Företag i fokus:

Vilka är de faktiska offren?

Alex Ataseven

Arkivbild.

Idag lever vi i ett samhälle där det gäller att människan ska vara på sin vakt, men till vilket pris?

Att vara en god medborgare idag betyder ingenting. Vi behandlar varandra som misstänkta till att bära på vapen och vara kriminella.

Det krävs inte mycket till att bli utpekad eller dömd till det ena eller andra, och tyvärr har det blivit vår sanning att inte kunna känna någon tilltro till våra medmänniskor. Vem är grannen egentligen? Kan jag känna mig säker på vägen till jobbet eller när jag ska lämna barnen på förskolan. Jag ser mig själv om axeln flera gånger varje gång jag går ut, ifall att någon olämplig står där, eller kanske missade jag personen som passerade, såg han suspekt ut, vill hon skada mitt barn, eller är det bara i mitt huvud?

”Det ligger ett tjockt mörkt moln över oss”

Ja tankarna florerar och ensam blir man med dem. Man har behövt lära sig vakna och sova med dessa tankar som tynger ner ens själ. Kollegor diskuterar om svarta veckor som fallit över Södertälje, och visst är det allt mörka veckor. Det ligger ett tjockt mörkt moln över oss och vi kämpar med att hålla huvudet över vattenytan, allt för att ta oss igenom ännu en dag.

Som nyinflyttad till Södertälje är jag, som jag kan tänka mig många andra föräldrar också, mycket orolig för framtiden. Hur blir det egentligen för mina barn när de ska börja röra sig fritt själva, i detta Södertälje med sin underbara mångfald och charm? Där man möter farbrorn i affären som hälsar med mycket kärlek och önskar en ”ha en välsignad dag”.

I Södertälje kan alla känna sig hemma oberoende av vilken kultur man har. Den härliga kärleksfulla stämningen har i stället blivit att vi , blåljus och sirener som lamslår en och får en paralyserad. “Åh nej, inte ännu en skjutning, inte ännu en död…”. Vart är häxjakten på väg nu, vart ska kulan landa nästa gång, vem faller dödsoffer för kulans våld nästa gång. En hemsk verklighet som kan liknas vid en actionrulle.

”Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något”

Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något, eller är det en utnött klyscha? Idag är dagen då vi behöver enas i ett ”vi” som är starkare än de motkrafter som finns omkring oss i olika konstellationer. Jag drömmer om ett samhälle där vi föräldrar kan känna ett inre lugn till att våra barn ska bli ett med samhället. Jag drömmer om ett samhälle där en kan känna sann frihet till att vara sig själv. Jag drömmer om ett samhälle som ska bli vår framtid och leda oss i lycka och inte i sorg.

Vi sörjer de som fallit offer för skjutningarna, må de vila i frid, men de sanna offren är familjerna, vännerna, släkten som lämnats att leva kvar i ett samhälle där vi inte vet om vi överlever morgondagen, eller om vi får komma hem till våra familjer efter en arbetsdag. Men vi ber och drömmer om en ljusare morgondag.

Helen Shabo

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 oktober 2022 13:20
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:40

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors