Företag i fokus:

Banker ersättningsskyldiga när kunder drabbas av bedrägerier

BankID bank kort

Arkivbilder.

BankID-bedrägerierna blir allt fler och bedragarna blir allt listigare på att stjäla pengar. Nu beslutar Allmänna reklamationsnämnden, ARN, att konsumenter som utsätts för bedrägerier ska få ersättning av sina banker.

Tidigare i år förtydligade Högsta domstolen var gränsdragningen går mellan bankens skyldighet och konsumentens.

I de rättsfall som ARN hanterat har bankerna i samtliga fall ansett att konsumenterna varit skyldiga att stå för hela beloppet som de lurats på. Men efter rättsfallet, ”BankID-bedrägeriet”, i Högsta domstolen har det klargjorts när konsumenten agerar ”grovt oaktsamt” eller ”särskilt klandervärt”.

– Det som har varit svårt är hur gränsdragningen mellan de olika graderna av oaktsamhet ska göras, dvs. vad som är grovt oaktsamt och särskilt klandervärt, det framgår inte direkt av lagen. Det var därför välkommet att Högsta domstolen uttalade sig om det i sin dom i juni, säger Marcus Isgren, chef på ARN, i ett pressmeddelande.

Att ge ut sina behörighetsfunktioner, så som BankID, är en sak. Om bedragaren därefter nyttjar BankID, från sin enhet för att föra över pengar kontot, kan ansvaret vila på banken. Denna tillämpad metod, som HD lagt fram, har ARN i ett flertal fall använt sig av när konsumenter utsatts för bedrägerier.

Vid ett bedrägeri ska den drabbade konsumenten bedömas för att ha agerat ”särskilt klandervärt” eller ”grovt oaktsamt”.

Om en person lämnat ut koder från sina bankdosor eller liknandet, som kontohavaren är skyldig att skydda, har denne agerat grovt vårdslöst, men inte särskilt klandervärt. I dessa fall ska konsumenten svara för mer än 12 000 kronor av beloppet som blivit stulet.

”Om en obehörig transaktion har genomförts, t.ex. genom att en bedragare utan kontohavarens samtycke har fört bort pengar från ett konto, är huvudregeln att banken är skyldig att återställa kontot. Utgångspunkten är alltså att konsumenten inte ska ansvara för något belopp.”, skriver ARN.

Om bedömningen däremot anses vara särskilt klandervärt ska konsumenten ansvara för hela förlusten. 

ARN har hanterat nio fall av BankID-bedrägerier där konsumenterna enligt chefen, Marcus Isgren, uppvisat betydande vårdslöshet genom att lämna ut koder till bedragarna.

– Bara i ett fall har banken bevisat att konsumenten med avsikt lämnade ut koder till en obehörig person samtidigt som konsumenten hade anledning att misstänka att det fanns stor risk för obehöriga uttag. Endast i detta fall fick konsumenten alltså stå för hela förlusten. I övriga fall fick bankerna stå för allt utom 12 000 kr, säger Marcus Isgren.

Läs även: – Varnar för bedragare: ”Vi kontaktar aldrig för att be om ditt Bank-ID”

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 16:41
Senast uppdaterad: 13 augusti 2023 12:23

Flera gripna misstänkta för bedrägerier mot äldre

Polis

Arkivbild

Flera personer har gripits misstänkta för en serie bedrägerier riktade mot äldre, med brott rapporterade i flera kommuner.

I en nyligen inlämnad häktningsframställan framkommer det att flera personer, däribland en 22-årig kvinna från Hölö och en 22-åring från Södertälje som nu är gripna, misstänks för att ha utfört bedrägerier mot äldre.

Bland de anmälda brotten finns ett försök till grovt bedrägeri den 24 januari i Rönninge, två fall av grovt bedrägeri i Trosa den 17 och 24 januari, samt ett försök till grovt bedrägeri den 29 september 2023 i Svedala.

Nu undersöker polisen om dessa gripna personer kan kopplas till ytterligare bedrägerier som inträffat i Södertäljeområdet den senaste tiden, rapporter LT. Totalt rör det sig om fyra gripna personer.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 17:18
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:05

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors