Företag i fokus:

Ny teknologi som lyckats förändra hela industrier, marknader och branscher

Telgenytt_omslag

Genom historien har människans uppfinnesrikedom varit viktig för samhällets utveckling. Det spelar ingen roll om vi vrider tillbaka tiden 100, 100 eller

10 år. Det har alltid varit ny teknologi, nya uppfinningar och nya lösningar på problem som gäckat människan som varit det som kunnat öppna nya dörrar. På samma sätt har ny teknologi kunnat förändra hela industrier, marknader och branscher.

Sedan industrialismens genomslag har människan varit kraftigt beroende av nya teknologier för att effektivisera produktion, öka välståndet för människor och utveckla samhället i stort. Det i sig har öppnat för en situation där ny teknologi på väldigt kort tid kan agera banbrytande och förändra hela industrier i grunden.

Genom åren finns det många exempel på precis det här och många uppfinnesrika människor har på ett lukrativt sätt kunnat utnyttja detta till sin fördel. Men det har också fått positiva konsekvenser på saker som levnadsstandard i stora delar av världen.

Låt oss peka på ett par exempel där ny teknologi har öppnat dörrar som man tidigare inte trodde var möjliga – och egentligen ritat om hela samhällskartan i grunden.

Löpandebandprincipen

Ett av de produktionssätt som blivit allra viktigast i ett historiskt perspektiv är den så kallade löpandebandprincipen. Detta är starkt förknippat med bilföretaget Ford i USA, som använde det inom sin verkstadsindustri för att massproducera bilar för första gången.

I dagens moderna industri, både när det gäller tillverkning av bilar och många andra saker, har inspiration från den löpandebandsprincip som användes på Ford Motor Company varit central. Numera är det närmast standard att använda sig av den teknologi som givetvis har moderniserats genom åren, men som tog avstamp i början av 1900-talet.

För den historiskt intresserade bör det förtydligas att löpandebandprincipen har anor från 1800-talet, då den bland annat användes på slakterier.

TV lanseras på 1950-talet

Den svenska historiebeskrivningen brukar tillskriva Fotbolls-VM 1958 det stora genombrottet för tv-apparaten hos den vanlige svensken. Men redan innan det hade Storbritannien sänt de första reguljära tv-sändningarna år 1936.

Den moderna tv-industrin ser helt annorlunda ut, med digitala innovationer som streaming och annan digital-tv, men hela branschen tog sitt avstamp i 1930-talets Storbritannien och fick sitt genombrott runt 1950-talet i Sverige och andra delar av västvärlden.

Digitala legitimationer (BankID) har förändrat spelmarknaden

Mobilt bankID och andra digitala legitimationer har varit viktiga steg för att modernisera det digitala samhället. Dessa används nu inom en rad områden, inte minst när människor ska hantera sina myndighetsärenden eller logga in hos sin bank.

Men ett annat område som har gynnats av e-legitimationernas intåg hos den svenska befolkningen är spelmarknaden. Nu går det exempelvis att spela på nya casinon med bankid, och spelbolag med svensk licens utan att registrera sina kontaktuppgifter. Det enda som krävs är ett personnummer och ett mobilt bankID för att registrera sig, logga in och föra över pengar.

Det har naturligtvis också gynnat spelmarknaden i stort, som nu har vuxit kraftigt sedan digitaliseringen av densamma skedde. Mobilt bankID och andra e-legitimationer har varit ytterligare ett naturligt steg för att utveckla denna bransch i ännu snabbare takt. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 oktober 2022 03:30
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:16

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors