Företag i fokus:

Ny teknologi som lyckats förändra hela industrier, marknader och branscher

Telgenytt_omslag

Genom historien har människans uppfinnesrikedom varit viktig för samhällets utveckling. Det spelar ingen roll om vi vrider tillbaka tiden 100, 100 eller

10 år. Det har alltid varit ny teknologi, nya uppfinningar och nya lösningar på problem som gäckat människan som varit det som kunnat öppna nya dörrar. På samma sätt har ny teknologi kunnat förändra hela industrier, marknader och branscher.

Sedan industrialismens genomslag har människan varit kraftigt beroende av nya teknologier för att effektivisera produktion, öka välståndet för människor och utveckla samhället i stort. Det i sig har öppnat för en situation där ny teknologi på väldigt kort tid kan agera banbrytande och förändra hela industrier i grunden.

Genom åren finns det många exempel på precis det här och många uppfinnesrika människor har på ett lukrativt sätt kunnat utnyttja detta till sin fördel. Men det har också fått positiva konsekvenser på saker som levnadsstandard i stora delar av världen.

Låt oss peka på ett par exempel där ny teknologi har öppnat dörrar som man tidigare inte trodde var möjliga – och egentligen ritat om hela samhällskartan i grunden.

Löpandebandprincipen

Ett av de produktionssätt som blivit allra viktigast i ett historiskt perspektiv är den så kallade löpandebandprincipen. Detta är starkt förknippat med bilföretaget Ford i USA, som använde det inom sin verkstadsindustri för att massproducera bilar för första gången.

I dagens moderna industri, både när det gäller tillverkning av bilar och många andra saker, har inspiration från den löpandebandsprincip som användes på Ford Motor Company varit central. Numera är det närmast standard att använda sig av den teknologi som givetvis har moderniserats genom åren, men som tog avstamp i början av 1900-talet.

För den historiskt intresserade bör det förtydligas att löpandebandprincipen har anor från 1800-talet, då den bland annat användes på slakterier.

TV lanseras på 1950-talet

Den svenska historiebeskrivningen brukar tillskriva Fotbolls-VM 1958 det stora genombrottet för tv-apparaten hos den vanlige svensken. Men redan innan det hade Storbritannien sänt de första reguljära tv-sändningarna år 1936.

Den moderna tv-industrin ser helt annorlunda ut, med digitala innovationer som streaming och annan digital-tv, men hela branschen tog sitt avstamp i 1930-talets Storbritannien och fick sitt genombrott runt 1950-talet i Sverige och andra delar av västvärlden.

Digitala legitimationer (BankID) har förändrat spelmarknaden

Mobilt bankID och andra digitala legitimationer har varit viktiga steg för att modernisera det digitala samhället. Dessa används nu inom en rad områden, inte minst när människor ska hantera sina myndighetsärenden eller logga in hos sin bank.

Men ett annat område som har gynnats av e-legitimationernas intåg hos den svenska befolkningen är spelmarknaden. Nu går det exempelvis att spela på nya casinon med bankid, och spelbolag med svensk licens utan att registrera sina kontaktuppgifter. Det enda som krävs är ett personnummer och ett mobilt bankID för att registrera sig, logga in och föra över pengar.

Det har naturligtvis också gynnat spelmarknaden i stort, som nu har vuxit kraftigt sedan digitaliseringen av densamma skedde. Mobilt bankID och andra e-legitimationer har varit ytterligare ett naturligt steg för att utveckla denna bransch i ännu snabbare takt. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 oktober 2022 03:30
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:16

Amanda Zahui lämnar basketlandslaget i protest – anklagar förbundet för rasism

200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium.
Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån
200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium. Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån

Pressbild: Svenska Basketbollförbundet

Basketstjärnan Amanda Zahui från Södertälje, 30, meddelade under måndagskvällen att hon lämnar det svenska basketlandslaget med omedelbar verkan. Zahui motiverar sitt beslut med att hon inte längre känner att landslagsmiljön är trygg och anklagar basketförbundet för att inte ta tag i problem med rasism.

Kritiken mot förbundet handlar bland annat om bristande stöd när Israel-Palestina konflikten blossade upp igen tidigare i höstas. Zahui, som sedan i somras spelar för den israeliska klubben Maccabi Bnot Ashdod, upplevde att ingen från förbundet hörde av sig för att kontrollera om hon och landslagskollegan Paulina Hersler var oskadda.

– Det var min sista droppe. Basketförbundet bryr sig inte om mig som person, säger Zahui till SVT Nyheter.

Basketförbundets sportchef Lars Johansson bekräftar att kommunikationen brustit och att man borde hört av sig till de båda spelarna. Samtidigt avfärdar han kritiken om bristande arbete mot rasism som Zahui och flera andra landslagsspelare riktat.

– Jag delar inte hennes uppfattning att vi inte gör något åt saken eller att vi inte lyssnar. Jag tycker att vi jobbar hårt med den här typen av frågor i svensk basket, säger Johansson till SVT Nyheter.

Amanda Zahui var innan beskedet enligt uppgift aktuell för landslagsspel i EM-kvalet i november.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 16:39
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 16:44

Nu ska polisen stoppa kriminellas nyrekrytering

Salt

Dödskjutingen i Saltskog i fjol. Läsarbild

Efter föregående års våldsamma gängkonflikter som ledde till flera dödskjutningar, lanserade Polismyndigheten i början av året ett pilotprojekt. Nu startas det brottsförebyggande programmet ”Rätt Kurva” för att förhindra rekrytering av barn in i kriminaliteten.

Under 2022 sköts sju personer till döds i Södertälje – i hela landet 61 personer. Genom projektet ”Kurve Kriegen”(Rätt kurva) ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och femton år med syftet att identifiera de som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet.

 ”Rätt Kurva” tar en unik approach genom att testa nya arbetsmetoder som involverar barnens familjer, näringsliv och civilsamhälle för ett omfattande samarbete. I samarbete med kommunerna Göteborg, Linköping och Södertälje ska Polismyndigheten, stöttat av näringslivet genom den ideella föreningen Beredskapslyftet, minska nyrekryteringen och istället öppna dörrar som leder bort från kriminalitet.

– Vi är stolta över att få vara en del av denna viktiga verksamhet. Beredskapslyftets roll är att vara noden mellan socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle. Med vårt nätverk kommer vi kunna stötta med finansiering och kontakter inom näringslivet för exempelvis arbetstillfällen, studiebesök, mentorskap samt annat stöd som efterfrågas för att uppfylla programmets mål, säger Malin Crona, projektledare Beredskapslyftet.

Metoden har sitt ursprung från Tyskland men anpassats för svenska förhållanden. Programmet är frivilligt, kostnadsfritt för deltagande familjer, och strävar efter att stödja barnen och deras familjer på ett nytt sätt, med fokus på utbildning och fritid.

– Arbete och arbetsgemenskap är det mest brottsförebyggande av allt. Erbjud praktikplatser och sommarjobb, inte bara till barn och unga som du redan känner eller dina vänners barn utan också till familjer som saknar stora nätverk, säger Carin Götblad, polismästare vid NOA.

Rätt Kurva ska köra som en 3-årig pilot i tre regioner, och om det visar sig framgångsrikt, planeras en större utrullning. Göteborgs universitet kommer att övervaka och utvärdera projektets framgångar.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 13:07
Senast uppdaterad: 18 februari 2024 14:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors