Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Mariekällskolan utmärker sig – igen

Mariekällskolan

Lärarna på Mariekällskolan. Från vänster, rektor Lena Youssef, Dragana Cvijetic, Alexandra Noyan, Manuela Vikman, Kristina Racho, Anaga Kamal Hagblom och Lina Shaid. Foto: Alexander Isa.

Lärarbehörigheten i Södertälje kommun har nått sin högsta nivå på åtta år och Mariekällskolan leder vägen med en ökning från 56 till 74 procent behöriga lärare på tre år.

– Vi har verkligen gjort en resa när det gäller lärarbehörigheten och det känns självklart väldigt roligt att vi har kunnat öka så mycket. Samtidigt kan det bli ännu bättre. Vi har obehöriga lärare på skolan idag, men flera av dem studerar till att bli behöriga vilket vi stöttar dem i. Målet är såklart att ha 100 procent behöriga lärare på skolan, säger rektor Lena Youssef till Södertälje kommun.

Skolverkets nya statistik visar en positiv trend för lärarbehörigheten i kommunen, men på Mariekällskolan har de även, förutom lärarbehörigheten, också höjt elevresultaten. I fjol hade årskurs 9 på skolan en behörighet för högre studier med hela 91,6 %, betydligt högre än andra skolor i Södertälje. Något som Telgenytt tidigare skrivit om.

Lena Youssef, rektor på Mariekällskolan. Foto: Alexander Isa.

Skolverkets statistik visar även att lärarbehörigheten i Södertälje kommun har ökat fyra år i rad och till den högsta nivån på över åtta år. Idag rankas kommunen som nummer 164 av 290 kommuner när det gäller lärarbehörighet. Mariekällskolan har uppnått imponerande resultat genom att höja andelen behöriga lärare från 56 till 74 procent under de senaste tre åren.

– Delaktighet och engagemang är ledord här och det finns ett mod kring att hitta kreativa lösningar med fokus på elevernas bästa. Vi har blivit bättre på att organisera så att rätt behörighet och kompetens är på rätt plats och vi lägger mycket tid på gemensamma diskussioner, att analysera och hitta bra lösningar och effektiva arbetssätt, säger Lena Youssef, rektor på Mariekällskolan.

Statistiken från Skolverket visar att positiva förändringar kan åstadkommas när skolor och kommuner satsar på att höja lärarbehörigheten.

Läs även: – Behöriga lärare ökar i Södertälje – Högsta på åtta år

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 maj 2023 18:13
Senast uppdaterad: 4 maj 2023 18:21

Gnestaföreningen – ”Förväntar oss att politikerna agerar”

Tåg Pendel SL

Pressbild.

I veckan träffade Föreningen Gnestapendeln representanter från styret i Region Stockholm för att diskutera inställda turer på linje 48 mellan Södertälje och Gnesta. – Vi gav dem en ingående beskrivning av hur hopplös situationen är, skriver Gnestaföreningen i ett pressmeddelande.

Föreningen träffade bland annat Anton Fendert (Mp) och Michaela Haga (C) från majoriteten i Region Stockholm där de hävdar att 90% av trafiken fungerar som den ska. Dock har Gnestapendlarna upplevt att deras turer ibland ställs in med mycket kort varsel.

– Vi gav dem en ingående beskrivning av hur hopplös situationen är för resenärerna på Gnestapendeln med reducerad trafik och många avgångar som ställs in med kort varsel. Vi yrkade på att trafik i ytterkanten av trafiksystemet, som Gnestapendeln, behöver prioriteras eftersom vi med redan få avgångar drabbas hårdare än de som bor i innerstan, skriver Föreningen Gnestapendeln.

Föreningen Gnestapendeln

Samtidigt var Regionrådet lyhörd och lyssnade på föreningens bekymmer och visade förståelse för deras besvärliga situation. De angav dock att de redan arbetar för att minska antalet inställda turer i ytterområdena, men att operatören MTR har en annan agenda i denna fråga och kan styra prioriteringarna enligt sitt avtal.

– Vi anser att avtalet inte befriar politikerna från ansvaret gentemot medborgarna och vi förväntar oss att politikerna agerar med kraft mot den försämrade trafiken, skriver Gnestaföreningen.

Politikerna kommer att fatta beslut om förlängning av MTR:s avtal innan sommaren, som löper ut år 2026 med möjlighet att förlänga till 2030.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 maj 2023 17:09
Senast uppdaterad: 16 oktober 2023 01:40

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors