Företag i fokus:

Debatt: Skolan behöver också ta ansvar

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pixabay.

”Lärare som bryr sig om sina elever motarbetas av föräldrar” efterlyser en lärare ett bättre samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Så långt är vi överens.

Men som förälder till ett barn där det fungerat väldigt dåligt i skolan, både på raster och i klassrummet, så önskar jag att även skolan tar ansvar för sin del av samarbetet. 

Skolan sätter för stor tilltro till att bara vi föräldrar pratar med barnen hemma så löser sig problemen automatiskt. Som att vi glömt att tala om för vårt barn vad som är rätt och fel. Vårt barn är helt på det klara med det. Han vet exakt när han gjort något som är fel och berättar ofta hemma när något hänt i skolan, både vad andra har gjort mot honom och vad han har gjort mot andra.

Men i stundens hetta har han svårt att stoppa sig själv och behöver närvarande vuxna som ser signalerna på att det är på väg åt fel håll. Men på skolgården står de flesta vuxna i grupp och pratar med varandra och griper inte in förrän det redan gått för långt. De vuxna söker sig dessutom gärna till de aktiviteter som redan flyter på och håller sig långt borta från ”de stökiga grabbarna” som är krävande att ha att göra med. Där de egentligen behövs som mest. Jag har varit med i skolan och sett det själv. 

(Annonslänk)

Vi tar vårt ansvar som föräldrar och lär vårt barn rätt och fel, håller koll på honom hemma, vet vilka han umgås med och håller kontakten när han är ute med kompisar för att kolla av läget. Vi försöker att lära honom att gå ifrån när han blir arg och söka upp en vuxen och hemma gör han ofta det numera, men i skolan har det varit svårare. Han upplever nämligen inte att personalen i skolan bryr sig när han söker stöd. De kan säga till någon gång, men om de som bråkar inte lyssnar så går de därifrån. 

Vi har även försökt stötta vårt barns kunskapsutveckling, då vi märkt att han kämpar och han själv sagt (vilket bekräftats av hans lärare) att han knappt får något gjort på lektionerna. Ändå har skolan lugnat oss med att han når målen i alla ämnen.

Vi har hela tiden ifrågasatt hur läraren kan ha underlag att göra den bedömningen om han inte gör något på lektionerna, men har bara fått till svar att vi måste lita på lärarens kompetens. Efter år av möten med lärare, rektorer och elevhälsoteam blev vi till slut tvungna att inse att situationen på den skolan aldrig skulle bli bättre, så vi bytte skola. Där visade det sig att sonen inte alls når målen i alla ämnen (precis som vi misstänkt hela tiden). Men här lyckas man få honom att börja arbeta på lektionerna och det fungerar plötsligt mycket bättre på rasterna.

Så vad vill jag då ha sagt med allt detta?

Jo, att självklart så är det optimala att skola och vårdnadshavare samarbetar och jobbar mot samma mål det absolut bästa för barnet. Men jag önskar också ibland att skolan la lite mindre energi på att på att tala om för föräldrarna vad de ska göra och lite mer energi på vad de själva kan göra när eleverna faktiskt är på plats i skolan.

Alla elever har olika förutsättningar hemma, det är ingenting som skolan kommer att kunna förändra. Och även med engagerade föräldrar som vill samarbeta så är inte föräldrarna på plats i skolan och vi kan inte fjärrstyrda våra barn. I vårt fall har vi samma barn, samma föräldrar, men två olika skolor. Där den ena inte fungerar, men den andra gör det. Skillnaden är att på den första skolan lämnade lärarna över problem i skolan till föräldrarna att lösa, men på den andra tar skolan ansvar för de problem som uppstår där och låter oss föräldrar ta ansvar för de problem som uppstår hemma.

Så kära lärare, vad kan DU göra för att det ska fungera bättre på din arbetsplats?

Föräldern

DEBATT: Lärare som bryr sig om elever motarbetas av föräldrar

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2022 13:17
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

ADFA i nya insatser för krigsdrabbade armenier

AdFA

Foto: ADFA

Tusentals armenier har tvingats fly från sina hem efter att ha blivit attackerade av grannlandet Azerbadjan. Nu inleder ADFA en klädinsamling för att hjälpa de behövande, samtidigt som organisationens grundare, Nuri Kino, befinner sig på plats för att bidra med hjälp.

I mitten av september inledde azerbajdzjansk militär en attack mot den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach området med hjälp av stort artilleri och drönare. En attack som kallas för ”anti-terroroperation”, men dess mål verkar vara att försöka fördriva de 120.000 armenierna som bor i området, rapporterar DN.

Södertäljebaserade hjälp- och människorättsorganisationen ADFA har vid otaliga tillfällen samlat in och skickat kläder och förnödenheter till länder som Syrien, Libanon, Irak, Turkiet, Armenien och Ukraina. När Telgenytt nådde grundaren, den mångfaldigt prisbelönta journalisten och människorättsaktivisten Nuri Kino, befann han sig i Armeniens huvudstad Jerevan efter att ha befunnit sig vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Han har även tillsammans med lokala hjälporganisationer startat ett flyktingboende för tvåhundra flyktingar.

– Det är ofattbart, skrämmande och läskigt att åter bli vittne till etnisk rensning. Över 100 000 armenier drevs på flykt på bara några dagar, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Armenier i Nagorno-Karabach-området avskurna från sina landsmän.
Den enda vägen till Armenien från området är den så kallade Latjinkorridoren, som sedan december 2022 har blockats av azerbajdzjansk militär.

– I tio månader blockerades de från mat, medicin  och elektricitet. När de ändå inte gav upp föll det bomber på dem, detta medan de köade för bröd. På bara några dagar tömdes det som varit deras hemland i tusentals år. Alla världsledare, FN, EU, alla har svikit dem. Gas och annat som av värde gick före armeniernas liv, säger Kino, som även har uttalat sig i den internationella tidningen Newsweek och har uppmärksammats av världsstjärnan Serj Tankian, sångaren i System Of A Down, som delade Kinos artikel.

”Jag är glad, trots omständigheterna, att vi kan göra goda gärningar för folket här i Armenien.”, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Nu väljer ADFA att återigen bidra från svenska mark genom att samla kläder och skor i Södertälje, men denna gång ska det insamlade inte transporteras till ett annat land utan säljas i Stockholm genom hjälporganisationen Heart som har secondhandbutiker i Haninge och Kungälv.

– Överskottet går sedan direkt till behövande. Använda kläder och skor i Sverige omvandlas till mat och medicin i länder som Irak och Armenien, säger Fahmi Afram som sitter i ADFA:s styrelse. 

Södertäljebon och styrlesemedlemmen, Fahmi Afram. Foto: ADFA

Medan de hjälper behövande i Armenien delar ADFAs volontärer även ut mat och vatten i de syriska städerna Hassakeh och Qamshli och fortsätter att finansiera en vårdmottagning i Libanon. Hjälporganisationen svarade också snabbt på den fruktansvärda bröllopsbranden i Irak och samlade in och skickade 200.000 kronor till medicinsk hjälp, och planerar nu ytterligare insatser för offren efter branden. Totalt beräknar organisationen de senaste veckorna ha skickat cirka 800.000 kronor till behövande i Irak, Syrien, Libanon och Armenien.

– Vi är mycket tacksamma över alla generösa bidrag, stora som små. Fattigpensionärer som bidrar med 20 kronor, andra som skänker några tusen. Vi är överväldigade av all kärlek till medmänniskan, säger Elgeskog och fortsätter med att vädja till Södertäljebor att komma med så mycket kläder som möjligt till insamlingen. Hon poängterar att allt ska vara rent, helt och vikt, så att plaggen ska kunna säljas, säger Annika Elgeskog, influenser och styrelseledamot ADFA.

Insamlingen kommer att hållas den 14 och 15 oktober mellan klockan 11 och 19 på parkeringen utanför restaurang Flames i Weda.

Annika Elgeskog delar ut förnödenheter. Foto: ADFA

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 oktober 2023 14:01
Senast uppdaterad: 3 oktober 2023 14:41

KLART: Då börjar dubbdäcksförbudet gälla i Södertälje

2CF4B10E-4F7F-4310-AA5B-5CBADFB3BE33

Turingekorset. Foto: Cc / Alexander Isa

Nu står det klart att det införs ett dubbdäcksförbud vid Birkakorset, Mälarbron och Turingekorset. Beslutet fattades av kommunfullmäktige under måndagen.

Om två år kommer det att gälla ett totalförbud mot att köra bil med dubbdäck på vissa gator i Södertälje, inklusive på Mälarbron.

Bakgrunden är att minska de höga halterna av hälsofarliga PM10-partiklar i luften och bland annat stoppade byggnadsprojekt. Ett av åtgärdsprogrammen för att minska utsläppen är att införa ett dubbdäcksförbud, vilket har fått kritik från flera håll.

Men nu har kommunledningen klubbat igenom förslaget om ett dubbdäcksförbud. Beslutet väntas träda i kraft den första oktober 2025, men de meddelar det nu för att ge invånarna tillräckligt med tid att skaffa nya däck.

Det är dock ännu inte helt fastställt vilka vägar som kommer omfattas av dubbdäcksförbudet och hur det ska implementeras.

Läs även: – Dubbdäckförbudet: Negativa konsekvenser för stadskärnan

Dubbdäcksförbud över Mälarbron börjar gälla den 1 oktober 2025. Foto: Alexander Isa

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 oktober 2023 10:33
Senast uppdaterad: 3 oktober 2023 10:40

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors