Företag i fokus:

Ny teknologi som lyckats förändra hela industrier, marknader och branscher

Telgenytt_omslag

Genom historien har människans uppfinnesrikedom varit viktig för samhällets utveckling. Det spelar ingen roll om vi vrider tillbaka tiden 100, 100 eller

10 år. Det har alltid varit ny teknologi, nya uppfinningar och nya lösningar på problem som gäckat människan som varit det som kunnat öppna nya dörrar. På samma sätt har ny teknologi kunnat förändra hela industrier, marknader och branscher.

Sedan industrialismens genomslag har människan varit kraftigt beroende av nya teknologier för att effektivisera produktion, öka välståndet för människor och utveckla samhället i stort. Det i sig har öppnat för en situation där ny teknologi på väldigt kort tid kan agera banbrytande och förändra hela industrier i grunden.

Genom åren finns det många exempel på precis det här och många uppfinnesrika människor har på ett lukrativt sätt kunnat utnyttja detta till sin fördel. Men det har också fått positiva konsekvenser på saker som levnadsstandard i stora delar av världen.

Låt oss peka på ett par exempel där ny teknologi har öppnat dörrar som man tidigare inte trodde var möjliga – och egentligen ritat om hela samhällskartan i grunden.

Löpandebandprincipen

Ett av de produktionssätt som blivit allra viktigast i ett historiskt perspektiv är den så kallade löpandebandprincipen. Detta är starkt förknippat med bilföretaget Ford i USA, som använde det inom sin verkstadsindustri för att massproducera bilar för första gången.

I dagens moderna industri, både när det gäller tillverkning av bilar och många andra saker, har inspiration från den löpandebandsprincip som användes på Ford Motor Company varit central. Numera är det närmast standard att använda sig av den teknologi som givetvis har moderniserats genom åren, men som tog avstamp i början av 1900-talet.

För den historiskt intresserade bör det förtydligas att löpandebandprincipen har anor från 1800-talet, då den bland annat användes på slakterier.

TV lanseras på 1950-talet

Den svenska historiebeskrivningen brukar tillskriva Fotbolls-VM 1958 det stora genombrottet för tv-apparaten hos den vanlige svensken. Men redan innan det hade Storbritannien sänt de första reguljära tv-sändningarna år 1936.

Den moderna tv-industrin ser helt annorlunda ut, med digitala innovationer som streaming och annan digital-tv, men hela branschen tog sitt avstamp i 1930-talets Storbritannien och fick sitt genombrott runt 1950-talet i Sverige och andra delar av västvärlden.

Digitala legitimationer (BankID) har förändrat spelmarknaden

Mobilt bankID och andra digitala legitimationer har varit viktiga steg för att modernisera det digitala samhället. Dessa används nu inom en rad områden, inte minst när människor ska hantera sina myndighetsärenden eller logga in hos sin bank.

Men ett annat område som har gynnats av e-legitimationernas intåg hos den svenska befolkningen är spelmarknaden. Nu går det exempelvis att spela på nya casinon med bankid, och spelbolag med svensk licens utan att registrera sina kontaktuppgifter. Det enda som krävs är ett personnummer och ett mobilt bankID för att registrera sig, logga in och föra över pengar.

Det har naturligtvis också gynnat spelmarknaden i stort, som nu har vuxit kraftigt sedan digitaliseringen av densamma skedde. Mobilt bankID och andra e-legitimationer har varit ytterligare ett naturligt steg för att utveckla denna bransch i ännu snabbare takt. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 oktober 2022 03:30
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:16

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Ny vecka – 2 nya matcher för SSK

Magnus Bogren

Bogren och resten av tränarteamet ska försöka coacha laget till två segrar den här veckan. Foto: Daniel Hansson

Två matcher i spelschemat för SSK den här veckan, dessutom väldigt viktiga poäng på spel då SSK siktar på så hög tabellplacering som möjligt.

Imorgon beger sig SSK till Uppsala för match mot Almtuna i Gränbyhallen. SSK tog en komfortabel 7-2 seger mot Västervik i fredags medan Almtuna åkte på en rejäl smäll mot BIK Karlskoga, förslust med hela 0-10.

-Det är alltid tufft att komma dit, det kommer som alltid att krävas en topprestation för att slå dem, säger SSK:s huvudtränare Magnus Bogren angående motståndet i morgondagens match.

-Kanske extra mycket med tanke på smällen de fick mot Karlskoga.

Djurgården på fredag får ändå ses som den stor höjdpunkten den här veckan, märks det på ett annat sätt i gruppen vad som är på gång?

-Nej, faktiskt inte. Det är ett tråkigt svar kanske men det är att ta en dag i taget, allt fokus är på i morgon. Sedan är det klart att alla vet om att det är en match på fredag också. Den är speciell men vi är inte där ännu utan det gäller att göra en bra match mot Almtuna först och främst. Så vi kan bygga vidare på det.

-Det är ju ett par häftiga matcher till sedan också, vi har ju tre raka matcher mot topplag. Men visst om man ser till fredag så är det klart vi vill både för derbyts skull men också att slå Djurgården.

Att få med er tre bra resultat från de matcherna kan bli direkt avgörande på vilken placering ni får i tabellen.

-Så är det ju. Vi vill ju vara så högt upp som möjligt men samtidigt får man då inte bara fundera på fredag imorgon. Då helt plötsligt tappar man tre poäng, det är fullt fokus på imorgon, att se till och slå Almtuna. Vi förlorade där förra gången, sedan har vi två raka på dem, så vi vill definitivt slå dem.

Viktor Liljegren har skadebekymmer och missar sin andra raka match Foto: Shamash Oyal

Viktor Liljegren var indisponibel på grund av en skada när SSK mötte Västervik och medverkade inte heller på dagens träning. Forwarden är därmed inte uttagningsbar till matchen imorgon heller.

-Han är inte med imorgon heller så det blir samma trupp likt senast som åker med till Uppsala.

Så förutom Liljegren, Videll och Veeti Vainio är övriga redo för spel?

-Ja, precis.

15:e februari, dagen då transferfönstret i svensk hockey stängdes, offentliggjorde SSK ett nyförvärv i Miika Pitkänen. I samma veva skickade SSK också ut ett PM om att man namngivit den 18-åriga backen Albert Wikman.

Albert som tillhör SHL-laget Färjestad BK är fortfarande junior och kan enligt regelverket då flyttas fram och tillbaka mellan de två klubbarna obegränsat. Men hur planen ser ut har inte Bogren någon info om i dagsläget.

-Det är egentligen Emil Georgsson man ska prata med om det. Vi har pratat om att bredda truppen och få in fler backar och han är en intressant back. I och med att han är junior kan han gå fram och tillbaka utan begränsning. Det är för att säkra upp en till, sen om vi använder honom eller inte får vi se vad som händer.

En uppdatering om statusen på Linus Videll och Veeti Vainio tack.

-Med Linus går det enligt plan, nästa vecka ska han på kontroll igen. Sedan får vi se, jag kan inte säga att han är tillbaka där eller då. Vi hoppas han kan vara tillbaka till slutspelet eller någon match in.

-Veeti är igång och tränar lite, jag vet inte om han kommer tillbaka. Han har varit på is lite, senast igår och ska imorgon också. Sedan får vi se om det blir något spel för honom, han har fått lite bakslag någon gång när han varit på is och därför fått stanna upp lite igen. Det blir mer en bonus om han kommer tillbaka skulle jag säga.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 20:09
Senast uppdaterad: 20 februari 2024 21:59

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors