Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

Man kan tro att Skanska, som skall bygga fritidsgården för nära 100 miljoner kronor, har skrivit försvarstal och replikmanus till Marie Lindeberg, chef för kultur – och fritidskontoret, samt även till Krister Mellström, VD på Telge inköp och Maria Rydholm på Telge fastigheter.

För jag utgår ifrån att ingen av dessa personer ansvariga för att hantera denna affär har någon som helst erfarenhet inom byggnation och dess verkliga kostnader, utan man har helt utgått ifrån den verklighet som byggherren presentar och satt priserna därefter.

Vi hör fraser som: Vi har inte byggt fritidsgårdar på länge. Därför kommer hyran att bli så hög som ca 535 000 kr per månad, dvs 6 400 000 kr per år.

Ett annat svepande skäl som anges är ”Putinpriser” på byggmaterial, det skall förklara den höga byggkostnaden menar man på. 

Joakim Granberg, Realistpartiet.

För er som kan något om byggnation så vet ni att själva materialkostnaden i bygget av denna fritidsgård är ca 30 % av den totala kostnaden, de resterande 70% av pengarna som faktureras Telge fastigheter av Skanska kommer att vara för så kallad projektering (där lägger man sjukt högt pris), sedan är det timdebitering för arbetsledare, snickare, målare och övriga hantverkare för att montera ihop gården.

Så ja visst påverkar ökade materialkostnader totalkostnaden, men inte i den utsträckning man får det att låta som, den stora överdebiteringen ligger i skyhöga projektering och genomförande kostnader.

Att bygga en fritidsgård skall inte kosta ca 83 000 kr per kvm, det kostar en bostad i centrala Stockholm, inte en nyproduktion av en fritidsgård i Södertälje!

Problemet med dessa överpriser är i grunden skapat av Telge själva, det börjar redan vid upphandlingsförfarandet – 10 stora byggbolag offererade om att få bygga fritidsgården, men man utformar kravställningarna så rigorösa så att varken Peab eller NCC passerade nålsögat och kunskapsnivån för att kunna bygga en fritidsgård, Peab skall bygg klar kanalen för några miljarder, men att bygga en fritidsgård klarar den inte av anser Telge inköp, det var endast Skanska som var tillräcklig kunniga för att få jobbet.  Så redan i steg 1 så fanns det endast ett enda företag kvar i upphandlingsprocessen av de 10 som ansökt.

Fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

Skanska kunde nu i ensamt majestät förklara för dessa tjänstepersoner, upphandlare och övriga amatörer om varför man måste ha 10 miljoner för att planera jobbet (projektering) och sedan skall man ha 12 miljoner till för räntor på pengar som man inte fått ännu, Indexhöjningar, risker (Kan nån förklara detta för mig, vilken risk är det dem tar som får 100 millar för att bygga en gård?), inköp av en bio bod och konstnärlig utsmyckning…TOLV MILJONER! –  Så totalt ca 22 miljoner på löst hopplockade fraser som kanske låter bra, men jag vet att det inte behövs planeras för 10 miljoner för att bygga en fritidsgård, bara en sådan sak gör mig förbannad!

Sanningen är att om någon kunnig person planerat upphandlingen av denna fritidsgård så skulle den med de ökade materialkostnaderna ha hamnat på max 50–55,000 kr per kvm.

Enkel matematik säger att om Telge fastigheter betalar mindre för byggnationen av fritidsgården så blir ju hyran för densamma lägre för kultur och fritidskontoret.

Nu när moderaterna har satt sig i knät på Socialdemokraterna så hade jag ju hoppats på att M åtminstone skulle sätta stop för detta enorma penningslöseri inom våra inköp.

Gör om upphandlingen nu!

Joakim Granberg
Realistpartiet, 2e vice ordf. i Telge inköp ifrån januari 2023

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 12:51
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Här är Södertäljes framtida kollektivtrafik – Nya busslinjer

BRT

Pressbild.

En första etapp av de ny satsningar som gjordes i augusti kan nu genomföras där man bland annat satsat på snabbare resor lokalt och regionalt. Samtidigt handlar det om att förändra arbetspendlingen.

I ett pressmeddelande konstaterar Region Stockholm att Södertälje ska genom sin kollektivtrafik nu bidra till tillväxt.

– Kollektivtrafiken i Södertälje ska bidra till tillväxt, utveckling och fortsatt gynnande av mänskligt liv och rörelse. Jag är därför stolt över att vi redan nu tar första stegen mot slutmålet, tre månader efter pressträffen i somras. Det ska vara enklare och snabbare att ta sig till och från sitt arbete och det här är startskottet för nästa steg i kollektivtrafikens utveckling för att uppnå världens modernaste kollektivtrafik, framhäver Moderaternas Kristoffer Tamson, Regionråd och avgående ordförande för SL.

Ny busslinje 777 och snabbare resor lokalt.

En ny busslinje träder fram, nämligen 777 och som är blivande BRT-linje (superbuss). Bussen avgår från bland annat Ronna, Södertälje syd och Geneta, vilket ska göra resan snabbare och mer bekväm. 

Ytterligare en ny busslinje blir 747, direktlinje som trafikerar Liljeholmen- Ronna och därefter stannar även vid AstraZeneca, Scania och Södertälje Sjukhus. Enligt pressmeddelandet ska detta kapa restiden mellan 15 till 20 minuter beroende på vilken tid på dygnet man reser. 

– Att vi redan efter några månader går från ord till handling visar på att modellen som vi tillsammans med SL och Södertälje kommun arbetar efter fungerar väl. Nu kan vi sjösätta en första etapp som koppar tjäna Södertäljeborna väl på vägen  mot ett hållbart växande Södertälje, säger Martin Pagrotsky, vd på Nobina Sverige. 

Framtidens kollektivtrafik i Södertälje.

Scania och AstraZeneca genererar dagligen en stor inpendling på ungefär 24 000 människor och därav blir Södertälje södra Stockholmsregionens viktigaste arbetsmarknadsnod. I dagsläget pendlar större delen av arbetsgivarnas personal med personbil, vilket leder till bland annat trängsel men även luftkvalitetsproblem i Södertäljes stadskärna. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 09:53
Senast uppdaterad: 5 december 2023 21:43

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors