Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

INSÄNDARE: Nu tar vi krafttag mot riskerna med boffning

Lustgas-tullverket

Bild: Tullverket

Vi i Kristdemokraterna i Södertälje har sedan länge varnat för de allvarliga riskerna med användning av lustgas och andra substanser i berusningssyfte.

Den ökande förekomsten av lustgas, särskilt bland ungdomar, har varit en oroande trend som kräver åtgärder. Vårt förslag om att informera och utbilda unga om farorna med ”boffning” och liknande aktiviteter har nu blivit uppmärksammat på nationell nivå.

Regeringens mottagande av betänkandet ”En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas” är ett viktigt steg framåt i kampen mot denna farliga utveckling. Förslagen som presenteras, inklusive förbud mot försäljning av lustgas i berusningssyfte och ändringar i regler kring alkohol- och tobaksprodukter, är avgörande för att skydda våra barn och unga.

Tragiska dödsfallet i Luleå. Vi kan inte längre stå passiva inför den växande trenden

Det tragiska dödsfallet i Luleå, där en 14-årig elev miste livet efter att ha inandats drivgas från torrschampo, påminner oss om det akuta behovet av att kommuner, regioner och staten tillsammans måste agera. Vi kan inte längre stå passiva inför den växande trenden av substansmissbruk bland ungdomar. Det är vår skyldighet som samhälle att ta itu med dessa utmaningar och skydda våra barn från farorna med droganvändning.

Vi välkomnar regeringens initiativ att ta itu med denna fråga och ser fram emot att se konkreta åtgärder, såsom ett införande av en ny lag som förbjuder försäljning av lustgas i berusningssyfte, som förhindrar att fler liv går förlorade till följd av lustgas och andra droger. Detta är en gemensam kamp som kräver en samlad insats från alla nivåer av samhället – politiker, föräldrar, skolor och civilsamhället. Låt oss arbeta tillsammans för en tryggare och hälsosammare framtid för våra barn och unga.

Robert Halef (KD)
Ordförande KD Södertälje

Tony Garabet (KD)
Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Fadi Abdalahad (KD)
Ersättare, utbildningsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 01:31

Vill arrangera Musikhjälpen i Södertälje – ”Vårt nya fokus”

5AB0F0A5-5C0F-4085-B741-A0E88F2CCAD3

 Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City.
Foto: Mattias Ahlm/Micke Grönberg/Sveriges Radio

Var och när Musikhjälpens glasbur 2024 placeras förblir ett välbevarat mysterium. Telgenytt kan nu avslöja att Södertälje City är med i kampen för att bli värdstad för den välkända musikinsamlingen i framtiden, även om konkurrensen från andra städer är hård.

– Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

(Annonslänk)

Södertälje City arbetar på flera fronter. Samtidigt som staden aktivt strävar efter att bli ”Årets stadskärna”, siktar de också på att locka Musikhjälpen till Södertälje för att öka stadens attraktivitet. Utmärkelsen Årets Stadskärna har sedan 2012 varit ett politiskt mål för att främja samverkansprocesser i stadskärnan. Det har använts som ett verktyg för att genomföra projekt, insatser och aktiviteter, vilka också har presenterats i en kort filmserie på ett underhållande och pedagogiskt sätt.

Föll på mållinjen när priset gick till Malmö.

– Att Södertälje tog sig till final var någonting som vi var stolta över och det uppmärksammades nationellt i branschen. Vi har sedan dess tagit emot studiebesök från städer i hela landet som kommer hit för att inspireras av vår samverkan och vår förflyttningsresa. Detta har skapat ett revanschsug och vilja att fullborda vårt delmål, Aljoša Lagumdžija.

Malin Eriksson, Erik Hanzon och Aljosa Lagumdzija, från centrumföreningen Södertälje City.
Pressbild: Södertälje City

Med stor hoppfullhet har Södertälje nu siktet inställt på att vinna titeln ”Årets Stadskärna” 2024, samtidigt som staden anstränger sig för att vara värdstad för Musikhjälpen. Detta evenemang, som belyser globala frågor och samlar in pengar för goda ändamål, lyckades förra året samla in nästan 60 miljoner kronor.

– Det är en del av vårt nya fokus för både staden och vår organisation. Södertäljes Citys styrelse har beslutat om ett nytt ägardirektiv som reviderar Södertälje Citys roll. Fokus läggs på stadskärnans långsiktiga utveckling och insatser kring utbud, attraktivitet och att på sikt locka andra större evenemang hit såsom populära musikfestivaler och aktiviteter. Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje och behöver arbeta aktivt med då konkurrensen bland städerna är stor.

Vilken inverkan tror ni att Musikhjälpens närvaro skulle ha på Södertälje?

– Vi anser att det skulle skapa positiva effekter för staden. Dels ur varumärkesperspektiv att vi får ett välkänt evenemang som bevakas av många tittare nationellt, där vi har möjlighet att få ut positivt budskap om vår stad.

Musikhjälpen i Linköping 2015.
Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

– Vi ser också besöksmässiga och ekonomiska effekter, att besökare från närregionen upptäcker mer om Södertälje, testar att äta på våra restauranger och shoppar i stan. Så det vore väldigt positivt på många sätt och vi tycker att Musikhjälpen har ett fint budskap som rimmar väldigt väl med hur vi arbetar i Södertälje.

Vilka utmaningar har ni stött på i processen att locka Musikhjälpen till Södertälje?

– Vi har dialog med ansvariga arrangörer för Musikhjälpen och har visat att Södertälje skulle vara intresserad av att vara värdstad. Utmaningen blir att vi behöver arbeta med projektet under lång tid och ha uthållighet i arbetet då konkurrensen är väldigt stor från andra städer, vi kommer behöva sticka ut. Utmärkelsen Årets Stadskärna kan ge en positiv boost i arbetet med Musikhjälpen, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

Läs även: – Så vill Södertälje City locka fler besökare till stadskärnan

Maren, en potentiell plats för Musikhjälpen. Bild tagen 2015.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 04:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 16:44

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors