Företag i fokus:

Därför förblir spelsidor utan svensk licens populära

bild3

För att få kontroll på den då okontrollerade spelmarknaden infördes den nya spellagen i Sverige år 2019, till syftet att göra spelandet säkrare för svenska spelare.

Men trots den skyddande spellagen väljer vissa att spela hos spelsidor utan svensk licens. Hur kommer detta sig, är det helt riskfritt och vart kommer det leda spelmarknaden?

Vad är casino utan svensk licens?

Den enkla förklaringen till vad ett casino utan svensk licens är att casinot inte har en svensk spellicens som alla spelbolag enligt den svenska spellagen måste ha för att vara verksamma i Sverige. Dessa casinon har oftast licens i ett annat land istället, och kan därför också kallas utländska casinon. Det är inte olagligt att spela hos casinon utan svensk licens, men dessa spelbolag går inte under den svenska spellagen.

En annan definition är att de inte kan erbjuda hjälpmedlet Spelpaus. Från och med att spellagen trädde i kraft den 1 januari 2019 ställde Spelinspektionen nya krav på att alla spelbolag i Sverige måste erbjuda Spelpaus – ett verktyg där spelarna kan stänga av sig själva från alla svenska spelbolag om de upplever att de har ett spelproblem.

Trots spellagen fortsätter trenden med utländska casinon

Eftersom spellagen sätter tydliga begränsningar hos spelbolag med licens är det många som väljer utländska casinon. När pandemin kom ökade spelandet vilket medförde ännu striktare restriktioner på spelsidorna. Vissa valde då bort svensklicenserade sidor för utländska. När pandemin minskade i kraft gjorde restriktionerna det likaså, men enligt en rapport från Spelinspektionen finns det andra tydliga skäl till att varför svenska spelare fortfarande väljer att spela hos casinon utan svensk licens.

Fler bonuserbjudanden

Jämfört med 2021 har fler och större bonuserbjudanden lockat fler, mer specifikt 32 procent av svenska spelare, till utländska casinon. Bonusarna var den vanligaste anledningen till att börja spela hos casinon utan svensk licens i maj 2022. Utländska casinon erbjuder nämligen fler än bara en välkomstbonus, som svensklicenserade casinon är begränsade till. Bonusarna är vanligtvis även större än hos de svenska spelbolagen då det finns regleringar för hur stora bonusarna får vara i Sverige.

Risker med att kringgå sitt spelmissbruk

Vissa spelare väljer också att börja spela hos utländska casinon för att de är spärrade hos Spelpaus. Om en spelare har stängt av sig hos Spelpaus och inte kan spela hos spelbolag med svensk licens, så kan de fortfarande spela på utländska casinon. 26 procent av de svenska spelarna väljer att spela hos utländska casinon för att de är registrerade hos Spelpaus och troligtvis upplever ett spelproblem.

Folkhälsomyndigheten klassar spelproblem som ett folkhälsoproblem då det påverkar hälsan, ekonomin och det sociala livet negativt. Många är drabbade och antalet fortsätter att växa i samhället. Att utländska casinon saknar Spelpaus kan alltså medföra allvarliga negativa konsekvenser för spelaren, framför allt om spelaren väljer dessa när de är registrerade hos Spelpaus för att kringgå avstängningen.

Vad den nya regeringen kommer förändra i den svenska spelbranschen för att minska på spelproblemen återstår att se. Det är en komplex fråga då konkurrensen på spelmarknaden är hård och det finns en fin linje mellan att skydda de svenska spelarna och inte skrämma bort spelbolag från den svenska marknaden.

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2022 03:15
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:17

Flera gripna misstänkta för bedrägerier mot äldre

Polis

Arkivbild

Flera personer har gripits misstänkta för en serie bedrägerier riktade mot äldre, med brott rapporterade i flera kommuner.

I en nyligen inlämnad häktningsframställan framkommer det att flera personer, däribland en 22-årig kvinna från Hölö och en 22-åring från Södertälje som nu är gripna, misstänks för att ha utfört bedrägerier mot äldre.

Bland de anmälda brotten finns ett försök till grovt bedrägeri den 24 januari i Rönninge, två fall av grovt bedrägeri i Trosa den 17 och 24 januari, samt ett försök till grovt bedrägeri den 29 september 2023 i Svedala.

Nu undersöker polisen om dessa gripna personer kan kopplas till ytterligare bedrägerier som inträffat i Södertäljeområdet den senaste tiden, rapporter LT. Totalt rör det sig om fyra gripna personer.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 17:18
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:05

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors