Företag i fokus:

Debatt: Skolan behöver också ta ansvar

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pixabay.

”Lärare som bryr sig om sina elever motarbetas av föräldrar” efterlyser en lärare ett bättre samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Så långt är vi överens.

Men som förälder till ett barn där det fungerat väldigt dåligt i skolan, både på raster och i klassrummet, så önskar jag att även skolan tar ansvar för sin del av samarbetet. 

Skolan sätter för stor tilltro till att bara vi föräldrar pratar med barnen hemma så löser sig problemen automatiskt. Som att vi glömt att tala om för vårt barn vad som är rätt och fel. Vårt barn är helt på det klara med det. Han vet exakt när han gjort något som är fel och berättar ofta hemma när något hänt i skolan, både vad andra har gjort mot honom och vad han har gjort mot andra.

Men i stundens hetta har han svårt att stoppa sig själv och behöver närvarande vuxna som ser signalerna på att det är på väg åt fel håll. Men på skolgården står de flesta vuxna i grupp och pratar med varandra och griper inte in förrän det redan gått för långt. De vuxna söker sig dessutom gärna till de aktiviteter som redan flyter på och håller sig långt borta från ”de stökiga grabbarna” som är krävande att ha att göra med. Där de egentligen behövs som mest. Jag har varit med i skolan och sett det själv. 

(Annonslänk)

Vi tar vårt ansvar som föräldrar och lär vårt barn rätt och fel, håller koll på honom hemma, vet vilka han umgås med och håller kontakten när han är ute med kompisar för att kolla av läget. Vi försöker att lära honom att gå ifrån när han blir arg och söka upp en vuxen och hemma gör han ofta det numera, men i skolan har det varit svårare. Han upplever nämligen inte att personalen i skolan bryr sig när han söker stöd. De kan säga till någon gång, men om de som bråkar inte lyssnar så går de därifrån. 

Vi har även försökt stötta vårt barns kunskapsutveckling, då vi märkt att han kämpar och han själv sagt (vilket bekräftats av hans lärare) att han knappt får något gjort på lektionerna. Ändå har skolan lugnat oss med att han når målen i alla ämnen.

Vi har hela tiden ifrågasatt hur läraren kan ha underlag att göra den bedömningen om han inte gör något på lektionerna, men har bara fått till svar att vi måste lita på lärarens kompetens. Efter år av möten med lärare, rektorer och elevhälsoteam blev vi till slut tvungna att inse att situationen på den skolan aldrig skulle bli bättre, så vi bytte skola. Där visade det sig att sonen inte alls når målen i alla ämnen (precis som vi misstänkt hela tiden). Men här lyckas man få honom att börja arbeta på lektionerna och det fungerar plötsligt mycket bättre på rasterna.

Så vad vill jag då ha sagt med allt detta?

Jo, att självklart så är det optimala att skola och vårdnadshavare samarbetar och jobbar mot samma mål det absolut bästa för barnet. Men jag önskar också ibland att skolan la lite mindre energi på att på att tala om för föräldrarna vad de ska göra och lite mer energi på vad de själva kan göra när eleverna faktiskt är på plats i skolan.

Alla elever har olika förutsättningar hemma, det är ingenting som skolan kommer att kunna förändra. Och även med engagerade föräldrar som vill samarbeta så är inte föräldrarna på plats i skolan och vi kan inte fjärrstyrda våra barn. I vårt fall har vi samma barn, samma föräldrar, men två olika skolor. Där den ena inte fungerar, men den andra gör det. Skillnaden är att på den första skolan lämnade lärarna över problem i skolan till föräldrarna att lösa, men på den andra tar skolan ansvar för de problem som uppstår där och låter oss föräldrar ta ansvar för de problem som uppstår hemma.

Så kära lärare, vad kan DU göra för att det ska fungera bättre på din arbetsplats?

Föräldern

DEBATT: Lärare som bryr sig om elever motarbetas av föräldrar

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2022 13:17
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Mordet i Ronna – Misstänkta mannen ringde själv 112

Sham-1-2

Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för mordet på en kvinna i Ronna slog själv larm till polisen om händelsen, enligt uppgifter till Expressen.

(Annonslänk)

Händelsen inträffade under söndagseftermiddagen i stadsdelen Ronna, där en kvinna i 35-årsåldern hittades död i en lägenhet på Hövdingevägen. Polisen anlände till platsen strax före klockan 16, och kvinnans död bekräftades senare under kvällen.

En jämnårig man greps av polisen på platsen och misstänks för kvinnans död. Enligt uppgifter till Expressen var det han som ringde 112 och larmade om situationen. Mannen uppgav för polisen att han hade sovit hela dagen och först upptäckt att kvinnan, som han hade en relation med, var död när han vaknade.

Nu misstänks han för mordet på den 35-åriga kvinnan, men mannen som nyligen greps är inte obekant för polisen. Så sent som i februari dömdes han för vapenbrott.

Utredningen kring mordet fortsätter, och polisen arbetar för att fastställa de exakta omständigheterna som ledde till kvinnans död.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 11:55
Senast uppdaterad: 12 mars 2024 19:11

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors