Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

LO-chefen: – ”Räntehöjningen hotar svenska jobb”

LO Hartman

Laura Hartman, LO:s chefsekonom. Foto: Fredrik Sandin Carlson

I torsdags chockhöjde Riksbanken styrräntan med 75 punkter till 2,50 procent. Nu kritiseras den kraftiga höjningen av LOs chefsekonom som anser att räntehöjningen hotar svenskar jobb.

– I ett läge där allting blir dyrare för alla är det här alltså en helt onödig börda att lägga på Sveriges hushåll. Höjningen skadar svensk ekonomi och hotar jobben, säger Laura Hartman, chefsekonom på Landsorganisationen i Sverige.

Den är andra gången på ett par månader som Riksbanken väljer att kraftig höja styrräntan. Så sent som i september genomfördes den största höjningen sedan 1993 med 1 procent och i veckan höjdes den med ytterligare 75 punkter.

– I sina försök att verka kraftfull höjer Riksbanken räntan långt innan man fått en klar uppfattning om tidigare räntehöjningars effekter på ekonomin. Detta är inte en ansvarsfull politik, säger Hartman.

Hartman kritiserade även beslutet som genomfördes i september. Redan då höjde hon ett varningsfinger och menade att Riksbankens räntepolitik är ett ineffektivt vapen som har potential att ge skadliga effekter på den svenska ekonomi och arbetslösheten.

Efter veckans kraftiga höjningen av styrräntan, för att bromsa inflationen, kritiserar Hartman återigen Riksbankens beslut. Enligt LO-chefen drivs dagens inflation främst allt av energipriser och att räntehöjningen nästan inte har någon effekt på inflationen.

– Svenska hushåll är mycket känsliga eftersom bolånen är stora och räntan i de flesta fall obunden. Det skiljer oss från många andra länder. En höjning med 2,5 procent idag motsvarar en höjning på sex till åtta procent på 1990-talet, säger Laura Hartman.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 27 november 2022 01:00

HELEN SHABO: Godner, Rosenberg, Greger – Nytt styre i Södertälje

Godner Rosen Greger

Boel Godner(S), Alexander Rosenberg(M), Lars Greger(MP)

Under onsdagskvällen presenterades det nya styret och politiska samarbetet i Södertälje. Det har historiskt sett aldrig funnits ett sådant samarbete över blocken likt nu.

Boel Godner(S) har gått i god för att arbeta med Miljöpartiet och Moderaterna. Vad är det som sker?

Det röda blocket, Vänsterpartiet, i Södertälje uppger för P4 att de är chockade, de såg inte detta komma och är rent av förbluffade över hur de letts i blindo. Inga glada miner där inte. Funderingen i allt detta är vad denna vändning beror på? Vill Godner(S) skriva historia och sätta locket på för det som uppdagats kring David Winerdal (KD)? Är detta ett smart drag för att skapa en förändring? Kan det vara så att detta varit planen, men att den presenterats nu efter en soppa med många kockar som rört om rejält i grytan?

Allt som började med att det blåa blocket skulle ta över, till att Realistpartiet fick hoppet och sedan så skedde allt med Winerdal som förbluffade, inte bara sitt egna parti, med att rösta emot dem. Det stora ”Men:et” kvarstår i att Winerdal skapade rabalder med sitt beteende och nedvärderande kvinnosyn, vilket Godner blundat för. Vad gör vi med detta? Jo, vi skapar något som överträffar spektaklet för att vi ska kunna fokusera på ett maktstyre i sitt esse och inte de frågor som florerar i nuläget. Lite så känns denna nyhet. Att man försöker blunda för det hon inte gjort i detta fall. Inte agerat där hon har behövt reagera.

Om vi lägger det åt sidan, vilket är vad Socialdemokratierna vill, att lägga de grova anklagelserna som är riktade mot henne och Winerdal åt sidan. Min största fundering just nu, som medborgare och arbetare i Södertälje kommun, är vad detta styre faktiskt kommer innebära. Det pratas om att detta är vad som behövs i nuläget för tryggheten i Södertälje på grund i skjutningarna och den oro som uppstått. Alla kan prata gott och fint att vi måste göra något, men vad är det som ska göras? Hur ska detta historiska samarbetet göra förändring och skillnad, och framförallt, för vem?

I pressmeddelandet, lyfts den oroliga hösten 2022. Men Södertälje har tidigare haft andra stora orosmoment. Jag menar så som Södertäljenätverket och andra ”härvor”. Inget sådant har någonsin skakat om det politiska styret och definitivt inte öppnat upp för ett samarbete mellan blocken och över ”förbjudna” gränser. Vad är skillnaden nu? Frågan kan upprepas. För vem är detta nya tänket riktat mot?

Motivet behöver förtydligas och syftet klargöras. Oavsett otydligheten, inväntas fyra år av spänning eller ansträngning. Vi hoppas på det första.

Helen Shabo

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 november 2022 16:30
Senast uppdaterad: 26 november 2022 20:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors