Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Fd Södertäljebo sköt ihjäl sin sambo – Fångades på film

polisen1

Foto/Bild: Polisen.

35-årigen och fyrabarnsmamman från Södertälje, Lydia Barth, sköt ihjäl sin sambo till döds med ett gevär. Hon dömdes till 18-års fängelse för mordet som fångades på film med mannens mobil.

Den 18 juni 2021 sköts en man i 40-års ålder till döds på nära håll i Bålsta, norr om Stockholm. Mördaren; en tidigare Södertäljebo, som enligt uppgifter till Telgenytt syntes flitigt i krogvimlet innan hon bosatte sig i Bålsta tillsammans med sin sambo.

Den 29 oktober 2021 dömdes hon till 18-års fängelse för mord och för drygt en månad sedan släpptes podden, ”Pojkvänsmordet i Bålsta: Lydia Barth”, som berättar om den aktuella mordkvällen i Bålsta.

– De senaste åren har jag tappat mig själv helt, säger Lydia Barth i Fängelsepodden.

Mordvapnet. Foto/Bild: Polisen.

Fredagskvällen, den 18 juni, började trevligt med att de badade i pool och förtärde alkohol, men ett bråk uppstod som urartade. Enligt åtalet gick Lydia Barth in i sovrummet och hämtade ett hagelgevär ur vapenskåpet. Därefter gick hon tillbaka till altanen där sambon befann sig och riktade vapnet mot honom – och avlossade.

Mannen träffades i bröstet och trots livräddande insatser gick hans liv inte att rädda.

Det hon inte visste just då var att sambon filmade hela händelseförloppet, hans egna dödsögonblick, med sin mobiltelefon. Till polis berättade kvinnan att hon inte menade att döda honom, utan att skottet oavsiktligt avlossades.

Men enligt videomaterialet som polisen granskade visade det sig att det inte alls gick till på det sättet kvinnan påstod.

Altanen där mordet inträffade. Foto/Bild: Polisen.

– När vi senare tömmer mannens telefon så hittar vi en fyra minuter lång film som visar hur han blir skjuten – så han har filmat mordet på sig själv, sade åklagare Anne Sjöblom till SVT.

Enligt uppgifter bad mannen Lydia Barth att lämna strax innan han sköts till döds.

Kockan 22.59.49 började sambon filma med sin mobiltelefon. Han fortsätter att filma i fyra minuter och tio sekunder och avslutas med att hagelgeväret avlossas.

Utskrift från videoinspelning från den mördade 40-åringens telefon.

  • Kvinnan: Se vem som kommer, ser du då?
  • Mannen: Gå och lägg dig eller åk härifrån.

Samtalet mellan mannen och kvinnan sekunder före dödsskjutningen:

  • Kvinnan: Jag har ingenting kvar.
  • Mannen: Åk härifrån bara.
  • Kvinnan: På riktigt?
  • Mannen: Yes.
  • Kvinnan: Okej bra. (Skottljud)
  • Mannen: Ah fan.

Åklagaren yrkade på livstids fängelse, men hon dömdes till 18 års fängelse för mord den 29 oktober 2021.

Lydia Barth överklagade domen och yrkade på att bli dömd för grovt vållande till annans död eller dråp, men Högsta domstolen valde att inte pröva beslutet och fastställde domen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 17:25
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 17:25

Södertälje City släpper miniserie om stadens historia

Aljosa

Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City.

Tycker du om arkitektur och historia ur stadsbyggnadsperspektiv? Då ska du se hit. I en ny miniserie får du följa centrumföreningen Södertälje City och kommunen på en vandring genom arkitekturen i staden.

Södertälje har en lång och fin historia som sträcker sig tillbaka till tiden före Kristus. I en ny miniseries lyfter centrumföreningen, tillsammans med kommunens stadsantikvarien Emma Tibblin, de olika stilarna, epokerna och hur staden förändrades och byggdes upp genom tiden.

Ur stadsbyggnadsperspektiv har Södertälje kvar byggnader som uppfördes redan på 1800-talet. I det första avsnittet, av två som släppts, berättar de mer om Järnagatan och fastigheten där restaurang Ritz huserar i. I det andra avsnittet berättar Tibblin om fastigheten där Sparbankens en gång låg och Castorhusets mystiska dekoration på taket.

Flera historiska byggnader kring Marenplan.

Syftet med miniserien på fem avsnitt är att berätta om stadens historia som många kanske inte känner till. Här vill centrumföreningen lyfta fram berättelserna till ytan och ger Södertäljeborna andra ögon att se staden på.

– I Södertäljes stadskärna finns det spännande arkitektur och fina byggnader med kulturhistoriskt värde. Som vi anser inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Genom vår miniserie vill vi berätta mer om vår stad, saker som allmänheten kanske inte känner till för att man se vår stad genom nya ögon och få nya perspektiv, säger Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City, till Telgenytt.

Miniserien är pedagogiks utformad där de berättar på ett mycket intressant sätt om hur de olika gatorna utformades, varför vissa byggnader placerades där de ligger idag och mer detaljerad genomgång om Södertäljes äldsta byggnad.

Serien finns att se på Södertälje Citys sociala kanaler; Facebook, Instagram och Youtube.

Läs även: – Södertälje kan utses till ”Årets Stadskärna 2023”

Första avsnittet:

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 13:53
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 13:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors