Företag i fokus:

Södertälje kommun i botten efter Skolverkets nya mätning

skola elever lärare pexels

Foto: Arthur Krijgsman, Pexels.

Enligt statistik från Skolverket är 80 procent av barngrupperna i förskolan, för ett- till treåringar, större än vad de får vara i Södertälje.

I Värmdö ligger statisten på endast 12 procent. Nu kräver lärarfacken att regeringen tar efter den norska modellen och lagstiftar maxtak om barngruppernas storlek.

– Om Norge kan införa en lagstiftning, kan Sverige ta efter, säger Johanna Jaara Åstrand, tillträdande ordförande för Sveriges Lärare, i ett pressmeddelande.

I Södertälje är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Enligt Skolverkets riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn.

– Det är tydligt att Skolverkets rekommendationer inte har nått hela vägen. Vi kräver därför en lagstiftning för att komma tillrätta med förskolornas stora barngrupper. Det är faktiskt obegripligt att politikerna inte redan har tagit denna situation på allvar, säger Åstrand.

I Södertälje är statistiken betydligt högre än rikssnittet på 48 procent. Här är hela 80 procent av alla åldersindelade barngrupper för stora enligt mätningen. Av 290 kommuner placeras Södertälje på plats 285, bara fem kommuner är sämre.

Åtta av tio barngrupper är större än rekommenderat i Södertälje kommun. Arkivbild.

2019 gjorde Lärarförbundet en jämförbar kartläggning och den gången var 73 procent av barngrupperna större än rekommenderat i Södertälje kommun. Tre år senare har läget försämrats ytterligare och ökat till 80 procent.

Enligt Skolverket, som kräver lagändring, bidrar stora barngrupper till ökad stress bland både barn och personal och försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning.

Nu kräver de att regeringen ser över situation och inför lagstiftning, med minimibemanning och ett maxtak för barngruppernas storlek, för att uppfylla Skolverkets riktlinjer.

– Det räcker inte att minska barngruppernas storlek, det måste matchas med fler förskollärare. Det är en fråga om såväl likvärdighet, kvalitet som trygghet för alla barn, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Tabeller och fakta

Södertälje kommunStockholms länHela landet
Antal barn per barngrupp (medel)171515
Småbarnsgrupper med fler än 12 barn76 procent
(113 av 149)
56 procent
(1 976 av 3 528)
49 procent
(7 062 av 14 412)
Storbarnsgrupper med fler än 15 barn90 procent
(58 av 65)
54 procent
(674 av 1 248)
47 procent
(2 562 av 5 452)
Andel av personal med förskollärarexamen32 procent30 procent40 procent
Andel personal helt utan utbildning för arbete med barn39 procent41 procent31 procent
Personaltäthet, antal barn per heltidstjänst555
Personaltäthet, antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen171813

Källa: Skolverket, statistik från år 2021.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 november 2022 19:20

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors