Företag i fokus:

Ny teknologi som lyckats förändra hela industrier, marknader och branscher

Telgenytt_omslag

Genom historien har människans uppfinnesrikedom varit viktig för samhällets utveckling. Det spelar ingen roll om vi vrider tillbaka tiden 100, 100 eller

10 år. Det har alltid varit ny teknologi, nya uppfinningar och nya lösningar på problem som gäckat människan som varit det som kunnat öppna nya dörrar. På samma sätt har ny teknologi kunnat förändra hela industrier, marknader och branscher.

Sedan industrialismens genomslag har människan varit kraftigt beroende av nya teknologier för att effektivisera produktion, öka välståndet för människor och utveckla samhället i stort. Det i sig har öppnat för en situation där ny teknologi på väldigt kort tid kan agera banbrytande och förändra hela industrier i grunden.

Genom åren finns det många exempel på precis det här och många uppfinnesrika människor har på ett lukrativt sätt kunnat utnyttja detta till sin fördel. Men det har också fått positiva konsekvenser på saker som levnadsstandard i stora delar av världen.

Låt oss peka på ett par exempel där ny teknologi har öppnat dörrar som man tidigare inte trodde var möjliga – och egentligen ritat om hela samhällskartan i grunden.

Löpandebandprincipen

Ett av de produktionssätt som blivit allra viktigast i ett historiskt perspektiv är den så kallade löpandebandprincipen. Detta är starkt förknippat med bilföretaget Ford i USA, som använde det inom sin verkstadsindustri för att massproducera bilar för första gången.

I dagens moderna industri, både när det gäller tillverkning av bilar och många andra saker, har inspiration från den löpandebandsprincip som användes på Ford Motor Company varit central. Numera är det närmast standard att använda sig av den teknologi som givetvis har moderniserats genom åren, men som tog avstamp i början av 1900-talet.

För den historiskt intresserade bör det förtydligas att löpandebandprincipen har anor från 1800-talet, då den bland annat användes på slakterier.

TV lanseras på 1950-talet

Den svenska historiebeskrivningen brukar tillskriva Fotbolls-VM 1958 det stora genombrottet för tv-apparaten hos den vanlige svensken. Men redan innan det hade Storbritannien sänt de första reguljära tv-sändningarna år 1936.

Den moderna tv-industrin ser helt annorlunda ut, med digitala innovationer som streaming och annan digital-tv, men hela branschen tog sitt avstamp i 1930-talets Storbritannien och fick sitt genombrott runt 1950-talet i Sverige och andra delar av västvärlden.

Digitala legitimationer (BankID) har förändrat spelmarknaden

Mobilt bankID och andra digitala legitimationer har varit viktiga steg för att modernisera det digitala samhället. Dessa används nu inom en rad områden, inte minst när människor ska hantera sina myndighetsärenden eller logga in hos sin bank.

Men ett annat område som har gynnats av e-legitimationernas intåg hos den svenska befolkningen är spelmarknaden. Nu går det exempelvis att spela på nya casinon med bankid, och spelbolag med svensk licens utan att registrera sina kontaktuppgifter. Det enda som krävs är ett personnummer och ett mobilt bankID för att registrera sig, logga in och föra över pengar.

Det har naturligtvis också gynnat spelmarknaden i stort, som nu har vuxit kraftigt sedan digitaliseringen av densamma skedde. Mobilt bankID och andra e-legitimationer har varit ytterligare ett naturligt steg för att utveckla denna bransch i ännu snabbare takt. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 oktober 2022 03:30
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:16

Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

BFCBB20B-0C3B-40CA-848D-478C8D3EC483

Assyriska Föreningens ordförande, Sonya Aho.
Foto: Alexander Isa/Shamash Oyal

I ljuset av växande oro och anklagelser om diskriminering från Södertälje kommuns sida mot assyrier/syrianer, har Assyriska Föreningen tagit initiativ till att bjuda in Diskrimineringsombudsmannen, DO, för att diskutera dessa allvarliga anklagelser.

– Vi har fått till oss mångas upplevda berättelser. Det är dags att vi tar dessa människor på allvar, säger Assyriska Föreningens ordförande, Sonya Aho, till Telgenytt.

Det har blivit alltmer uppenbart att frustrationen bland Södertäljes assyrier/syrianer växer. Många känner sig felaktigt utpekade och behandlade på ett orättvist sätt av kommunen, en situation som fått bred uppmärksamhet genom flera insändare och debattartiklar. Som en direkt respons på denna ökande missnöje har Assyriska Föreningen valt att agera genom att inbjuda DO till Södertälje för att diskutera den rådande situationen.

Denna utveckling följer efter en serie publika uttalanden och debattinlägg från bland andra Sanny Shamoun, Hülya Koc och Yelda Hadodo, som uttryckt sin oro över kommunens representation och agerande. De riktade särskild kritik mot Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande, för hennes beskrivning av staden och i synnerhet assyrier/syrianer.

”I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten.”, skrev debattörerna.

Särskild kritik riktad mot kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Shamash Oyal

Godner kritiseras bland annat för att vid ett seminarium på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) ha sagt att man i Södertälje ”utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.”

Dessutom har ”Initiativet för ett tryggare Södertälje”, som representerar uppemot 50 000 assyrier/syrianer, riktat skarp kritik mot politiker, tjänstemän och enskilda poliser för att på ett svepande och stigmatiserande sätt peka ut Södertäljebor som presumtiva kriminella. I artikeln lyfter bland annat den tidigare socialdemokraten Besim Aho och Birgitta Kaya, som representerar två av Sveriges största syriska kyrkor, fram att kommunen misstänkliggör en stor del av Södertäljes befolkning och därmed skapar större klyftor.

Även Sonya Aho, ordförande för Assyriska Föreningen, som har en stark röst bland folkgruppen, deltog i debatten. På torsdagseftermiddagen klockan 17:00 tar hon emot representanter från DO för att hålla en föreläsning och svara på frågor.

– Vi behöver sprida kunskap om vad diskriminering är, låta människor sätta ord på sina upplevelser. Alla upplevelser är inte diskriminering i lagens mening men kan lik väl upplevas så. Och det är något vi behöver jobba med från olika håll annars kan den frustrationen växa till ett utanförskap som inte är hälsosamt för något samhälle. Det handlar om demokrati och att alla röster ska höras och räknas, säger Sonya Aho till Telgenytt.

Läs även: Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:01
Senast uppdaterad: 5 april 2024 00:18

DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Boel

Kommunstyrelens ordförande, Boel Godner (S).

Replik på Boel Godners svar i TN.

Södertäljes ”varumärke” har kommit att bli att Södertäljebor i allmänhet och en viss grupp i synnerhet är lika med den grova organiserade brottsligheten. Om vår högsta representant oavbrutet och på eget initiativ upprepar berättelserna om brott och brottslighet utan att balansera bilden i tillräcklig grad, blir det en skev bild som förmedlas.

Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad. Det är därför viktigt att inte legitimera och förstärka den genom ett slarvigt språkbruk eller genom att helt okritiskt delta i sammanhang där staden och folket porträtteras på ett ensidigt sätt. Alla politiker och tjänstemän i kommunen är med och bygger berättelsen om Södertälje. Den frågan ligger inte bara i medias händer, som det gärna lätt skylls på. Den kan heller inte överlåtas till de kriminella att råda över.

”Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner”

Att människor känner sig utpekade är en reaktion som inte ska ignoreras. Du bör ha kännedom och vara medveten om att det finns krafter som vill avhumanisera assyrier/syrianer genom att koppla gruppen till brottslighet. Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner. 

Läs även: INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Det är på tiden att du tar till dig av kritiken och inleder dialog för att förstå varför så många av folkgruppen känner som oss. Du borde också tydligare och oftare lyfta fram det positiva med staden och folket. Uppenbarligen finns det brister i ditt sätt att kommunicera utåt, för vi ser inte att du gör det tillräckligt ofta. 

I stället för att lyssna in slår du dövörat till.

I stället för att lyssna in slår du dövörat till. Det signalerar likgiltighet inför vår upplevelse och våra reella farhågor. Ditt svar kan inte tolkas som annat än ett ointresse för att jobba tillsammans mot brottsligheten och samtidigt skapa trygghet, samhörighet och inkludering. 

Ingen tjänar på att vi är tysta om brottsligheten. Men vi tjänar heller inte på att vi låter oss tystas om den felaktiga och överdrivna bild som sprids och de negativa effekter det har på oss och Södertälje.

Hülya Koc, 
Fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo,
skådespelare/regissör

Sanny Shamoun,
Fil Dr psykologi

Läs även: – DEBATT: Sluta svartmåla Södertälje Godner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors