Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Från Kuba till Södertälje – till TV4s Talang

18DD765D-2CC3-4287-9F7B-F3C899B6E98E

Foto: Alexander Isa

Södertälje intar den nationella scenen för andra helgen i rad. Nu på fredag deltar den populära dansskolan, Kuba Dance Company, i Talang på TV4.

Föregående helg lyfte Södertäljebon Noor Al Jabiri på taket med sin vackra röst och fick en golden buzzer i Talang. I kommande avsnitt som sänds nu på fredag medverkar 18 elever från dansskolan Kuba Dance Company i Södertälje och leds av kubanskan Mara Benitez Soto Izgin.

32-åringen, Mara Izgin, har en lång erfarenhet som danslärare i hemlandet Kuba och kammat hem flera danspriser internationellt. Bland annat i ett hiphop-mästerskap i Ryssland där hon kom på första plats.

Mara Benitez Soto Izgin. Foto: Alexander Isa

Mara Izgin är född och uppvuxen på Kuba och har sedan barnsben haft en stor passion för dans, men det var inte dansen som förde 32-åringen till Sverige. Det var kärleken som förde henne från Kuba till Södertälje, berättar hon till Telgenytt.

– Jag kom till Södertälje för kärlekens skull. Först bodde jag i Stockholm i sex månader och sedan Södertälje, säger Mara Izgin glatt till Telgenytt.

Väl i Södertälje dröjde det inte länge innan hon startade dansskolan Kuba Dance Company. Med kärlek till den kubanska dansen och en brinnande vilja att hjälpa både barn och vuxna – kunde hon se hur hennes klasser blev oerhört populära och växa i antal.

Mara tillsammans med samtliga elever som medverkar i Talang nu på fredag. Foto: Alexander Isa.

Kubansk dans är en stil av latinamerikansk dans som har sitt ursprung på Kuba och är känd för sina livliga, energetiska och lekfulla rörelser.

Stilen innehåller ofta snabba fot- och kroppsrörelser som är sammankopplade med musiken. Det inkluderar element från salsan, rumban och cha-chan och är ofta dansat till salsamusik.

Idag, tre år efter flytten till Södertälje, lär hon ut den kubansk dansstilen till över 80 elever i Allaktivitetshusets lokaler i Saltskog och medverkar i Talang nu på fredag med 18 elever.

Kuba Dance Company i Allaktivitetshuset. Foto: Alexander Isa.

Foto: Alexander Isa.

Foto: Alexander Isa.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 februari 2023 16:33
Senast uppdaterad: 1 februari 2023 16:33

Här är läget på elmarknaden – ”Lägre konsumtion”

El eluttag

Arkivbild

Lägre priser än förra månaden, lägre konsumtion än i fjol och större import än export under tre timmar. Nyhetssajten Newsworthys har sammanställt en månadsrapport för januari om elmarknaden i Södertälje.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

Elpriserna sjönk i Södertälje i januari.

Efter rekordnoteringen i december sjönk spotpriset– alltså priset som elbolagen köper in elen för – i elområde 3 som Södertälje tillhör. Månadspriset i januari var 93 öre per kilowattimme, vilket är 176 öre billigare än i december.

Graf: Newsworthy

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i januari i Södertälje inträffade mellan klockan 9 och 10 den 23 januari, då kostade en kilowattimme 292 öre. Som lägst var priset i området 0 öre. 

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Graf: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 februari 2023 12:46
Senast uppdaterad: 1 februari 2023 12:46

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors