Företag i fokus:

Ny teknologi som lyckats förändra hela industrier, marknader och branscher

Telgenytt_omslag

Genom historien har människans uppfinnesrikedom varit viktig för samhällets utveckling. Det spelar ingen roll om vi vrider tillbaka tiden 100, 100 eller

10 år. Det har alltid varit ny teknologi, nya uppfinningar och nya lösningar på problem som gäckat människan som varit det som kunnat öppna nya dörrar. På samma sätt har ny teknologi kunnat förändra hela industrier, marknader och branscher.

Sedan industrialismens genomslag har människan varit kraftigt beroende av nya teknologier för att effektivisera produktion, öka välståndet för människor och utveckla samhället i stort. Det i sig har öppnat för en situation där ny teknologi på väldigt kort tid kan agera banbrytande och förändra hela industrier i grunden.

Genom åren finns det många exempel på precis det här och många uppfinnesrika människor har på ett lukrativt sätt kunnat utnyttja detta till sin fördel. Men det har också fått positiva konsekvenser på saker som levnadsstandard i stora delar av världen.

Låt oss peka på ett par exempel där ny teknologi har öppnat dörrar som man tidigare inte trodde var möjliga – och egentligen ritat om hela samhällskartan i grunden.

Löpandebandprincipen

Ett av de produktionssätt som blivit allra viktigast i ett historiskt perspektiv är den så kallade löpandebandprincipen. Detta är starkt förknippat med bilföretaget Ford i USA, som använde det inom sin verkstadsindustri för att massproducera bilar för första gången.

I dagens moderna industri, både när det gäller tillverkning av bilar och många andra saker, har inspiration från den löpandebandsprincip som användes på Ford Motor Company varit central. Numera är det närmast standard att använda sig av den teknologi som givetvis har moderniserats genom åren, men som tog avstamp i början av 1900-talet.

För den historiskt intresserade bör det förtydligas att löpandebandprincipen har anor från 1800-talet, då den bland annat användes på slakterier.

TV lanseras på 1950-talet

Den svenska historiebeskrivningen brukar tillskriva Fotbolls-VM 1958 det stora genombrottet för tv-apparaten hos den vanlige svensken. Men redan innan det hade Storbritannien sänt de första reguljära tv-sändningarna år 1936.

Den moderna tv-industrin ser helt annorlunda ut, med digitala innovationer som streaming och annan digital-tv, men hela branschen tog sitt avstamp i 1930-talets Storbritannien och fick sitt genombrott runt 1950-talet i Sverige och andra delar av västvärlden.

Digitala legitimationer (BankID) har förändrat spelmarknaden

Mobilt bankID och andra digitala legitimationer har varit viktiga steg för att modernisera det digitala samhället. Dessa används nu inom en rad områden, inte minst när människor ska hantera sina myndighetsärenden eller logga in hos sin bank.

Men ett annat område som har gynnats av e-legitimationernas intåg hos den svenska befolkningen är spelmarknaden. Nu går det exempelvis att spela på nya casinon med bankid, och spelbolag med svensk licens utan att registrera sina kontaktuppgifter. Det enda som krävs är ett personnummer och ett mobilt bankID för att registrera sig, logga in och föra över pengar.

Det har naturligtvis också gynnat spelmarknaden i stort, som nu har vuxit kraftigt sedan digitaliseringen av densamma skedde. Mobilt bankID och andra e-legitimationer har varit ytterligare ett naturligt steg för att utveckla denna bransch i ännu snabbare takt. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 oktober 2022 03:30
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:16

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors