Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Nu är ansökan inskickad till ”Årets Stadskärna 2023”

QM-certifiering-inlaggsbild-hemsida

Tomas Björck, Södertälje Citys ordförande, och Aljosa Lagumdzija, VD för Södertälje City.

Nu uppfyller Södertälje samtliga krav för att utses till Årets Stadskärna 2023. – ”Nu är en formell ansökan skriven, presentationsmaterial har samlats och Södertälje är officiellt med i matchen.”, skriver Södertälje City i ett pressmeddelande.

– Efter hårt arbete har vi lyckats utforma en ansökan vi är stolta över. Den innehåller många goda exempel och insatser som vi genomfört i samverkan, och som gett resultat, säger Tomas Björck, VD Björcks Resor och ordförande, Södertälje City.

Tidigare har Södertälje inte kunnat delta då en av förutsättningarna är att inneha kvalitetsmärkningen QM, Quality Mark. 2021 tilldelades Södertälje ett kvitto på hur stadens aktörer aktivt arbetar tillsammans för en positiv utveckling och därmed det viktiga certifikatet för att kunna nomineras.

– Det här känns roligt. Ansökan är ett kvitto på att det hänt och händer mycket positivt i stadskärnan. Stadskärnan har en spännande utveckling framför sig, vilket inte minst samverkan och de stora investeringar som externa aktörer och kommunen gör vittnar om, säger Jonas Karlsson, Näringslivschef, Södertälje kommun.

Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City och Jonas Karlsson, Näringslivschef Södertälje kommun.

Utmärkelsen ”Årets Stadskärna” delas varje år ut till en stad i Sverige som har utvecklat stadskärnan på ett framgångsrikt sätt genom tydliga mål och god samverkan mellan nyckelaktörer på platsen. Nästa steg i ansökansprocessen är ett jurybesök i staden där representanter från Svenska Stadskärnor kommer att få ta del av projekt och insatser som genomförts under det senaste decenniet.

– Vi hoppas juryn ser att vår stad har haft en positiv utveckling och att det finns långsiktiga utvecklingsplaner för en ännu mer attraktiv och välkomnande stadskärna framöver – vårt gemensamma vardagsrum här i Södertälje, säger Tomas Björck.

I ansökan betonar centrumföreningen att Södertälje fortfarande har utmaningar som stad och samhälle, såsom kriminalitet och våldsdåd. Trots detta har Södertälje kommun, fastighetsägare, näringsliv och föreningsliv tillsammans fortsatt att utveckla staden i en positiv riktning. ”Kämpaglöd är en del av Södertäljes DNA”, skriver Södertälje City i ansökan.

– Vi valde också att skriva sju väldigt konkreta ”case studys”, korta berättelser från verkligheten som gör det tydligt hur vi lärt oss jobba närmare varandra ännu bättre, och hur vi kan lyfta stadskärnan tillsammans. Utmärkelsen handlar just om att upptäcka styrkan i samarbeten och det är just vad vi gjort i Södertälje, säger Aljoša Lagumdžija, VD, Södertälje City.

Vinnaren utses av organisationen Svenska Stadskärnor i Helsingborg, som utsågs till ”Årets Stadskärna 2022”, den 31 maj 2023.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 mars 2023 13:24
Senast uppdaterad: 18 mars 2023 13:29

Stor donation till Södertäljes lokala Katthem

Katt Pixnio

Foto: Pixnio.

Södertäljes lokala Katthem och Kattpensionat får stor matdonation av producenten Mjau. Totalt doneras 8 ton kattmat till 62 katthem runt om i Sverige.

Kattmatsproducenten Mjau gör en stor matdonation över hela landet. Södertälje Katthem och Kattpensionat tilldelas totalt 130 kg kattmat vardera. Maten kommer från Mjaus gåvoshop där människor kunnat köpa matpaket för att hjälpa hemlösa katter, och för varje köpt paket har Mjau donerat 3 kg kattmat.

– Flera katthem vittnar om att det utmanande ekonomiska läget försvårar deras arbete. Katthemmen är ideella verksamheter som behöver donationer för att gå runt, men i oroliga tider blir gåvorna färre. Därför känns det extra bra att leveransen från Mjau Gåvoshop kommer i en tid när vi vet att katthemmen behöver den som mest, säger Lisa Müller, marknadschef på Mjau i ett pressmeddelande.

Hemlösa katter är ett av Sveriges största djurskyddsproblem och det finns idag cirka 100 000 av dem i landet. Det finns idag cirka 100 katthem i Sverige som arbetar hårt för att hjälpa hemlösa katter genom att vårda, vaccinera, kastrera och id-märka dem för att sedan omplacera dem i nya hem.

Sedan Mjaus gåvoshop lanserades 2020 har människor, tillsammans med Mjau, samlat in över 510 000 portioner kattmat till hemlösa katter, som har delats ut till ett hundratal katthem runt om i landet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 mars 2023 09:00
Senast uppdaterad: 17 mars 2023 19:25

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors