mycket allvarligt och borde ha lett till omedelbar överföring till högre vårdnivå och operation. Det kan inte uteslutas att konsekvenserna för patienten hade blivit mindre omfattande om hon kommit tidigare till operation.”, skriver Södertälje sjukhus i Lex Maria anmälan till IVO.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 juni 2023 05:00
Senast uppdaterad: 23 juni 2023 00:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors