Företag i fokus:

Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Elof

Elof Hansjons (S) utbildningsnämndens ordförande Södertälje kommun. Arkivbild.

Nyligen publicerade Skolverket en färsk rapport som visade att hela 80 procent av barngrupperna är större än vad de får vara i Södertälje.

En av anledningar är en stad med växande befolkning med fler barn i kommunen. Men Södertälje ser ut att gå mot en vändande trend.

– När nya förskolor byggs och nya avdelningar öppnas blir grupperna i snitt något mindre och nu är nya förskolor på gång, bland annat i form av ny förskola i Glasberga och tillfällig förskola i Rosenlund, säger Elof Hansjons (S), ordförande för utbildningsnämnden i Södertälje, till Telgenytt.

Enligt Skolverkets rapport är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Baserat på riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn. Men i Södertälje är barngrupperna betydligt större än andra kommuner. Av 290 kommuner placerades Södertälje på plats 285, bara fem kommuner har sämre statistik.

En av anledningarna, enligt utbildningsnämnden ordförande i kommunen, är att Södertälje växt det senaste decenniet i population, samt att kommunen har många barn som vill gå på förskola.

– Särskilt på östra sidan kanalen. Södertälje har 530 fler barn mellan 0 och 5 år jämfört med för 10 år sedan och väldigt många av dem vill ha en plats på en förskola nära hemmet. För den vårdnadshavare som främst vill ha små barngrupper är det mindre tryck på förskoleplatser i till exempel Lina Hage och i kommundelarna och där blir också grupperna mindre, säger Hansojons.

8 av 10 barngrupper i Södertälje är för stora enligt Skolverkets rapport.

Skolverket menar att stora barngrupper bidrar till ökad en stress bland både barn och personal samat att det försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning. Något som kommunen lägger stor vikt på att förebygga.

– För oss i Södertälje är god pedagogisk undervisning synnerligen viktigt i förskolan. Därför har vi ökat den andel av vår personal som har förskollärarlegitimation. Därför följer vi också upp barnens utveckling noga. På förskolorna delas barnen under dagarna in i mindre grupper utifrån projekt och olika intressen. Situationer som kan ses som extra känsliga under dagen planeras och struktureras upp för att de ska ske på så bra sätt som möjligt. Den typen av sätt att arbeta med barngruppen kan man göra när man har utbildad och kompetent personal i förskolan.

I Norge har det införts ett maxtak på barngruppernas storlek, vilket Skolverket vill att den svenska regeringen ska ta efter.

Tror du att det behövs en lagstiftning i Sverige likt den i Norge för att få bukt på de stora barngrupperna? 

– Den norska modellen innebär ju egentligen ingen reglering av barngruppernas storlek. Den reglerar hur många anställda som ska finnas per barn. I Södertälje prioriterar vi högt att ha utbildad personal och ligger på delad fjärde plats i länet när det gäller andelen av personalen med förskollärarlegitimation, säger Hansjons och fortsätter.

– Om man ska reglera tycker jag att det är viktigt att också titta på utbildningsnivå. Det kostar betydligt mer att anställa utbildade förskollärare i förskolan än att anställa personer som saknar utbildning, men det är viktigt för att kunna jobba på ett bra sätt med barnens utveckling. Jag är oerhört stolt över hur många duktiga medarbetare vi har i förskolan i Södertälje, säger Elof Hansjons utbildningsnämndens ordförande, till Telgenytt.

Läs även: – Hansjons (S) utses som utredare för yrkesutbildningar för vuxna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 10:11
Senast uppdaterad: 4 november 2022 10:19

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors