Företag i fokus:

DEBATT: Efter röd-grön röra i Södertälje – KD talar klarspråk

Stadshus

Södertäljes stadshus. Arkvibild.

Vi vill först rikta ett varmt tack till alla Södertäljebor som röstade på Kristdemokraterna.

Det resulterade i en borgerlig regering tillsammans med M och L, där KD tar sex ministerposter med Ebba Busch som näringsminister, tillika vice statsminister.

I Södertälje gjorde KD ett strålande val och behöll sina sex mandat i kommunfullmäktige. Alla våra samarbetspartier i styret 2019 – 2022 backade och majoriteten gick förlorad.

I valets efterdyningar gjorde massmedia KD till ”Kungamakare”, eftersom vi satt med trumf på hand – vilket ”lag” skulle KD välja att samarbeta med? Vi deklarerade för väljarna att vi gick till val som ett enskilt, borgerligt parti och att vi efter valdagen skulle ta ställning till samverkan med det eller de partier där vi får bäst utdelning. Även om regerandet med S, C och MP har fungerat fint, med gott gehör för våra hjärtefrågor, var det pedagogiskt utmanande att förklara att Socialdemokraterna var huvudmotståndaren i riksdagsvalet.

”Brister i David Winerdals ledarskap i allmänhet och uppdagade sexuella trakasserier”

Vår dåvarande gruppledare David Winerdal var frispråkig i eftervalsdebatten. Öppenhjärtigt resonerade han kring tänkbara och otänkbara koalitionspartners. Erfarenheten säger att det i förhandlingssituationer är bäst att ”lägga locket på”, men det här var inget som beseglade hans öde som gruppledare. Det gjorde istället brister i David Winerdals ledarskap i allmänhet och uppdagade sexuella trakasserier mot bland andra nära medarbetare i synnerhet – vilket också polisanmälts.

Tidigare gruppledaren för KD anmäld för sexuellt ofredande.

En enig styrelse, under överinseende av vår distriktsombudsman, entledigade honom därför från uppdraget som gruppledare, men med bibehållen lön året ut. Samtidigt utsågs Anna Syrjänen till efterträdare och förhandlingar inleddes med Moderaterna och Liberalerna om ett borgerligt styre, med indirekt stöd av SD och RP, precis som på riksplanet.

Knappt fjorton dagar efter valet kallade M, KD och L (tillsammans med SD och RP) till presskonferens där den nya ”Södertäljealliansen” presenterades. Därefter inleddes förhandlingar mellan M-KD-L om både fördelning av poster i nämnder och styrelser och budgeten för 2023 – där vi levererat ett fylligt dokument med angelägna inspel för Södertäljeborna.

Måndagen den 17 oktober samlades den nya fullmäktigeförsamlingen för sitt första och konstituerande sammanträde. På dagordningen stod val av fullmäktiges presidium och valberedning samt kommunstyrelsen. Det var nu ”palatskuppen” ägde rum. Två av Kristdemokraternas representanter, tidigare gruppledaren David Winerdal och mångårige kassören Martin Ahlman, bänkade sig hos ”motståndarlaget” – och majoriteten tippade med minsta möjliga marginal över till S-V-MP-C. Besvikelsen inom den tilltänkta majoriteten var märkbar; skulle ett 30-årigt S-märkt styre fortsätta i fyra år till?

Makten är uppenbarligen alltid viktigast för Socialdemokraterna

Makten är uppenbarligen alltid viktigast för Socialdemokraterna och ändamålet helgar som bekant medlen. Boel Godner (S) försitter aldrig något tillfälle att tala om ordning, reda och stabilitet. Men utan skrupler låter hon sin majoritet i kommunens ”riksdag” vila på en synnerligen bräcklig grund – två politiska ”vildar”. Om någon av dessa lyser med sin frånvaro vid ett kommande sammanträde, ja då faller hela majoritetsbygget ihop som ett korthus.

Den tilltänkta Södertäljealliansen blev kuppade av två politiska vildar.

I ett debattinlägg gick forne S-märkte sekreteraren Andreas Henricsson på i ullstrumporna och kallade de två frifräsarna för ”riktiga hedersmän”. Han konstaterade att ”Ingen av oss mångåriga Södertäljebor behöver tvivla ens en sekund på vilken god vandel och moralisk resning dessa två personer har i sin karaktär.” Och frågade om ”Ebba Busch eller tillträdande partisekreteraren Johan Ingerö förstår vilka krafter det är som ni teamar upp med nu.”

Svaret är lika enkelt som självklart, det finns inte plats för olämpligt uppträdande, missbruk av förtroende och sexuella trakasserier, vare sig inom KD eller någon annanstans i samhället. Den naturliga följdfrågan är om Magdalena Andersson (S) har sanktionerat att Boel Godner bygger sin majoritet på en ”vilde” i Södertäljes riksdag – dessutom med tvivelaktig ”vandel och moral” i bagaget.

Boel Godner talar om ”nolltolerans mot olämpligt beteende”

Historien blir ännu mer pikant när Boel Godner talar om ”nolltolerans mot olämpligt beteende”, samtidigt som hon erkänner att hon läxat upp David Winerdal för flera år sedan då han uppträtt kränkande mot flera andra kvinnliga kommunala tjänstepersoner. Varför kontaktades inte Kristdemokraterna ledning om detta?

Snacka om dubbelmoral och väljarförakt, att säga en sak och göra en annan – allt för att klamra sig fast vid maktens taburetter. Och vad säger uttalade feminister inom samarbetspartierna när Boel Godner ställer sig på förövarens sida? Tyvärr förefaller #Me Too, som formligen exploderade hösten 2017, ha sopats under mattan på kommunalrådskansliet i Södertälje Stadshus.

Kristdemokraterna står beredda att tillsammans med ”Södertäljealliansen” ta över styret för Södertäljes bästa om eller när den nya oheliga majoriteten spricker.

Styrelsen för Kristdemokraterna i Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 17:34
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors