Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Egna varumärken tar en allt större plats i hyllorna

Ica livsmedel frukt

Arkivbild

Sedan Statistikmyndigheten, SCB, började följa livsmedelsförsäljningen i Sverige 2014, har livsmedelsjättarnas egna varor tagit en allt större plats i hyllorna.

På 17 år har matbutikerna egna varumärken ökat markant och blivit mer än tre gånger så stor enligt en ny sammanställning från SCB.

Egna varumärken säljer allt mer och spelar idag en allt viktigare roll i dagligvaruhandeln. 2004 utgjorde livsmedelskedjornas egna märkesvaror 8,5 procent av den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige.

– Under 2021 utgjorde kedjornas egna märkesvaror 27,3 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige. Andelen egna varumärken har alltså vuxit med nästan 19 procentenheter sedan 2004, vilket i det här fallet motsvarar en ökning med 221 procent, säger Daniel Wester, statistiker på SCB.

Enligt SCB är det egna märkesvarorna, inom livsmedel och dryckesområdet för de fem dagligvarublocken: Hemköp, Eldorado, Godegården, Finax, Änglamark, Coop, X-tra, Spar, Willys, ICA, Favorit (Citygross), Budget (Citygross) och Garant (sedan 2012).

”Underlaget om egna märkesvaror bygger till stor del bygger på kedjornas egen information och uppgifterna bör därför betraktas med en viss försiktighet.”, skriver Statistikmyndigheten.

Läs även – Fem tips: Så sparar du pengar när matpriserna stiger

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 16:34
Senast uppdaterad: 4 november 2022 16:34

Michels halloweenprojekt tillbaka efter virala succén

Michel

Initiativtagaren Mattias Michel. Foto: Privat

Hans halloweenprojekt uppmärksammades stort och blev viral på 24 timmar förra året.

Under halloweenhelgen i år var succén med pumpalyktor tillbaka på nytt med HSB-föreningen och Mattias Michel i spetsen.

Halloween firas sedan ett par årtionden i Sverige med ursprung i USA. Den förmodligen mest använda symbolen för Halloween är pumpalyktan som HSB föreningen använde 2021 och blev viral under ett dygn.

Nu var det dags att väck liv i pumpalyktor på nytt i Västergård.

– Allt började ju med att vi ville göra något roligt för våra medlemmar, sen när det blev viralt så tänkte vi ju att det är klart att vi måste fortsätta med detta, säger initiativtagaren Mattias Michel till Telgenytt.

Foto: Privat

Här vill föreningen skapa en plats där grannar kan komma till, mötas och umgås i en trygg tillvaro och involverade 109 lägenheter. Men att halloweenprojektet skulle få besökte från Södertäljes alla fyra hörn – det förväntade man sig inte.

– Varje gång man tittar ut från fönstret så är det alltid någon där som står och tar kort på dem. Det har uppskattas av våra medlemmar och därför har vi valt att fortsätta med det, säger Michel.

Den plats som vanligtvis är av relativ händelsefattig plats under året har nu blivit ett återkommande inslag med pumpaddekorering och rusningstrafik i det annars lugna familjeområdet i Västergård.

Foto: Privat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 15:16
Senast uppdaterad: 4 november 2022 15:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors