Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Till stöd för folket i Iran – omvärlden, agera!

Kvinna_i_protest_Brett_Morrison

En kvinna klipper av sig håret i protest (Foto: Brett Morrison, Creative Commons)

I över 40 år har den iranska regimen hållit sin befolkning gisslan och förvägrat dem grundläggande fri- och rättigheter. Vi stödjer de fredliga demonstrationerna i Iran och fördömer regimens brutala svar mot demonstranter och kritiker.

Vi uppmanar utrikesdepartementet att kalla upp den iranska ambassadören i Sverige och EU att införa nya riktade sanktioner mot den iranska regimen.

Den islamiska regimen kränker kvinnor och tvingar dem bland annat att täcka håret när de vistas utanför hemmet. Den 22-åriga Jina (Mahsa) Amini greps den 16 september vid ett besök i Teheran. Gripandet skedde för att hennes huvudbonad (hijab) inte satt på rätt sätt enligt sedlighetspolisen, även kallad moralpolisen. Hon kom senare att mista livet efter att ha misshandlats av sedlighetspolisen.

Med början i Jinas hemstad Saqqez, i provinsen Kurdistan, har landsomfattande protester och strejker inletts över hela Iran. Ett dussintal demonstranter har dödats av iranska styrkor och hundratals människor har gripits, inklusive människorättsaktivister, journalister, kulturprofiler och idrottare som har uppmärksammat dödsmisshandeln av Jina Amini. Dessa bör omedelbart friges.

Vi uttrycker vårt stöd för folket i Iran och dess legitima krav att bestämma över sina liv, sin framtid och att få leva fritt från den iranska regimens tyranni.

Vidare fördömer vi iranska revolutionsgardets bombningar av de kurdisk-iranska oppositionella partiernas bas i kurdiska regionen i Irak.

ABF Södertälje/Nykvarn, ABF-förbundet, Akademikerförbundet SSR, S-kvinnor Västerbotten, Umeå Arbetarkommun, IF-Metall Västra Skaraborg, Marieborgs Folkhögskola, The Association of Legal Aid against Sexual Violence, Turkiet IHD – Human Rights Association -Diyarbakir Turkiet, Baytna Syria, Syrian Women’s Network, FESTU – The Federation of Somali Trade Unions, Democracy and Worker’s Rights Center Palestina, Palestinian Youth Union, Palestinian Peace Coalition, Olof Palmes Internationella Center, SSU.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 oktober 2022 12:44
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Marlen Eskander prisas för exemplariska insatser

alfons-bokalen-2022-3

Foto: Privat.

Hon har hjälpt barnen i Södertälje att nå nya höjder. Hon var delaktig när Läsfrämjarinstitutet nominerades i fjol till kommunens Hållbarhetspris och nu står det klart att hon tilldelas hedersutmärkelsen ”Alfons-Bokalen”.

Marlen Eskander, grundare och verksamhetschef för Läsfrämjarinstitutet, belönas för sina föredömliga insatser inom barnkulturen.

”För ett strålande arbete med att bjuda in barn till medskapande genom teater, litteratur, språk och fantasi – och därmed skapa magi i vardagen, helt i Alfons Åbergs och Gunilla Bergströms anda”, lyder motiveringen.

– Jag är innerligt glad och överväldigad för Alfons-Bokalen. Alfons Åberg har gett mig många fina lässtunder med mina barn och fått oss att reflektera. Alfons är nog en liten filosof och hans nyfikenhet kan ta oss till oanade platser. Jag önskar också att alla barn skulle få ha Alfons pappa i sitt liv – och världsplåster till världens alla barn, säger Marlen Eskander, grundare av Läsfrämjarinstitutet. 

Alfons-Bokalen är ett pris som instiftades 1992 av författaren Gunilla Bergström och bokförlaget Rabén & Sjögren vid tjugoårsjubileet av den första boken om Alfons Åberg år 1972.

Marlene Eskander, verksamhetschef för Läsfrämjarinstitutet. Pressbild.

”Marlen Eskander grundade Läsfrämjarinstitutet 2015 med målet att genom läsning öka språkförståelsen hos barn som en viktig del i integrationen. När hon själv kom till Sverige som 14-åring förstod hon snabbt att språk är makt, och att just läsning och kulturupplevelser är en viktig grundsten för att närma sig det. Hos Läsfrämjarinstitutet får barn och deras medföljande vuxna vara med i interaktiva och medskapande läs-, litteratur- och kulturaktiviteter varje vecka.”, skriver Norstedts Forlagsgrupp i ett pressmeddelande.

Nu prisas Eskander för sitt arbete med läsning för integration hos barn, unga och deras vuxna. Ett pris hon med delar med Läsfrämjarinstitutet och alla sina medarbetare.

– Jag har världens bästa medarbetar som skapar magi varenda dag. Utan varenda en av dem vore detta inte möjligt, säger Marlene Eskander till Telgenytt.

I år det exakt 50 år sedan Alfons Åberg grundades och firas med ett 50-årsjubiluem i Malmö.

Tidigare pristagare:

  • 1992 Suzanne Osten
  • 1995 Erik Haag
  • 1997 Thomas Tidholm och Anders Alnemark
  • 2002 Pytte Ravn
  • 2008 Tobbe Trollkarl
  • 2013 Nassim Al Fakir
  • 2014 El sistema
  • 2017 Ayla Kabaca

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 oktober 2022 09:44
Senast uppdaterad: 13 oktober 2022 19:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors