Företag i fokus:

Debatt: Skolan behöver också ta ansvar

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pixabay.

”Lärare som bryr sig om sina elever motarbetas av föräldrar” efterlyser en lärare ett bättre samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Så långt är vi överens.

Men som förälder till ett barn där det fungerat väldigt dåligt i skolan, både på raster och i klassrummet, så önskar jag att även skolan tar ansvar för sin del av samarbetet. 

Skolan sätter för stor tilltro till att bara vi föräldrar pratar med barnen hemma så löser sig problemen automatiskt. Som att vi glömt att tala om för vårt barn vad som är rätt och fel. Vårt barn är helt på det klara med det. Han vet exakt när han gjort något som är fel och berättar ofta hemma när något hänt i skolan, både vad andra har gjort mot honom och vad han har gjort mot andra.

Men i stundens hetta har han svårt att stoppa sig själv och behöver närvarande vuxna som ser signalerna på att det är på väg åt fel håll. Men på skolgården står de flesta vuxna i grupp och pratar med varandra och griper inte in förrän det redan gått för långt. De vuxna söker sig dessutom gärna till de aktiviteter som redan flyter på och håller sig långt borta från ”de stökiga grabbarna” som är krävande att ha att göra med. Där de egentligen behövs som mest. Jag har varit med i skolan och sett det själv. 

(Annonslänk)

Vi tar vårt ansvar som föräldrar och lär vårt barn rätt och fel, håller koll på honom hemma, vet vilka han umgås med och håller kontakten när han är ute med kompisar för att kolla av läget. Vi försöker att lära honom att gå ifrån när han blir arg och söka upp en vuxen och hemma gör han ofta det numera, men i skolan har det varit svårare. Han upplever nämligen inte att personalen i skolan bryr sig när han söker stöd. De kan säga till någon gång, men om de som bråkar inte lyssnar så går de därifrån. 

Vi har även försökt stötta vårt barns kunskapsutveckling, då vi märkt att han kämpar och han själv sagt (vilket bekräftats av hans lärare) att han knappt får något gjort på lektionerna. Ändå har skolan lugnat oss med att han når målen i alla ämnen.

Vi har hela tiden ifrågasatt hur läraren kan ha underlag att göra den bedömningen om han inte gör något på lektionerna, men har bara fått till svar att vi måste lita på lärarens kompetens. Efter år av möten med lärare, rektorer och elevhälsoteam blev vi till slut tvungna att inse att situationen på den skolan aldrig skulle bli bättre, så vi bytte skola. Där visade det sig att sonen inte alls når målen i alla ämnen (precis som vi misstänkt hela tiden). Men här lyckas man få honom att börja arbeta på lektionerna och det fungerar plötsligt mycket bättre på rasterna.

Så vad vill jag då ha sagt med allt detta?

Jo, att självklart så är det optimala att skola och vårdnadshavare samarbetar och jobbar mot samma mål det absolut bästa för barnet. Men jag önskar också ibland att skolan la lite mindre energi på att på att tala om för föräldrarna vad de ska göra och lite mer energi på vad de själva kan göra när eleverna faktiskt är på plats i skolan.

Alla elever har olika förutsättningar hemma, det är ingenting som skolan kommer att kunna förändra. Och även med engagerade föräldrar som vill samarbeta så är inte föräldrarna på plats i skolan och vi kan inte fjärrstyrda våra barn. I vårt fall har vi samma barn, samma föräldrar, men två olika skolor. Där den ena inte fungerar, men den andra gör det. Skillnaden är att på den första skolan lämnade lärarna över problem i skolan till föräldrarna att lösa, men på den andra tar skolan ansvar för de problem som uppstår där och låter oss föräldrar ta ansvar för de problem som uppstår hemma.

Så kära lärare, vad kan DU göra för att det ska fungera bättre på din arbetsplats?

Föräldern

DEBATT: Lärare som bryr sig om elever motarbetas av föräldrar

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2022 13:17
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

INSÄNDARE: Godners retorik, söndra och härska

Sodertalje-fotbollsarena-

Assyriska FF genomgår för närvarande en ekonomisk kris och upplever motstånd från kommunens sida.
Foto: Shamash Oyal

Svar på insändare: Godner: ”Det finns ingen vilja att stjälpa”

Jag känner att denna fråga var ett känsligt ämne för kommunstyrelsens ordförande Boel Godner. Hennes svar kom snabbt, verkade ogenomtänkt, och plötsligt söker hon dialog med föreningarna. Skon klämmer.

Jag tycker att Godners retorik i svaret är oerhört oprofessionell. Det passar inte en politiker att svara på det sättet.

Godner skriver att Assyriska och Syrianska fick miljonbelopp i stöd och att detta ifrågasattes av andra föreningar, men att hon försvarade det. Det första jag tänkte, och troligen tänkte även dessa två klubbar, är vilka föreningar som ifrågasatte detta och varför.

För mig är det uppenbart att hon vill skapa sprickor inom föreningslivet och ställa föreningar mot varandra. Det är en gammal retorik för att kunna behålla makten – söndra och härska.

Stödet var en del av flera krisåtgärder, inte en enskild hjälteinsats

Jag tycker även att Godner tar åt sig äran för pandemistöd till föreningslivet. Stödet var en del av flera krisåtgärder som regeringen genomförde för att hantera konsekvenserna av pandemin, inte en enskild hjälteinsats. Boel Godner får gärna rätta mig om jag har fel.

Hur skulle det se ut om Södertälje kommun var den enda i hela Sverige som inte beviljade föreningar coronastöd?

Min insändare innehåller fakta – ditt svar, Boel, innehåller ursäkter och bortförklaringar.

Jag önskar Assyriska lycka till och hoppas att ni löser er ekonomiska kris. Ni förtjänar att bli behandlade bättre.

/Södertäljebo

Läs även: – Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 13:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors