Företag i fokus:

Ny teknologi som lyckats förändra hela industrier, marknader och branscher

Telgenytt_omslag

Genom historien har människans uppfinnesrikedom varit viktig för samhällets utveckling. Det spelar ingen roll om vi vrider tillbaka tiden 100, 100 eller

10 år. Det har alltid varit ny teknologi, nya uppfinningar och nya lösningar på problem som gäckat människan som varit det som kunnat öppna nya dörrar. På samma sätt har ny teknologi kunnat förändra hela industrier, marknader och branscher.

Sedan industrialismens genomslag har människan varit kraftigt beroende av nya teknologier för att effektivisera produktion, öka välståndet för människor och utveckla samhället i stort. Det i sig har öppnat för en situation där ny teknologi på väldigt kort tid kan agera banbrytande och förändra hela industrier i grunden.

Genom åren finns det många exempel på precis det här och många uppfinnesrika människor har på ett lukrativt sätt kunnat utnyttja detta till sin fördel. Men det har också fått positiva konsekvenser på saker som levnadsstandard i stora delar av världen.

Låt oss peka på ett par exempel där ny teknologi har öppnat dörrar som man tidigare inte trodde var möjliga – och egentligen ritat om hela samhällskartan i grunden.

Löpandebandprincipen

Ett av de produktionssätt som blivit allra viktigast i ett historiskt perspektiv är den så kallade löpandebandprincipen. Detta är starkt förknippat med bilföretaget Ford i USA, som använde det inom sin verkstadsindustri för att massproducera bilar för första gången.

I dagens moderna industri, både när det gäller tillverkning av bilar och många andra saker, har inspiration från den löpandebandsprincip som användes på Ford Motor Company varit central. Numera är det närmast standard att använda sig av den teknologi som givetvis har moderniserats genom åren, men som tog avstamp i början av 1900-talet.

För den historiskt intresserade bör det förtydligas att löpandebandprincipen har anor från 1800-talet, då den bland annat användes på slakterier.

TV lanseras på 1950-talet

Den svenska historiebeskrivningen brukar tillskriva Fotbolls-VM 1958 det stora genombrottet för tv-apparaten hos den vanlige svensken. Men redan innan det hade Storbritannien sänt de första reguljära tv-sändningarna år 1936.

Den moderna tv-industrin ser helt annorlunda ut, med digitala innovationer som streaming och annan digital-tv, men hela branschen tog sitt avstamp i 1930-talets Storbritannien och fick sitt genombrott runt 1950-talet i Sverige och andra delar av västvärlden.

Digitala legitimationer (BankID) har förändrat spelmarknaden

Mobilt bankID och andra digitala legitimationer har varit viktiga steg för att modernisera det digitala samhället. Dessa används nu inom en rad områden, inte minst när människor ska hantera sina myndighetsärenden eller logga in hos sin bank.

Men ett annat område som har gynnats av e-legitimationernas intåg hos den svenska befolkningen är spelmarknaden. Nu går det exempelvis att spela på nya casinon med bankid, och spelbolag med svensk licens utan att registrera sina kontaktuppgifter. Det enda som krävs är ett personnummer och ett mobilt bankID för att registrera sig, logga in och föra över pengar.

Det har naturligtvis också gynnat spelmarknaden i stort, som nu har vuxit kraftigt sedan digitaliseringen av densamma skedde. Mobilt bankID och andra e-legitimationer har varit ytterligare ett naturligt steg för att utveckla denna bransch i ännu snabbare takt. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 oktober 2022 03:30
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:16

Hon lyfter fram kvinnor från forntiden i ny onlineserie

IMG_9884

Foto: Alexander Isa

Organisationen Kvinnovation, med grundaren Marie Samre i spetsen, lanserar onlineserien ”Herstory: Mesopotamia”. Syftet är att belysa historiska kvinnors bidrag i Mesopotamien.

”Herstory: Mesopotamia” är en serie bestående av tolv korta videor som publicerades på Instagram under mars månad och lanserades i samband med Women’s History Month. En onlineserie med korta klipp om viktiga kvinnor ur historien, och deras bidrag till den första civilisationen. 

– Vi ville bidra till Womens History Month, och det var så idén till Herstory: Mesopotamien kom till, säger Marie Samre till Telgenytt.

Serien, som är korta och anpassade för unga vuxna, lyfter fram framstående affärskvinnor, författare, ingenjörer samt drottningar och mytologiska gudinnor från Mesopotamien – en region vars kvinnor historiskt sett sällan fått det erkännande de förtjänar.

Grundaren av organisationen Kvinnovation, Marie Samre
Foto: Alexander Isa

Initiativet är en del av Kvinnovations arbete för att främja jämställdhet, särskilt inom teknikbranschen. Organisationen, som grundades av Marie Samre 2019 och belönades med Södertälje kommuns jämställdhetspris 2022, siktar på att belysa historiska gestalter som ofta förbises i svensk utbildning. Genom att visa dessa kvinnor hoppas Kvinnovation ge unga tjejer i Södertälje – många med rötter i just Mesopotamien – förebilder att identifiera sig med och inspireras av.

– När jag gjorde research så blev jag väldigt förvånad över hur många fantastiska kvinnor det fanns, och undrade varför dessa kvinnor inte fanns i skolans historieböcker. Vi pratar bland annat om värdens första författare, ingenjör och muséumarrangör. Samtliga är kvinnor från Mesopotamien.

Hur har mottagandet varit och kan ni tänka er serien i en större skala, exempelvis i en långfilm?

– Vi har fått en väldigt fin mottagning med handskrivna brev, och kommentarer online om att man vill se serien i ett längre format. Vissa vill se en riktig dokumentär baserad på dessa kvinnor och det är vi också öppna för att göra. Ja, vi kan tänka oss att göra serien i längre format, samt att göra en ljudversion som man kan lyssna på. 

För de nyfikna, var kan man titta på serien?

– För de nyfikna att lära sig mer om dessa kvinnor så kan man se serien på Kvinnovations instagram kanal @kvinnovation.se

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 17:35
Senast uppdaterad: 20 april 2024 18:08

Strejken i Södertälje blåstes av efter ny överenskommelse

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

En strejk såg ut att vara oundviklig, och kommunen hade uppmanat föräldrar att packa matsäckar till sina barn. Nu har det dock blivit klart att de inblandade parterna har nått en överenskommelse om ett nytt centralt kollektivavtal.

– Det handlar om ordning och reda i löneprocesser och hållbara arbetstider. Vi är nöjda med att vi nu lyckats övertyga motparten om att detta var nödvändiga långsiktiga förbättringar för en attraktiv välfärd, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. 

Flera arbetsplatser i Södertälje och runt om i Sverige riskerade att påverkas av en strejk på grund av meningsskiljaktigheter i förhandlingarna om löner och arbetsvillkor.

(Annonslänk)

I Södertälje var strejkvarsel utlysta för flera avdelningar inom utbildningskontoret samt för kökspersonal, inklusive kockar och måltidsbiträden. Dessa varsel berörde anställda vid bland annat Förskolan Bofinken, Förskolan Ljungbacken, Förskolan Viksberg, Igelstaskolan, Mölnbo skola och förskola samt Vikbergskolan.

Men under onsdagen meddelades det att fackförbundet Kommunal och arbetsgivarna hade nått en överenskommelse, vilket innebar att någon strejk inte längre var aktuell. För vårdnadshavare med barn i grundskolan innebar detta att de inte längre behövde förbereda matsäckar, som tidigare hade kommunicerats.

– Jag är nöjd över att vi lyckas teckna ett avtal där parterna tillsammans ska ta fram långsiktiga lösningar på de stora problemen medlemmarna upplever med dagens lönesystem och bristen på hållbara arbetstider. Hade motparten däremot varit mer lyhörd hade vi inte behövt varsla om konflikt för att uppnå det här resultatet, säger Ragnegård.

Avtalet gäller tolv månader och berör cirka 550 000 anställda rapporterar Kommunal.

”Den centralt angivna nivån för löneökningar 2024 är 985 kronor. Det är en höjning enligt märket plus en låglönesatsning – det så kallade knät. Löneökningar bestäms i de lokala förhandlingar som sker nu när det centrala avtalet är klart.
Lönerna på din arbetsplats sätts individuellt utifrån den pott som är fastställd på den centrala nivån. Som svar på att lönerna inte betalas ut i tid, ska arbetsgivaren i år betala ut en så kallad individgaranti, som garanterar alla medlemmar minst 450 kr i löneökning senast den 30 juni, om inget annat avtalats lokalt. Individgarantin räknas då av från löneutrymmet. I avtalet ingår också att Kommunal och arbetsgivarorganisationerna ska se över det centrala kollektivavtalet under nästa år, för att se hur man på sikt kan skapa ett nytt lönesystem som är tydligare kopplat till yrkesutveckling.

Fakta: Fackförbund Kommunal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 23:09

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors