Företag i fokus:

Drömmen om att bli en mamma – Slutade i ofrivillig barnlöshet

2017-09-08-10-59-07-1100x733

Foto: Pixnio

Disney målar upp drömmen för flickor att hitta sig en prins, bli mamma och leva lyckligt i alla sina dagar.

Vad händer när den drömmen inte slår in, och varför finns det ingen sagofilm om hur flickor växer upp och blir kvinnor med karriär och goda förebilder? Mulan finns ju förvisso, även hon måste gå i en mans förklädnad för att accepteras.

Vem ser kvinnan som gjort allting rätt, följt drömmen om att hitta sin prins. Tittat på sin drömbild och skapat livet vidare på det, hus, bil och det lyckliga slutet. Gjort allt för att bli mamma, inte bara till ett barn, men för ett helt fotbollslag.

Drömmen hon hade som barn. Bara det att hon lever i ett förhållande med en man som är destruktiv, saknar spermier och misshandlar henne både fysiskt och psykiskt “Gud vill inte ge dig några barn säger han, du är inte värd det”. Det som lagen kallar för grov kvinnofridskränkning. Hon saknar stöd i sitt egna hem, saknar stöd av vården som slussar henne vidare och saknar stöd av staten som vill utreda hennes fall. Hennes fall…vad betyder det ens? Vadå för fall? Att hon lever i ett destruktivt förhållande, eller att hon inte kan få barn? Ska hon inte få bli mamma för att hon gifte sig med fel “prins”?  

För många människor är drömmen om att bli mamma det största som finns, och de gör allt i sin makt för att stilla sin längtan. För alla är den inte lika självklar, vissa blir gravida vid första försöket, så enkelt.

Men hon, den inte lika självklara ska behöva blotta sitt liv i det yttersta för att få behålla hoppet om att få bli mamma. Vem bestämmer den rätten? Sjukvården som bedömer om hon är lämplig som förälder? Vem? Om någon ruvar på svaret dela gärna med er och hjälp den kvinnan som ingen ser i hennes kamp för att bli förälder, få barn och bli någons mamma en dag.   

Inför varje läkarbesök så ökar hoppet om att äntligen få bli mamma. ”Snart så” tänker hon. Men egentligen är det dessa tider som tjuvar hennes hopp om att bli mamma. Kvinnan, eller ja, att bli mamma har ju ett bäst före datum. När kvinnan fyllt 40 år upphör all form av hjälp för att bli med barn. 40 år är då du är för gammal, för att bli förälder, enligt staten. Vem ska nu hjälpa den kvinna som sitter i sitt rum och gråter sig själv till sömns, kvinnan du gick förbi som betedde sig konstigt, kvinnan som är din chef för hon faktiskt valde att satsa på karriären innan hon skulle bli mamma.

För varje år som passerar inser hon att fotbollslaget blir mindre. Hon måste lämna det destruktiva för att fortsätta drömmen. Ensam.   

Helen Shabo

Detta är en Krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 november 2022 19:39
Senast uppdaterad: 3 november 2022 19:39

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors