Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Priserna på bostadsrätter och villor går neråt i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Priserna på bostadsrätter och villor har går kännbart ner i Södertälje kommun. Det visar ny statistik från Svensk Mäklarstatistik som Newsworthy har analyserat.

Priserna på bostadsrätter sjunker i hela Stockholms län där det noterades en prisnedgång på 1 procent. Medelpriset på försäljningarna under de senaste tre månaderna i Södertälje visar på en nedgång med 5 procent på bostadsrätter.

Samtidigt sjunker priserna på bostadsrätter i 70 av landets kommuner, medan de stiger i 35, i merparten av de resterande kommunerna redovisas inga prisförändringsuppgifter på grund av få försäljningar. Störst var ökningen i Vallentuna där priserna steg med 15 procent. I Nynäshamn däremot sjönk priserna med 7 procent.

Färre bostadsrätter och villor till försäljning.

Sammanlagt såldes 128 bostadsrätter i Södertälje kommun mellan december och februari till ett genomsnittligt pris på 2,1 miljoner kronor. I fjol gjordes 197 affärer vid den här tiden på året.

Även en nedgång på villapriserna i Södertälje kommun har noterats. Medelpriset på försäljningarna under de senaste tre månaderna visar på en nedgång med 3 procent. Mellan december och februari såldes sammanlagt 52 villor i Södertälje kommun till ett genomsnittligt pris på 4,4 miljoner kronor. Under smma periods 2022 gjordes 69 affärer.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 mars 2023 10:33
Senast uppdaterad: 15 mars 2023 10:36

Ny enkät visar att tryggheten i Södertäljes skolor ökar

334910571_158556580015127_530431844558201993_n

Jenny Stanser, verksamhetschef för grundskolan i Södertälje. Foto: Södertälje kommun.

Den senaste elevenkäten i Södertäljes kommunala skolor visar en ökning av tryggheten i skolorna, vilket tyder på att skolornas arbete med att trygga eleverna har varit framgångsrikt.

– Vi var oroliga för hur höstens skjutningar och den allmänna otrygghet som har präglat kommunens invånare skulle göra avtryck i elevernas trygghet i skolan. Det vi kan se är att de är tryggare än föregående år och att det arbete som vi har genomfört i skolorna ger effekt, säger Jenny Stanser, verksamhetschef för grundskolan i Södertälje i ett pressmeddelande.

Utbildningskontoret genomför en årlig mätning i alla årskurser genom en enkät riktad till förskola, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola. Enkäterna riktades till vårdnadshavare och elever i olika årskurser. Resultaten visar goda resultat och hög svarsfrekvens.

(Annonslänk)

I förskolan är bemötande från personalen, trivsel och trygghet högst betygsatta kategorier. Resultaten har förbättrats på 15 av 16 påståenden jämfört med föregående år. De lägsta resultaten uppnås kring att förskolan har höga förväntningar på barnen. I grundskolan är tryggheten ökad i samtliga årskurser utom i årskurs 9 och anpassad grundskola. Gymnasieskolan genomförde elevenkäten för första gången och svarsfrekvensen var 55 procent.

Majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan och nöjda med sin skola.

– Tryggheten i våra skolor är en grundläggande förutsättning för att eleverna ska klara av sin skolgång. Det är glädjande att se att tryggheten ökar och att de insatser som har gjorts har gett effekt. Nu ska vi arbeta vidare för ytterligare trygghet och studiero, säger Ingela Hamlin, utbildningsdirektör.

Elevenkäten används för att fånga in elevernas synpunkter på sin skolmiljö och undervisning och ge dem en möjlighet att vara med i utvecklingsarbetet i skolan. Enkäten används också för att mäta hur väl skolans utvecklingsarbete fungerar och kunna rikta eventuella insatser utifrån elevernas svar.

För att öka tryggheten i skolorna har flera insatser gjorts, inklusive arbetsmetoder för konflikthantering och kommunikation samt en satsning på att främja en tryggare miljö på rasten och i fritidsverksamheten.

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 mars 2023 04:00
Senast uppdaterad: 15 mars 2023 10:22

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors