Företag i fokus:

Vilka är de faktiska offren?

Alex Ataseven

Arkivbild.

Idag lever vi i ett samhälle där det gäller att människan ska vara på sin vakt, men till vilket pris?

Att vara en god medborgare idag betyder ingenting. Vi behandlar varandra som misstänkta till att bära på vapen och vara kriminella.

Det krävs inte mycket till att bli utpekad eller dömd till det ena eller andra, och tyvärr har det blivit vår sanning att inte kunna känna någon tilltro till våra medmänniskor. Vem är grannen egentligen? Kan jag känna mig säker på vägen till jobbet eller när jag ska lämna barnen på förskolan. Jag ser mig själv om axeln flera gånger varje gång jag går ut, ifall att någon olämplig står där, eller kanske missade jag personen som passerade, såg han suspekt ut, vill hon skada mitt barn, eller är det bara i mitt huvud?

”Det ligger ett tjockt mörkt moln över oss”

Ja tankarna florerar och ensam blir man med dem. Man har behövt lära sig vakna och sova med dessa tankar som tynger ner ens själ. Kollegor diskuterar om svarta veckor som fallit över Södertälje, och visst är det allt mörka veckor. Det ligger ett tjockt mörkt moln över oss och vi kämpar med att hålla huvudet över vattenytan, allt för att ta oss igenom ännu en dag.

Som nyinflyttad till Södertälje är jag, som jag kan tänka mig många andra föräldrar också, mycket orolig för framtiden. Hur blir det egentligen för mina barn när de ska börja röra sig fritt själva, i detta Södertälje med sin underbara mångfald och charm? Där man möter farbrorn i affären som hälsar med mycket kärlek och önskar en ”ha en välsignad dag”.

I Södertälje kan alla känna sig hemma oberoende av vilken kultur man har. Den härliga kärleksfulla stämningen har i stället blivit att vi , blåljus och sirener som lamslår en och får en paralyserad. “Åh nej, inte ännu en skjutning, inte ännu en död…”. Vart är häxjakten på väg nu, vart ska kulan landa nästa gång, vem faller dödsoffer för kulans våld nästa gång. En hemsk verklighet som kan liknas vid en actionrulle.

”Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något”

Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något, eller är det en utnött klyscha? Idag är dagen då vi behöver enas i ett ”vi” som är starkare än de motkrafter som finns omkring oss i olika konstellationer. Jag drömmer om ett samhälle där vi föräldrar kan känna ett inre lugn till att våra barn ska bli ett med samhället. Jag drömmer om ett samhälle där en kan känna sann frihet till att vara sig själv. Jag drömmer om ett samhälle som ska bli vår framtid och leda oss i lycka och inte i sorg.

Vi sörjer de som fallit offer för skjutningarna, må de vila i frid, men de sanna offren är familjerna, vännerna, släkten som lämnats att leva kvar i ett samhälle där vi inte vet om vi överlever morgondagen, eller om vi får komma hem till våra familjer efter en arbetsdag. Men vi ber och drömmer om en ljusare morgondag.

Helen Shabo

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 oktober 2022 13:20
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:40

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors