Företag i fokus:

Södertälje kommun i botten efter Skolverkets nya mätning

skola elever lärare pexels

Foto: Arthur Krijgsman, Pexels.

Enligt statistik från Skolverket är 80 procent av barngrupperna i förskolan, för ett- till treåringar, större än vad de får vara i Södertälje.

I Värmdö ligger statisten på endast 12 procent. Nu kräver lärarfacken att regeringen tar efter den norska modellen och lagstiftar maxtak om barngruppernas storlek.

– Om Norge kan införa en lagstiftning, kan Sverige ta efter, säger Johanna Jaara Åstrand, tillträdande ordförande för Sveriges Lärare, i ett pressmeddelande.

I Södertälje är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Enligt Skolverkets riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn.

– Det är tydligt att Skolverkets rekommendationer inte har nått hela vägen. Vi kräver därför en lagstiftning för att komma tillrätta med förskolornas stora barngrupper. Det är faktiskt obegripligt att politikerna inte redan har tagit denna situation på allvar, säger Åstrand.

I Södertälje är statistiken betydligt högre än rikssnittet på 48 procent. Här är hela 80 procent av alla åldersindelade barngrupper för stora enligt mätningen. Av 290 kommuner placeras Södertälje på plats 285, bara fem kommuner är sämre.

Åtta av tio barngrupper är större än rekommenderat i Södertälje kommun. Arkivbild.

2019 gjorde Lärarförbundet en jämförbar kartläggning och den gången var 73 procent av barngrupperna större än rekommenderat i Södertälje kommun. Tre år senare har läget försämrats ytterligare och ökat till 80 procent.

Enligt Skolverket, som kräver lagändring, bidrar stora barngrupper till ökad stress bland både barn och personal och försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning.

Nu kräver de att regeringen ser över situation och inför lagstiftning, med minimibemanning och ett maxtak för barngruppernas storlek, för att uppfylla Skolverkets riktlinjer.

– Det räcker inte att minska barngruppernas storlek, det måste matchas med fler förskollärare. Det är en fråga om såväl likvärdighet, kvalitet som trygghet för alla barn, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Tabeller och fakta

Södertälje kommunStockholms länHela landet
Antal barn per barngrupp (medel)171515
Småbarnsgrupper med fler än 12 barn76 procent
(113 av 149)
56 procent
(1 976 av 3 528)
49 procent
(7 062 av 14 412)
Storbarnsgrupper med fler än 15 barn90 procent
(58 av 65)
54 procent
(674 av 1 248)
47 procent
(2 562 av 5 452)
Andel av personal med förskollärarexamen32 procent30 procent40 procent
Andel personal helt utan utbildning för arbete med barn39 procent41 procent31 procent
Personaltäthet, antal barn per heltidstjänst555
Personaltäthet, antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen171813

Källa: Skolverket, statistik från år 2021.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 november 2022 19:20

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors